METOD

Förklaring.
"Den optimala eller perfekta ritten" kan naturligtvis betyda vad som helst. För en tävlingsryttare kan det betyda vinst i särskilda tävlingar. För en nybörjare kan det betyda att inte ramla av, eller kanske rent av att ha överlevt en ritt. För somliga kan det optimala vara att bara skritta omkring i lugn och ro i en vaknande vårskog.
Det som avses här handlar om skapande av symbios mellan häst och människa. Att rida med full kommunikation och harmoni. Att uppleva att hästen förstår och dessutom är villig att göra sitt yttersta för att uppfylla ryttarens önskemål. En häst som är uppmärksam och bara väntar på kommandon, reagerar för mycket små hjälper och alltid är hörsam och följsam. Hur mycket hästen kan prestera rent fysisk hör inte hit.

Målsättning.
Det handlar om att skapa en rejäl plattform att stå på, tillsammans med sin häst. När plattformen är skapad kan båda tillgodogöra sig mycket mer i samband med kurser inför instruktörer och liknande. Verkningsgraderna av kurserna ökar åtskilligt!
Det handlar också om att själv lösa "problem" som uppfattas sitta i hästen. Det vill säga att om problem inte kan lösas på egen hand är det ofta fel att bara sända hästen till tränare. Häst och ryttare måste utvecklas gemensamt. Annars lär problemen återuppstå efter en tid. Problemen kanske inte alls satt i hästen!
Inte minst handlar det om att bygga ett språk, till den grad att förståelsen mellan häst och ryttare alltid finns där. De tu blir ett. Vägen till målet kan vara lång. Det gör ingenting, ty vägen är underbar....

Bakgrund.
Under många år har jag arbetat med systemutveckling och analyser av befintliga system. Ett evigt metodiskt grävande tills jag förstått hur respektive system skall/bör fungera, för att sedan beskriva systemet för omvärlden. Jag törs påstå att jag har viss vana att, via lämpliga metoder, bena ut komplexa system tills jag förstår hur dess delheter påverkar varandra. En positiv bieffekt av mitt yrke är att jag nästan alltid har systemtänkandet i mig.
Under hela mitt vuxna liv har jag förundrat studerat ämnet "tänkandet". Vem är jag? Varför tänker jag som jag tänker? Vilka tankar är mina? Vilka tankar är andras tankar? Finns det möjligheter att tänka mer och bättre? Var i hjärnan sitter olika tänkanden? Vad sysslar det omedvetna tänkandet med? Och så vidare....
Ovanstående typer av frågeställningar orsakade att jag, för flera år sedan, skapade en modell för att möjliggöra kategorisering av olika typer av eget (och andras) tänkande. Modellen har förändrats genom åren. Egen livserfarenhet och vetenskapens frammarsch gör det naturligt att insikter och tänkande förändras.
Därmed är det nog förklarat varför alla dessa ord i detta dokument skapats.

Ordförklaringar.
Hästägare, tränare och ryttare är tre ord som kan symbolisera samma person. Framledes skrivs bara ledare. Dels av praktiska skäl, dels är det ett bra och målande ord för hur vi alltid måste förhålla oss mot hästar, både på marken och i sadeln. Med ordet ledare är det underförstått en hästägare som i huvudsak tänker grundträna hästen själv.

Språkbygge kan vid första anblicken tyckas vara ett egendomligt ord.
När vi människor genom tiden utvecklar och förändrar våra språk skapas nya begrepp relativt godtyckligt. Därefter blir det upp till var och en att lära sig dessa begrepp. Vi skapar språk.
När en häst och en människa utvecklar ett gemensamt språk gäller andra regler. Mycket hänsyn måste tagas till de naturlagar som skapat dessa båda olika djurs beteende, sinnelag och sätt att reagera. Under detta arbete måste närhet till naturen sökas. Efter en tids arbete med kommunikationsutveckling märks det att de viktigaste komponenterna, som blivit sammanfogade till ett språk, hela tiden funnits där. Det gäller att upptäcka dom. Man kan betrakta det som ett bygge av en mur. Cementera från grunden. Hitta rätt stenar och sätta varje sten på rätt plats. De givna grundförutsättningarna för språket finns där, men de är utspridda här och var. Konsten är att hitta komponenterna och sätta ihop dessa på rätt sätt. Vi bygger språk.
Det är viktigt att, i detta sammanhang, förstå distinktionen mellan begreppen skapa och bygga.

