En hållbar framtid byggs på realistiska förutsättningar och inte fromma förhoppningar.

Socialdemokraterna vägrar att inse stundens allvar och använder sig i stället av "politisk pekoral" för att i ljusa färger visa på "den ljusnande framtid" som förhoppningsvis väntar.

Att med underskott på 100 miljoner kr årligen i vår kommun och underbalanserade budgetar, tro att "matchen är över" är att grovt underskatta väljarnas klarsyn.

Nu är det ju så att framtiden skapas i nuet. Vill man påverka och skapa en bättre framtid så måste vi förtroendevalda i Östersund våga välja.

Välja vad som är viktigt och väsentligt och vad som är mindre viktigt och inte basera sin framtidstro till fromma förhoppningar.

Östersunds kommun befinner sig nu, på flera sätt, vid ett vägskäl. Vi har fortfarande möjligheten att vända inriktningen och se till att innevånarna verkligen får "valuta" för sina skattepengar och att de satsas på de verksamheter som är de primära kommunala uppgifterna. Antingen agerar vi idag eller reagerar imorgon och frågor oss varför vi försatt vår chans att påverka.

Vi lever idag i en organisation och miljö skapad under tillväxtåren för den offentliga sektorn. Idag har vi inte samma resurser och inte heller samma krav och förväntningar från människorna.

Kommuninnevånarna vill att kommunen främst satsar resurserna på vård, omsorg och utbildning, precis som vi gjorde i fjolårets budget.

I fjol beskylldes vi för att ha presenterat en budget utan verklighets-förankring. I dag ser vi att flera av våra förslag har anammats av bl.a. socialdemokraterna. Lite märklig retorik - det som var omöjligt 1997 är fullt genomförbart 1998.

Vi visade då i genomarbetade förslag hur vi då kunde spara 13,1 mkr mer än den kompromissmajoritet som då fanns mellan s, c, fp, v och kd. Samtidigt satsade vi nära 6 mkr mer på barn & ungdomsnämnden och 1 mkr mer till omsorgsnämnden för att bl.a. förhindra införandet av den nya hemtjänsttaxan.

Förutom behovet att genomföra omprioriteringar på grund av en minskad kommunal ekonomi så finns även behovet att förbereda kommunen för de stora borgensbelopp som kommer att betalas ut. Kommunens ansvariga tjänstemän befarar att det kan kosta oss totalt närmare 150 mkr.

Det motsvarar de totala besparingarna för de sista 4 åren!

Vi ser hela tiden tecken på att kommunens ekonomi försämras allt mer. Att då inte ta ansvar och omprioritera våra gemensamma resurser är ansvarslöst.

Varje generation måste ta ansvar för sina kostnader, vi kan inte som andra partier, skjuta över ansvaret för dagens utgifter, på våra barn.

Därför lägger vi fram en budget som innebär att vi sparar 9,5 mkr mer än socialdemokraterna. Detta gör vi samtidigt som vi satsar brutto 10,5 mkr mer än socialdemokraterna på barn & ungdomsnämnden. Det är den nämnd som vi tillsammans med omsorgsnämnden satsar på. Omsorgsnämnden tillförs brutto i vårt alternativ 7,8 mkr mer att användas i vården för de äldre.

1997 hade vi liksom de flesta kommuner en befolkningsminskning. Vi är alla överens om att den, tillsammans med den höga arbetslösheten, är ett stort problem. Flera partier säger att vi måste öka barnafödandet men anslår inga extra resurser för att kunna möta ett större behov av ex.vis barnomsorg eller skolor. Var är logiken?

Befolkningsminskningen beror ju ytterst på svårigheten att få arbete i Östersund. Det underlättas ju inte om den mest kännbara skatten på arbete - kommunalskatten är hög, på grund av en dåligt organiserad kommun.

Staten har under innevarande mandatperiod överlåtit allt mer av ansvaret för arbetsmarknadspolitiken på kommunerna. Är det exempelvis rätt och rimligt att Östersunds kommun har fler arbetslösa i olika "åtgärder" än kommunens största privata arbetsplats?

