
Hem

Välförsett matbord
Genom att rekonstruera sagorna har forskare försökt att sammanställa vikingens matsedel.
Vikingarna åt oftast två mål mat om dagen. Första gången omkring klockan åtta på morgonen och sista gången vid sjutiden på kvällen.
Man åt vid låga bord som sattas upp bara för maten.
Gårdens herre och hans fru satt i en stol som kallades för högsätet. Alla andra satt på kanten av den plattform som gick ut från väggen. Maten serverades i träskålar eller på fat. Man hade skedar och knivar, men inga gafflar, De viktigaste "besticken" var fingrarna.
De rikas mat var mycket annorlunda från de fattigas och även sättet den serverades på.
De flesta vikingar drack öl som bryggdes på mältat korn och örter. Men medan de fattiga drack ur trämuggar använde de rika dryckeshorn med påkostade dekorationer. De som hade det mycket gott ställt drack också importerat vin från regionerna i nuvarande Tyskland.
Gästabud
Näst efter härjningar var gästabud det bästa som vikingar visste.
Salen där gästabudet skulle gå av stapeln var draperat med stora bonader och man hade lagt ut halm på golvet.
En vikingavärd skulle bjuda på det bästa man hade. Vanligen stektes kött på spett eller kokades, men det hände att männen bara värmde köttet innanför stjortan för att sedan äta det rått. Man åt mycket fisk - rå, torkad, gravad, rökt eller saltad. På flott, blod och kött gjordes korvar. Maten kryddades med vitlök, senap och pepparrot och ibland med kryddor från fjärran östern.
Vikingarnas dryckeshorn kunde inte ställas ned när de var fyllda, så allt måste drickas ut med en gång.
Kostcirkelns alla delar
Genom att de flesta bodde vid sjöar eller havet så bestod matsedeln av mycket fisk, inte minst sill som man torkade eller saltade.
Man åt också fullkornsbröd av råd, gröt av korn och havre, ost, smör och grädde.
Man åt frukt fraån alla djur som fanns i skogarna och från tamdjuren, får, lamm, get, häst, gris, kalv. Särskilt i Norge och Island har val, säl och isbjörn varit viktig näringskälla. Man visste hur man kokade och stekte och det verkar som man mest föredrog att koka köttet, köttsoppa åt man gärna.
Man åt också grönsaker och frukt från träd och buskar. Av bihonung gjorde man mjöd, den söta, jästa drycken. Man drack också öl och vin.
Vid missväxt fick man ta till nödmedel som tång, vark och lav.
Salt fick man från havsvattnet och tångbränning.