Metoden.
Metoden, för att uppnå det högt satta målet, består av systemtänkande. Systemet i sin tur består, bland annat, av olika metoder. Systemtänkandet innebär möjligheter till en helhetssyn. Förståelse för olika delheters samverkan och deras påverkan på systemet som helhet. En delhet är en del i ett system, men delheten kan i sig betraktas som ett eget system. Orden del och delhet är således inte synonyma.
Det är mycket viktigt att söka efter de små systemen i det stora systemet. Det gäller dessutom att lära sig förstå delheterna, behärska dom, begripa hur de påverkar andra delheter och hur helheten påverkas.

En brusten länk.
Symbiosen mellan häst och människa, att rida, är ett system. Ett system som är mycket komplext. Systemet består av en väldig mängd delheter i en komplicerad samverkan. Delheter som ofta är beroende av andra delheter som existerade i förfluten tid! Man kan betrakta det som en händelsekedja genom tiden! Om någonting går åt skogen under en ritt kan det ju bero på något som hände tidigare under dagen, eller för ett år sedan. Kedjan brister vid den svagaste länken (delheten). Förklaringen kan också vara den motsatta. Länken har kanske aldrig blivit monterad! Därmed får vi en uppenbar brist i systemet. Kanske rent av är utsatta för en mycket farlig situation. Vem vill köra en bil utan bromsar och med en ratt som lossnar ibland?

Tänkandet.
Nu har vi en intressant frågeställning. Var ska den saknade länken sitta? Brister det i kommunikationen? Är hästen rädd för spöet? Har ledaren en "dålig dag"? Med mera. Det kanske rent konkret beror på att hästen inte går korrekt i grimma och därmed tar över ibland! Ledaren känner kanske till orsaken men saknar förmåga att åtgärda problemet. Oftast ska den saknade länken sitta i ledarens tänkande. Här avses inte kunskaper, det avses tänkande. Kunskaper är lätta att erhålla. Det är svårare att genomföra något.
Våra attityder och beteende styrs av, medvetet och/eller omedvetet, tänkande. Hästar, som oftast är mycket emotionella och känsliga, är mycket beroende av både korrekt beteende och lämpliga attityder från människan.
Via båda dessa exempel tydliggörs att tänkandet i hög grad ingår i systemet. Det intressanta är att tänkandet i sig är ett mycket komplext system. Dessutom väldigt beroende och styrt av miljön.
Tänkandet styrs av många olika intryck från omvärlden, särskilt om man håller på med hästar. Det handlar om många olika inriktningar och synsätt. Det är lätt att hamna i en skur av olika åsikter och välmenta råd. Därmed uppstår lätt kaos i tänkandet. Således är det av yttersta vikt att kunna värdera den information/desinformation man erhåller. Värderingen kan ske genom att kategorisera motpartens tänkande!
Via metoder eller modeller i tänkandet går det att öka sina insikter och höja sin mentala kraft och därmed förmågan att genomföra. Via genomförandekonsten ernås framgång.

