Österdalälven(Karlsarvslugnet )
990805 Hällregn, 13 grader i luften,
klockan närmar sig 21.00. Regnbyarna tunnas ut något och den grå
vattenytan klarnar en smula. Då kommer vaket, en långsam men mycket
distingt välvning. En djuplila ryggfena. Det är stor fisk! Fler vak,
hela blanknacken bubblar av harr. Lägger kastet en dryg meter ovanför
närmast vak, en halvsjunken, brun Rackelhane stl.14. Öppnar upp linbågen
precis innan presentationen, flugan faller rakt ner och tafsen ringlar ihop
sig på vattenytan, perfekt. Lång, opåverkad drift. När
flugan passerar över ståndplatsen märker jag hur jag spänner
mig, gör mig redo för det väntade hugget. Sakta reser sig vattnet
under flugan, kroppen reagerar instinktivt och jag drar flugan ur munnen på
fisken. Skrattar åt min iver, tar hem löslinan och väljer ett
nytt vak. En ny presentation, en ny välvning. Denna gång behärskar
jag mig, ett mjukt svepande mothugg. Stumt, en kort betänketid sedan vild
aktivitet. Jag tar fisken hårt för att göra kampen så
kort som möjligt. Fisken är klart över de föreskrivna 35
cm, fram med peangen, klick, harren tvekar i några sekunder sedan sätter
den fart tillbaks till sin egen värld, vi ses.
Jag inser plötsligt att regnet tilltagit igen. Min väst är tung
som bly och det droppar kallt ned innanför kragen. Dags att åka hem.
I bilen på vägen hem slår det mig att det jag just upplevt är en del av min vardag. Det är så lätt att ta saker för givet. Hoppas jag aldrig slutar förundras och förnöjas. Det stora i det lilla, sade Linné, en klok man.
Petter Eriksson
Älvdalens Fiskecenter