| Bosnien-Hercegovina (serbokroatiska
Bosna i Hercegovina) är en republik på nordvästa
Balkanhalvön. Gränsar i norr och väster till Kroatien,
i öster till Serbien, i sydöst till Jugoslavien
(Serbien och Montenegro) och har en kort kuststräcka mot
Adriatiska havet. Natur och klimat Republiken består huvudsakligen av bergsområden med kontinentalt klimat. I norr utmed floden Sava finns bördiga slättlandskap. Andra viktiga floder är Bosna, Drina och Una. Medeltemperatur i Sarajevo är i juli +20º C, i januari -2º C. Årsmedelnederbörd 650 mm. Befolkning och bebyggelse Enligt 1991 års folkräkning var de bosniska muslimerna (44 %) största befolkningsgrupp, följda av serber (31 %) och kroater (17 %). De flesta muslimer är sunniter. Serberna tillhör till övervägande del den serbisk-ortodoxa kyrkan, medan de flesta kroater är katoliker. Dominerande språk är serbokroatiska; kroaterna och muslimerna använder det latinska alfabetet medan serberna skriver med kyrilliska bokstäver. De flesta serber och kroater hävdar numera att det rör sig om två skilda språk, serbiska och kroatiska. Näringsliv Jordbruk i dalgångarna; viktigaste grödor är spannmål, potatis, tobak och sockerbetor. Boskapsskötsel och skogsbruk. Rikt på naturtillgångar; det forna Jugoslaviens viktigaste leverantör av koppar, bly, zink och guld. Även järnmalm, bauxit, kol och salt. Den viktigaste industrigrenen är bergsbruk, även lätt industri. I Savadalen i norr finns en del tyngre industrier, i området runt Zenica finns järn- och stålindustri. Bosnien-Hercegovina var en av det forna Jugoslaviens fattigaste republiker. I och med inbördeskriget är försörjningssituationen allvarlig och vissa delar av landet är beroende av internationella hjälpsändningar. Samhällsförhållanden Enligt gällande författning delas makten mellan det kollektiva presidentrådet, regeringen och tvåkammarparlamentet med 240 ledamöter. Obligatorisk avgiftsfri åttaårig grundskola. Utbildningssystemet i Bosnien-Hercegovina har allvarligt störts av inbördeskriget. |