Östersunds kommun satsar mycket stora belopp på arbetsmarknadsåtgärder. Det är ett statligt åtagande som socialdemokraterna övervältrat på kommunerna. Samtidigt som vi tvingas satsa dessa belopp så skickas miljonbelopp tillbaka till Stockholm av de statliga arbetsmarknadspengarna som anslagits till länet. Detta är en politisk skandal!

Detta sker samtidigt som staten genom olika beslut påtvingar kommunerna nya ansvarsområden. Det är ju Sveriges kommuner som tillsammans med skattebetalarna (främst låg och medelinkomsttagare) tagit ansvar för den s.k. budgetsaneringen och inte regeringen.

Ibland så verkar det som om en kommunpolitikers viktigaste uppgift är att "skrika" efter mera statsbidrag. Den kommunala ekonomin är ju trots allt främst beroende av det egna skatteunderlaget. Dessutom måste man ifrågasätta det kommunala skatteutjämningssystemet. Vi har egen kommunal beskattningsrätt för att betala de egna kommunala kostnaderna, inte utgifter i andra kommuner. Finns det något reellt kommunalt självbestämmande när staten genom detaljregleringar styr 80% av vår verksamhet?

Vi måste inse att vi inte kan vänta "hjälp från ovan" för att lösa problem som är gemensamma för över 200 kommuner. Vi måste som ansvarfulla folkvalda representanter ta verkligt ansvar för vad vi är valda att sköta.

Politik är att våga välja! Det innebär att vi måste våga prioritera, det gör vi i denna budget. De andra partierna verkar i mycket vara fångar i den kommunala organisationen. De vill eller vågar inte ifrågasätta den nuvarande organisationen och gamla invanda budgetfördelningar.

Vi ser också en tudelning av hur de svenska kommunerna utvecklas. Stora genomgripande statliga beslut får återverkningar långt ut i bygderna. Framtidstron och mycket av utvecklingen (& befolkningsökningen) sker i några få expansiva storstäder. Regeringens medvetna satsningar på storstäderna genom olika skattehöjningar, (energiskatt, Barsebäck, bensinskatt, försämrade reseavdrag) har startat en andra "centraliseringsvåg" och gör att möjligheterna att leva i vårt län.

Vi måste få en mera aktiv och intresserad kommunledning. Vi har sett flera flagranta misstag som inneburit missade chanser för Östersund.

Många frågar sig i dag om kommunen saknar all form av ledning och styrning?

Satsningen på nya Campus Östersund som en miljöanpassad högskola har troligen missats genom en inaktiv och passiv kommunledning, som hellre ser till andra kommuners väl och ve än Östersunds. Vi har tvingats åse hur olika socialdemokratiska politiker i Östersunds kommun fumlat och inte kunnat hantera lokala företagares seriösa intresse att driva kommunala anläggningar- Lövstabadet.

Vi har sett en total kovändning i frågan om kommunens ägande i JämtlandsBuss. Ett förlorat år som har kostat kommunen 5-10 miljoner kronor. Vi ser en fortsättning på beslutsångest och avsaknad av strategi när det gäller Bohmans Buss, som driver busstrafik i andra kommuner.

Samtidigt som bra fungerade skolor läggs ned, så satsar kommunen 5 miljoner kr på en ny idrottshall, som även kommer att kosta framtida kommunala driftskostnader.

Kommunen river upp fungerande och riktiga gator (bl.a. Kyrkgatan och tidigare Storgatan) och satsar miljonbelopp samtidigt som man inför en orättvis och illa omtyckt hemtjänsttaxa för de äldre. Det vittnar inte om politisk ledning och vilja att prioritera primär kommunal verksamhet.

Vi frågar oss om kommunen verkligen "har råd" att investera för bortåt 80 miljoner kronor per år, i det rådande ekonomiska läget? En mera direkt styrning och politisk kontroll av kommunens investeringar måste införas.

Vi ser tveksamma investeringar samtidigt som barnen inte får riktiga skolböcker, dagisbarn får flytta runt och att skolor läggs ned.

Vill vi ha en framtid i Östersund måste kommunen vara ett föredöme i sparsamhet och effektivitet. Kommunen skall enbart syssla med de rent primära kommunala uppgifterna och inte vara en "diversehandel".