Kommunikation.
Åter till den saknade länken och en av frågeställningarna. Brister det i kommunikationen? I sadeln handlar allting om kommunikation! Hästen är alltid starkare än människan. Hästen utför någonting korrekt, dels därför att ledaren har förmågan att tydligt be hästen om något, dels för att hästen via träning lärt sig budskapet. Hästen, med sitt underbara sinnelag, försöker alltid genomföra det ledaren ber om. Rent fysiskt skulle han naturligtvis kunna skena iväg eller börja beta gräs.
Men det finns alltid en gräns. Det händer att en bra och vältränad häst blir rädd för något och sätter av i galopp på eget bevåg. Denna gräns kan höjas hela tiden via byggande av språk. Ju mer kommunikation, desto mer litar hästen till sin ledare. Ledarskapet stärks! När hästen blir rädd är det naturligt om han reagerar, men därefter måste han snabbt kunna samla sig och fortsätta vara fullt uppmärksam mot sin ledare.
Språkbygget måste av naturliga skäl ske gemensamt mellan häst och ledare. Annars kommer framgångar och utveckling bli onödigt begränsade.
Byggande av språk tycks gå att driva väldigt långt. Bara fantasin tycks sätta begränsningar. Konsten är inte lätt, det krävs mycket kunskaper och det är tvunget att ha ett progressivt tänkande. Naturligtvis underlättar det med ett utvecklat systemtänkande.
Via språkbygget löses många olika problem. Hästens känslighet ökar avsevärt. Många olika moment, som annars brukar nötas in från sadeln, kan läras in med mycket större effektivitet via språkbygge under markarbete.
En mycket lycklig bieffekt av språkbygget är att ledaren automatiskt förbättrar sina egenskaper som ryttare.
Via förmåga att höja kommunikationsförmågan ernås framgång.

Systemet.
Systemet består av många olika komponenter. Dock kan man urskilja tre huvudkomponenter.
Tänkandet, Kommunikation mellan häst och människa samt Ritten och dess förberedelser.
Systemet presenteras här endast som uppspaltade rubriker. Bland annat rubriceras viktiga delheter i systemet.
Sammanhangen mellan alla delheter beskrivs inte i detta dokument. Presentationen beskriver vad som genomförs, inte hur.
Många läsare kommer ändå att inse åtskilliga sammanhang.

• System "Vägen mot den perfekta ritten via förbättrad förmåga att ernå framgång".
  1. Tänkandet. Utveckling av människans personlighet och ledarskapsförmåga.
     1. Framgång kräver kunskap, metodik och lämpliga attityder.
        1. Kunskap.
           1. Definition.
           2. Att utöka inlärningsförmågan.
           3. Att minnas bättre.
           4. Förmåga att använda gammal kunskap i nya sammanhang.
        2. Metodik.
           1. Definition av metodik i detta sammanhang.
           2. Effekter av kaos kontra ordning.
           3. Förmåga att verkligen genomföra.
           4. Att hitta en bra metod.
        3. Attityder.
           1. Definition.
           2. Effekter av konservativt tänkande kontra progressivt tänkande.
           3. Attityders inverkan på det fria tänkandet och inlärningsförmågan.
           4. Att medvetet förändra attityder.
     2. Det intuitiva tänkandet.
        1. Definitioner.
        2. Att identifiera intuitivt tänkande.
        3. Att använda intuitionen som ett kraftfullt verktyg.
     3. Intelligensen enligt Howard Gardners modell.
        1. Definition av intelligens.
        2. Varför just Gardners modell?
        3. Genomgång av modellen.
        4. Att identifiera ett problem.
        5. Att attackera ett problem på ett intelligent sätt.
        6. All intelligens går att öva upp.
     4. Det emotionella och mentala.
        1. Definitioner.
        2. Emotionernas inverkan på den mentala kraften.
        3. Att styra emotioner.
        4. Att öka den mentala kraften.
     5. Föreställningsförmågans betydelse.
        1. Definitioner av olika typer av föreställningsförmågor.
        2. Målmedvetenhet.
        3. Att sätta upp realistiska mål.
     6. Präglingens inverkan.
        1. Präglingens orsaker.
        2. Identifiera präglat tänkande.
        3. Medveten förändring av präglat tänkande.
     7. Hjärnans naturliga försvarsmekanismer.
        1. Orsak till hjärnans försvarsmekanismer.
        2. Hjärnans kontroll av nervsignaler vid panik.
        3. Panikreaktionens inverkan på det fria tänkandet.
        4. Att förhindra onödiga och farliga panikreaktioner.
     8. Sociala funktioner.
        1. Beteende och personlighetstillstånd i olika grupper.
        2. Den sociala anpassningens inverkan.
        3. Aggressionens påverkan.
        4. Att tillfredställa sig själv eller att tillfredställa omgivningen.
     9. Näringsintag och hälsotillståndens inverkan.
     10. Effekter av ökad självkänsla och identitet.
  2. Kommunikation mellan häst och människa.
     1. Hästarnas språk och beteende.
        1. Hur föl lär sig språket i en flock.
        2. Kroppsspråket.
        3. Bytesdjursbeteende.
        4. Inflytandezoner.
        5. Sociala funktioner.
     2. Människans språk och beteende.
        1. Hur barn lär sig modersmålet.
        2. Kroppsspråket.
        3. Rovdjursbeteende.
        4. Inflytandezoner.
        5. Sociala funktioner.
     3. Att bygga ett nytt språk. Vägen till symbios.
        1. Tid är utan betydelse. Bara resultatet räknas!
        2. Sociala funktioner.
           1. Vikten av ledarskap.
           2. Innebörden av ledarskap.
           3. Stärk det sociala umgänget.
           4. Aldrig tillfoga rädsla eller smärta.
           5. Aldrig hetsa. Bara kärlek.
           6. Respektera hästens integritet.
        3. Bedömning av hästens emotionella och mentala tillstånd.
        4. Bedömning av hästens kunskaper.
        5. Utrustning och dess funktioner.
        6. Konsten att använda utrustningen korrekt.
        7. Att lära hästen att inte vara rädd för utrustningen eller ledaren.
        8. Att lära hästen att alltid vara uppmärksam.
        9. Ledaren måste alltid vara uppmärksam.
        10. Att lära hästen att det är ofarligt att bli berörd överallt på kroppen.
        11. Att lära hästen att aldrig vidröra sin ledare.
        12. Vikten av att hålla reda på vem som påverkar vem.
        13. Vad är belöning för en häst?
        14. Kraften i korrekt belöning.
        15. Lateral longering i kombination med andra markövningar.
            1. Position och inflytandezoner.
            2. Användandet av pulser.
            3. Ledarens koordinering av kroppen och timing.
            4. De tre stegen: Be, säg åt, se till att.
            5. Börja på låg nivå och långsam höjning av kraven.
            6. Att lära hästen nya ord samt tolka ledarens kroppspråk.
            7. Att lära hästen att vara avspänd vid umgänge med ledaren.
            8. Att lära hästen gå undan för skänkel, halt och så vidare, utan att bli vidrörd.
            9. Att låta hästen själv räkna ut vad som är rätt och fel.
            10. Att låta hästen upptäcka fördelen med att vara följsam, ge efter.
            11. Att få hästen att följa sin ledare. Stå, bli kallad på och så vidare.
            12. Tät kontroll av hästens tillstånd. Alltid harmoni... Bästa vänner...
            13. Ledarens ansvar.
            14. Hästens ansvar.
            15. Vikten av att inte avbryta en övning som inte är genomförd.
            16. Vikten av att avsluta en övning i rätt ögonblick.
            17. Vikten av att ofta hitta på nya övningar.
            18. Vikten av att repetera övningar.
            19. Häst och ledare måste vara stimulerade. Ha roligt.
            20. På köpet byggs hästen fysiskt, som vid vanlig longering.
        16. Vikten av konsekvens. Bibehåll språket.
            1. Betrakta all hantering av hästen som övning.
            2. Konsten att snabbt rasera det som tagit månader att bygga upp.
        17. Lyssna inte på en okunnig omgivning. Resultaten sitter i hästen.
        18. En bra häst mår bra. En dålig häst mår dåligt.
  3. Ritten och dess förberedelser.
     1. Förberedelser.
        1. Ledaren måste i sinnet samla kurage, framåtanda och tydlighet.
        2. Vikten av att planlägga ritten. Målsättning.
        3. Att använda föreställningsförmågan vid skapande av målsättning.
        4. Planering av utrustning i förhållande till målsättningen.
        5. Bedömning av hästen emotionella och mentala tillstånd.
        6. Att återuppväcka kommunikationsförmågan mellan ledare och häst.
        7. Att under markarbete sätta harmoni och koncentration i ledare och häst.
        8. Att under markarbete förbereda hästen i förhållande till målsättningen.
        9. Att under markarbete kontrollera hästens fysiska hälsa.
        10. Kontrollera att hästen inte är rädd för någon utrustning.
        11. Rid inte om förberedelserna gått på tok!
     2. I sadeln.
        1. Kontroll av sits.
        2. Kontroll av hästens förmåga att göra halt och backa.
        3. Kontroll av ledarens och hästens andning.
        4. Vikten av att inte mana på hästen för hårt i början av ritten.
        5. Att rida med avslappning och spänst.
        6. Vikten av ledarens tydlighet. Aldrig dubbla budskap.
        7. Användandet av pulser.
        8. Att genomföra med små medel. Förstör inte hästens känslighet.
        9. Att identifiera spänningar i hästen och hjälpa hästen att slappna av.
        10. Halvhaltens ädla konst och betydelse.
        11. Att hjälpa hästen via korrekt balans.
        12. Att använda spö på ett fördelaktigt sätt.
        13. Att alltid kommunicera och leda hästen.
        14. Linjärt och lateralt tänkande.
        15. Den oerhörda kraften av fokus.
        16. Glöm inte att använda språket som är byggt under markarbetet.
        17. Glöm inte att genomföra vissa markövningar i sadeln.
        18. Vikten av att inte låta hästen anta riktningar, tempo eller gångart.
        19. Vikten av att variera ritter och hålla hästen stimulerad.
        20. Under ritten bör kommunikationsförmågan skärpas med lämpliga övningar.
        21. Tät kontroll av hästens tillstånd. Alltid harmoni... Bästa vänner...
        22. Vikten av att kliva av hästen vid lämpliga tillfällen.
        23. Vikten av att hjälpa hästen om han blir rädd för något i omgivningen.
        24. Om en övning i sadeln gått väldigt bra. Avsluta! Nöt inte för länge.
        25. Vikten av att avsluta ritten på ett korrekt sätt.
     3. Efter ritten.
        1. Vikten av lugn och harmonisk behandling av hästen.
        2. Vikten av att både ledare och häst får smälta intrycken. Samla erfarenheten.
        3. Att i minnet repetera rittens alla detaljer noga och spåra problem.
        4. Det som genomfördes med mycket små medel måste etsas in i minnet.
        5. Planläggningar inför framtida övningar.