Har vi en stark, välskött och effektiv kommunal ekonomi som inte konkurrerar med det lokala näringslivet, utan stödjer detta genom inköp och service, har vi stora förutsättningar för utveckling i vår kommun.

Idag är nästan alla medvetna om att höga skatter inte med automatik innebär hög välfärd. Vi ser också att hög kommunalskatt inte samtidigt behöver innebära bra och effektiv kommunal service. Kommunalskatten är den i särklass högsta utgiften för normala hushåll. En hög kommunalskatt slår hårdast mot låginkomsttagare.

Vi måste få socialdemokraterna och vänstern att slakta de kvarvarande "heliga korna". Vi måste kunna konkurrensutsätta även kommunens tekniska verksamhet, nu när t.o.m. äldreomsorgen , framgångsrikt anbudsupphandlats. Vi kan inte förstå hur (s) tänker då de vägrar att konkurrensupphandla snöröjning, vägunderhåll, tekniska konsulttjänster och sophämtning men kan göra det inom äldreomsorg och utbildning. Var är logiken? Eller är det snäva hänsynstaganden till starka fackförbund som samtidigt är stora bidragsgivare i valrörelsen, som styr deras handlande?

De effektiviseringar och sammanslagningar vi föreslog i vår budget 1997 har till viss del hörsammats (trots att de då ansågs vara dåliga förslag).

De politiska partierna har länge fått "sitta i orubbat bo" samtidigt som stora besparingar tagits ute i den kommunala verksamheten.

Vi måste ta ansvar för våra egna politiska kostnader. Vi måste som vi sa i budget 1998 kunna minska de totala politiska kostnaderna med uppåt en tredjedel.

Naturligtvis skall partistöden, som vi sagt tidigare, sänkas. Vi anser också att hela arvoderingen av de förtroendevalda behöver moderniseras. Nu är det ett system baserat på två politiska block. De blocken existerar ju inte längre. Ett visst procentuellt stöd för varje fullmäktigemandat avsett för partiföreträdare skall istället utbetalas. Idag har ju partierna olika system med kommunalråd, gruppledare och språkrör/företrädare.

Vi är tveksamma till den utformning som planering av bomässan tagit. Den tycks vara helt baserad på ett kommunalt och i övrigt offentligt finansierad satsning. Vi menar att den måste anstå till dess kommunen har en bättre ekonomi. Det är viktigt att kommunen inte tar över arrangörsskap och risker utan hjälper till med marknadsföring av Östersund, införsäljning och lämplig representation och reklam.

Mitthögskolans numera beslutade lokalisering till A4-området kan vara den injektion som centrala Östersund så väl behöver. Vad kommunen kan göra är, förutom dagens insatser, att verka för en ännu större integrering mellan det regionala näringslivet och Mitthögskolan. Skall Mitthögskolan långsiktigt ha konkurrensförmåga och akademiskt kunna uppgradera sig till ett Universitet måste möjligheterna till exempelvis praktikplatser och arbete efter examen vara bättre än idag. Den chans till speciell miljöutformning av campuset på A4 har den tafatta kommunledningen spelat bort. Trist med tanke på hur fina andra högskoleutbyggnader blivit och att det är här det bedrivs en bra ekoteknikutbildning sedan länge. Det senaste hotet att flytta humanioran från Östersund måste stoppas.

Miljöarbetet måste alltjämt ha en hög prioritet i Östersund. Vi anser att den nya miljö & hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden gör att miljöfrågorna på ett mera naturligt sätt integreras i samhällsplaneringen och byggandet. Att räddningstjänsten också läggs till den i sakärendena aktuella nämnden är följdriktigt.

Kommunen skall på ett mycket aktivt sätt avyttra fastigheter och skogsegendomar (ej stadsnära skogar). Mycket av fastigets- och markinnehavet byggdes upp mot bakgrund av expansionsbehov som idag inte är aktuella för överskådlig framtid.

Det finns inget egenvärde att över 5.000 familjer skall bo i kommunalt ägda lägenheter. Vi stärker den lokala marknaden och de enskilda hushållen genom ett eget ägande av bostaden. När det gäller problemen med outhyrda lägenheter främst i Torvalla så kommer vi även i framtiden att tvingas ta, ett stort ekonomiskt ansvar i form av borgensinlösen på säkert över 100 miljoner kronor på tidigare huvudlösa beslut.

En ansvarsfull politik tar hänsyn till redan kända fakta och beslutar mot bakgrund av dessa fakta. Vi sparade förra året 13 mkr mer än majoriteten, samtidigt som vi satsade mera pengar på skolorna (nästan 6 mkr) -pengar barn & ungdomsnämndens skulle ha behövt idag. I år sparar vi 9,5 milj mer än (s) och satsar samtidigt 16,8 milj kr brutto på barnen och de äldre.

Vi lägger även i år ut högre besparingar på de hårda "tekniska" nämnderna och satsar på barn och äldre. Vi visar att det finns resurser, bara man vågar att välja vad som är viktigt!

Vi kommer att inför valet presentera ett åtgärdsprogram för att skapa en hållbar och positiv utveckling för Östersund och samtidigt få en ny kraftfull och intresserad kommunledning.

Ett gott revisionsarbete är viktigt för att bedöma effektivitet i förvaltningen samt upptäcka och förhindra felaktigheter i den ekonomiska redovisningen, den kommunala verksamheten samt beslutsgången. Detta skall ske genom kontroller och framåtriktad rådgivning grundad på kompetens och erfarenhet. Vi anser dock att revisionen kan effektiviseras främst genom att anbudsinfordran och konkurrensutsättning av majoriteten av det externa revisionsarbetet vidtas, något vi krävde redan i budget 1998.

Samtliga fullmäktigemöten under 1999, med undantag av budgetmötet kan förläggas på kvällstid, vilket dramatiskt minskar kraven på förlorad arbetsförtjänst. Kvällsmöten innebär ett större engagemang och möjlighet att delta för våra medborgare. Betydligt större kommuner håller sina fullmäktigemöten på kvällstid, till lägre kostnader. En obligatorisk "allmänhetens frågestund" införs i början av varje fullmäktige, då både förberedda och oförberedda enklare frågor kan ställas till ledamöter i kommunstyrelsen, ordförande och vice ordförande i nämnder och styrelser samt partigruppledarna.

Extern upphandling av konsulttjänsterna skall ske i större utsträckning.

Det finns i budget avsatt medel för oförutsett för både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Behövs extra anslag för strategiska åtgärder kan det ske genom extra utdelning från kommunägda företag eller försäljning av fastigheter, aktier eller skogegendomar.

Det kan ej vara meningen att skattebetalarna skall betala en stor del av politikernas och de anställdas mat- och fikakostnader, därför föreslår vi att subventionen av kafeterian successivt sänks.

De direkta kontanta övertidskostnaderna för kommunen är i storleksordningen 12 mkr. Till de kommer den tid som är okompenserad eller uttagen i komp-tid. Detta måste kunna nedbringas. Total övertid motsvarar uppåt 100 årstjänster. Rutinerna för utanordning och godkännande av övertid måste skärpas. Vi föreslår att bara en viss del av intjänad övertid skall kunna tas ut i kontant lön - resterande del skall kompenseras genom ledighet. Det innebär en betydande besparing, som läggs på kommunstyrelsen för senare utfördelning. Detta medför större ifrågasättande om man dimensionerat bemanningen rätt.

Menar vi allvar med "arbetsdelning" för att minska den höga arbetslösheten måste vi agera själva.

En stor kommunal kostnad är lokalerna. En kontinuerlig översyn av lokalbehov och kostnader skall ske. Bättre instrument och uppföljning av lokalkostnader måste till. En direkt jämförelse med extern lokalförhyrning skall ske. Kommunen skall för normala lokaler ej debitera högre internhyra än vad som gäller den fria marknaden. Outsourcing av datacenter skall utredas, för att effektivisera datadriften och minimera kostnaderna. Tjänsten som EU-samordnare kan med fördel delas med andra kommuner. Kommunen behöver ej TVÅ personalchefer, tillsättning efter pensionering görs ej. Nedläggning eller överlåtelse skall övervägas för interna kommunala servicefunktioner som uppvisar kontinuerliga underskott. Vi vill även för 1999 anslå mera pengar till feriearbeten än socialdemokraterna.