Att koppla samman ämnet "tänkandet" med filosofin Natural Horsemanship passar som hand i handske. Inom Natural Horsemanship talas det bland annat om att ledaren måste ha rätt attityd, personlighet och rätt kunskaper. Dessutom talas det om nödvändigheterna kring progressivt tänkande och förmågan att betrakta allt mellan ledare och häst som ett system. Systemet, som presenterats i detta dokument, lägger dock tyngdpunkten på utveckling av både ledarens systemtänkande och förmåga att kategorisera olika tänkanden, vilket ökar ledarens förmåga att genomföra det arbete som krävs enligt principerna i Natural Horsemanship.

Det är viktigt att förstå att Natural Horsemanship inte är en "alternativ träningsmetod". Natural Horsemanship är en filosofi som handlar om kommunikationsutveckling mellan människa och häst.
Via Natural Horsemanship skapas en mycket stark grund för genomförande av vilka andra träningsmetoder som helst. Allt handlar om kommunikationsförmåga.

I systempresentationen kan man läsa om vad som genomförs i systemet. Undrar du hur allt detta genomförs är det bara att maila till leif.jaderlund@swipnet.se och fråga.

God ritt!

Om du har något på hjärtat så tveka inte att maila till leif.jaderlund@swipnet.se

             Webbdesign av Leif Jäderlund Knutby Uppland.......