Prioriterade områden är tillsynsarbetet gentemot enskildas hälsa samt Agenda 21-arbetet.

Under hösten 1998 genomförs arbetet på att nämnderna och förvaltningarna läggs samman tillsammans med räddningstjänsten. Detta medför en översyn av personal och ledningsorganisation för de tre kontoren. En sammanslagning av byggnadsnämnden och miljö och hälsoskyddsnämnden och deras förvaltningar, gör att miljö och byggfrågorna kan ses i ett helhetsperspektiv.

Att föra räddningstjänstfrågorna till den nya nämnden innebär att beslut fattas av den myndighetsnämnd som innehar den största sakkunskapen i räddningstjänst och brandskyddsfrågor.

De nu låga nybyggnadsvolymerna måste slå igenom i organisationen. Taxor skall ses över för att följa kommunfullmäktiges beslut om skattesubvention. Minskad provtagning i vatten kan ske genom att vattenvårdsförbund övertar ansvaret. Avtal med veterinärer kan omförhandlas till lägre kommunala kostnader. Total konkurrensupphandling av alla externa tjänster skall vara målet.

Den förenkling i regelsystemen som skett skall fullt ut tas tillvara inom organisationen. Miljöfrågorna skall lyftas fram i bygg och stadsplaneprocessen. Idag gäller inte i första hand nybyggnation utan förändring/förädling av befintligt byggnadsbestånd, vilket ställer höga krav på en snabbare hantering. I alla normala ärenden skall handläggande tjänstemän ge besked till den sökande om beräknad handläggningstid. För nämnden gäller ett påskyndat remissförfarande mot externa och interna myndigheter, för att möjligöra snabbare beslut.

Nämnden och förvaltningen skall hitta arbetsformer och processer som gagnar kommuninnevånarna och "övrig kunder". Medborgarna skall uppleva den nya organisation som en serviceorganisation, som ger mervärde genom tillförd kunskap i de behandlade ärenden.

En stor integration skall inarbetas i den personalorganisation som arbetas fram med tiden. Där skall möjligheterna till kombinationstjänster prioriteras och samordning och stor flexibilitet eftersträvas.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är av avgörande betydelse för nämndens verksamhet bl.a. vad gäller utbetalningen av socialbidrag. Minskade bidrag till vuxenstuderande medför dessutom behov av större insatser av ekonomiskt stöd/rådgivning till dessa grupper.

Fortsatt satsning på öppenvård för missbrukare ger lägre kostnader totalt inkluderat institutionsvård.

Avgifter motsvarande kuratorsbesök bör införas på rådgivningsbyrån. Kostnaden för externa aktörers efterfrågan på öppen missbruksvård skall höjas.

Rutiner för krav på föräldrar underhållsskyldighet till sina institutions- och familjehemsplacerade barn skall ses över.

Härigenom kan de totala kostnaderna för placerade barn/ungdomar minska.

För oss ett prioriterat område. Barnens utveckling och välbefinnande avgör våra framtidsmöjligheter. En bra skola och barnomsorg är viktig. Därför satsar vi 7,5 milj kr extra på denna nämnd. Besparingarna skall inriktas på minskade lokalkostnader, övergång till öppna fritidsklubbar, begränsat öppethållande vid fritidshem samt utläggning av utbildning och omsorg på anbud/entreprenad till kooperativ, enskilda och andra sammanslutningar/organisationer. Detta för jämförelse av kostnader samt valmöjligheter för föräldrar och barn/ungdomar. Konkurrensupphandling gäller även skolmåltider och andra "kringkostnader". Bra mat skall tillhandahållas alla barn utan avgift.

Barnomsorgstaxan kan ändras mot en tidstaxa med vissa grund- & maxbelopp.

Fritidsgårdarna fyller en viktig uppgift för ungdomarna samt boende i närområdet. Vi ser med oro på den 30-procentiga nedskärning i resurser till detta som majoriteten beslutat om.

Det är beklagansvärt att kommunmedborgare får uppleva sänkningar av servicenivån inom barn - och skolbarnsomsorgen samtidigt som

Socialdemokraterna höjer taxorna för dessa verksamheter.

Vi tvingas konstatera att socialdemokraternas besparingar på familjedaghemmen (dagmammor) kommer att medföra att dessa snart inte finns. Tyvärr glömmer man att en del barnfamiljer föredrar denna omsorgsform framför daghem. Var är valfriheten för föräldrarna?

Detta synsätt är naturligt för socialdemokraterna som alltid har ifrågasatt enskilda föräldrars ansvar för omsorg och uppfostran av barnen.

Tyvärr är föräldramedverkan i den kommunala barnomsorgen en företeelse som bara finns i organiserad form vid en barnomsorgsavdelning i hela kommunen. Föräldrarna vid denna avdelning tar tillsammans ansvar för en barnskötartjänst. Erfarenheterna är mycket positiva och denna form av föräldramedverkan bör spridas till andra enheter.

Försöksverksamhet med småbarnsskola (undervisande förskola) för 3-5 åringar bör kunna prövas som ett alternativ i barnomsorgen. Kostnaderna för småbarnskola är lägre än ordinär barnomsorg.

De senaste årens besparingar har gått hårt åt barnomsorgen, vilket återspeglar sig i minskade personalresurser på förskolorna samtidigt som grupperna blivit större och barnen yngre. Genom att gå in med ekonomiska resurser till förskolor får personalen möjlighet att uppmärksamma alla barn på ett bättre sätt och detta ger därmed mer individanpassad omsorg och verksamhet.

Även i skolan finns det behov av mer resurser till läromedel samt resurser till ökad lärartäthet som i detta budgetförslag uppmärksammas. Målet skall vara att samtliga elever i kommunen minst skall ha Godkänt i kärnämnena i slutbetyget från grundskolan.

Tillsammans med omdisponeringar i nämndens budget samt den större ram som vi ger kan vi förstärka nämndens verksamhet med nästan 10,5 miljoner kronor år 1999.

Det extra statsbidraget bör för barn och ungdomsnämndens del användas till typiska engångsinsatser såsom extra inköp av läromedel.

Denna nämnd är prioriterad.

I Östersund skall alla ungdomar, oavsett förutsättningar, få en plattform för framtiden. Skolan måste ge andra elever sådan kunskap och färdighet att de är väl rustade för yrkeslivet. Vi måste höja skolans kvalitetsmål oavbrutet. Dessa mål får inte äventyras av en svag kommunal ekonomi. En större del av våra kommunala kostnader för skolorna läggas på själva undervisningen. Vi måste därför vara mycket restriktiva till nya projekt.

Det skall finnas en genomarbetad och individanpassad handlingsplan för elever med sämre studieresultat som följes upp kontinuerligt.

I Östersund skall vi satsa på en lärlingsutbildning knuten till företag, varför det lokala och regionala näringslivet bör engageras.

Vi vill pröva att lägga ut vissa utbildningar på entreprenad och inrättandet av friskolor. Det skall finnas höga målsättningar för datakunnande.

Investeringar i lokaler noga utredas då lediga och högklassiga utbildningslokaler finns i vår stad.

Att vi även vill att så många som möjligt av våra elever skall kunna erhålla betyget MVG medför också en kostnadsökning som måste tas någonstans ifrån.

Vi ser att införandet av en nationell skolpeng är ett mycket seriöst förslag till kostnadsminskningar men fordrar ett riksdagsbeslut.

Att konkurrensutsätta större delen av KomVux och kunskapslyftet, att utvärdera gymnasiereformen och att göra förändringar i den traditionella gymnasieskolans program medför också kostnadsbesparingar. Sammantaget ger dessa besparingar på något längre sikt.

Prioriterad nämnd. Beslutet om inkomstrelaterad hemtjänsttaxa rivs upp. Kostnaden för den administrativa byråkratin kring detta utgår, den minskning på intäktssidan som kan uppkomma kan beräknas till 1,5 mkr. Det är möjligt och önskvärt att med utgångspunkt från erfarenheterna av Grannskapsservice och Riksbyggens entreprenadverksamheter, konkurrensutsätta ytterligare verksamhet inom hemtjänst och omsorg. En besparing på 5 mkr är inte orealistisk.

Programmet för tidigt insatta åtgärder för rehabiliterig och anpassning av den enskilda individen prioriteras, för att ge minskad vårdtyngd. Ekonomiska effekter av detta bör synas redan i slutet av året. Personalutbildning och personalutveckling sker med inriktning på kompetenshöjning och personlig arbetstillfredsställelse men är även kopplat till ett ökat kostnadsmedvetande.

Vi har bättre möjligheter, genom vår satsning på omsorgsnämnden, att bygga bort den kö som finns för långtidsboende sjukhemsplatser.

Vi vill även satsa resurser på anhörigvården som är mycket viktig.

Totalt innebär våra budgetdirektiv att vi kan satsa 6,3 mkr mer än socialdemokraterna i omsorg och vård för de äldre.

Översyn av nämndens ansvarsområden sker. Vissa anläggningar bör försöka överföras till föreningar för att uppnå minskade kommunala kostnader och större engagemang. Vi ifrågasätter det rimliga i att investera i ytterligare anläggningar, när kommunen idag inte har råd att driva de befintliga.

Kan det ske till lägre kostnader om man samarbetar med andra intressenter, måste det naturligtvis prövas i positiv anda.

En översyn av vad olika fritids- och kulturtyper kostar för kommunen skall göras. Stora skillnader kan misstänkas finnas.

Konkurrensupphandling av drift och skötsel genomföres på anläggningarna. Detta gäller speciellt för de campinganläggningar som nämnden övertar från Affärsverken.

De i vissa fall höga hyreskostnaderna (även internt) måste ses över.

Bidrag till föreningar med ungdomsverksamhet prioriteras. Ett större inslag av taxe/avgifts-finansiering skall få genomslag i flera verksamheter.

Ett beställningssystem av böcker ute i kommundelarna bör till för att kompensera nedläggningarna av filialbiblioteken. Bygdegårdsföreningar m.fl. kan erbjudas att sköta biblioteksservice i stället för bokbussen.

Driftbidraget till Folkets Hus som idag är på över 2.2 mkr, kan sänkas. Organisation, drift och ägandeform av Gamla Tingshuset ses över.

Biblioteket bör ha mer generösa öppettider. Det är under kvällar och helger allmänheten kan besöka biblioteket. Det borde kunna genomföras med en flexibel personalplanering/organisation. Man kan även diskutera införandet av vissa avgifter för vuxna.

Kommunen bör noga överväga om den skall delta i olika gratisevenemang inom kulturområdet. De kan medföra en konkurrens gentemot kommersiella arrangemang, vilket i längden kan försvåra ett stort kulturutbud. Dessutom innebär gratisarrangemang att man kan bibringas uppfattningen att kulturarbetarnas arbete är gratis och inte av något värde. Den vurm för projekt inom kulturområdet måste stävjas. Kulturen måste ses i ett längre perspektiv och ges en mer långsiktig inriktning.

Nära nog total konkurrensupphandling skall ske för alla delar av nämndens verksamhet. Noggrann uppföljning skall ske av upphandlade entreprenader och övriga arbeten.

En mycket ingående diskussion måste till beträffande nämndens kommande investeringar.

Extern upphandling av konsulttjänsterna skall ske i större utsträckning.

Översyn av busstaxan, linjesträckningar och turtäthet skall ske. Framflyttade investeringar/underhållsarbeten. Översyn av parkeringsverksamheten genomföres, automatisering, utarrendering och eventuell försäljning av P-huset, koncentration av tillsynsresurserna till centrum.

En översyn av ledningsorganisationen har genomförts. Vidare kan behovet av sammanslagningar av mindre resultatenheter behövas för att skapa effektivare ledning.

Styrelsen läggs ned. Vi anser att frågorna kan föras till affärsverks-styrelsen för beslut.

En diskussion om lagligheten i uppbyggnaden av "eget kapital" inom monopolverksamheten skall redovisas till kommunfullmäktige.

En uppföljning och konsekvensbeskrivning av det nya insamlingssystemet av avfall skall göras även under 1999.

Upphandling av transport/insamling av avfallet skall göras. En allmän uppsnyggning av industrihusen i Odenskog, främst fasader och den allmänna skötseln och ordningen kring fastigheterna behöver förbättras. Affärsverken skall vidare på ett tydligt sätt ange sina priser vid olika tjänster, speciellt när där ingår interna kostnader.