HEMVÄRNET
 
HEMVÄRNETS ORGANISATION
Hemvärnet är indelat i allmänt hemvärn och driftvärn.
Det allmänna hemvärnets uppgift är att skydda hembygden.
Driftvärnets uppgift är att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och egen verksamhet. Driftvärnet får inte, utan medgivande av myndigheten eller företaget användas för andra uppgifter
Inom allmänna hemvärnet kan företagshemvärn organiseras för skydd av anläggning eller arbetsplats.
ANSVAR OCH BEFOGENHET.
 
Hemvärnsförbanden lyder under försvarsområdesbefälhavaren  (fobef). Beroende på försvarsområdets (fo) storlek är detta indelat i ett antal fo-grupper eller stridsgrupper
Hemvärnskretsarna är underställda fogruppchefen.
Fo-gruppcheferna ansvarar för hemvärnets uppgifter, utbildning och övriga militära verksamhet.
ALLMÄNNA HEMVÄRNET.
 
Inom varje kommun finns hemvärnet organiserat i hemvärnsområden som leds av en hemvärnschef. Hemvärnsområden inom försvarsområdet har sammanförts i hemvärnskretsar som leds av en kretshemvärnschef.
Hemvärnskretsarna omfattar 4 - 8 hemvärnsområden och hemvärnskretsens område är anpassat till försvarsområdes- gruppernas ansvarsområden. (Vissa större fo-grupper omfattar flera kretsar.)
Ett hemvärnsområdes personalstyrka, bestående av ordinarie hemvärnsmän och avtalspersonal, bör vara minst 75 och högst 200 personer. Hemvärnsområdet organiseras med chef, stab,2 - 4 plutoner om vardera 3 - 5 grupper samt trosstropp. Det är krigsuppgifterna som avgör hur de olika plutonerna organiseras.
Hemvärnsområdet kan jämföras med ett kompani inom övriga territorial-försvaret.
 
HEMVÄRNSPLUTONEN.
 
 
 
 
 
Hemvärnsplutonen är hemvärnets normala stridsenhet och används för att bevaka och skydda objekt, främst mot sabotage. Delar av hemvärnsplutonen kan användas för bevaknings-, underrättelse- eller fältarbetsuppgifter.
Vid större objekt, t ex flygbaser eller hamnar, kan plutonerna organiseras inom ramen för ett hemvärnskompani och bilda ett motståndsområde sammanhängande eldsystem.
 
DRIFTVÄRNET.
En av grundtankarna för vårt totalförsvar är att varje myndighet, organisation och företag ska medverka i försvarsförberedelserna inom sitt ansvars- och verksamhetsområde. Driftvärnets huvuduppgift är att skydda egen anläggning och verksamhet mot sabotage.Driftvärnsförbanden är underställda respektive myndighet/företag.
Det är myndighetens/företagets driftvärnschef som beslutar om förbandens uppgift och beredskap då hemvärnsberedskap råder.
ETT DRIFTVÄRN I FÖRÄNDRING.
Den privatisering av statliga verk och myndigheter som påbörjats under 1990 talet har förändrat förutsättningarna för dagens driftvärnsorganisation.
Konkurrens och krav på lönsamhet har i många fall ersatt statliga anslag, vilket inneburit att även driftvärnsorganisationen anpassats. Bl a har Telia under 1995 avvecklat sitt driftvärn och Sydkraft har beslutat omorganisera sitt driftvärn till företagshemvärn.
 ( 1996 års försvarsbeslut förväntas besluta om hur det framtida driftvärnet ska organiseras och finansieras.)
AVTALS PERSONAL
Sverige har 24 frivilliga försvarsorganisationer som på olika sätt medverkar i hemvärnets verksamhet. Med sju av dessa organisationer finns särskilda samarbetsavtal, där organisationerna förbinder sig att rekrytera och grundutbilda personal för bestämda befattningar inom hemvärnets krigsorganisation. Denna personal inräknas i hemvärnets personal, men är även medlemmar i respektive organisation.
Med Svenska Blå Stjärnan (SBS) finns ett särskilt samarbetsavtal som medför att SBS- personal kan fullgöra sin repetetionsutbildning vid hemvärnsmäns gårdar, då hemvärnsmannen gör förbandsövning i hemvärnet.
Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK)
Ca 5 800 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Expeditionslottor i stabs och expeditionstjänst i hemvärnsområden och kretshemvärnsstaber.
- Förplägnadslottor i hemvärnsområden.
- Underrättelselottor i kretshemvärnsstaber .
- Underhållsbefäl i kretshemvärnsstaber.
Försöksverksamhet pågår med utbildning av bevakningslottor för hemvärnsområden
Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund ( SKBR)
Ca 900 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Bilförare i hemvärnsområden och kretshemvärnsstaber för personal-, materiel- och sjuktransporter.
- Transportgruppchefer i trosstroppar.
- Underhållsbefäl i kretshemvärnsstaber.
Svenska Röda Korset (SRK)
Ca 6 600 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Hemvärnssjukvårdare i hemvärnsområden
- Sjukvårdsgruppchefer i hemvärnsområden.
- Sjukvårdsbefäl i kretshemvärnsstaber.
Frivilliga Radioorganisationen (FRO)
Ca 2 200 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Signalister i hemvärnsområden och kretshemvärnsstaber.
- Telegrafister och signalreparatörer i kretshemvärnsstaber.
- Sambandsgruppchefer och befäl i kretshemvärnsstaber.
 
 
Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK)
Ca 600 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Ordonnanser i kretshemvärnsstaber.
Svenska Brukshundsklubben (SBK)
Ca 600 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Hundförare med bevakningshundar i hemvärnsområden.
- Hundtjänstbiträden i kretshemvärnsstaber.
Frivilliga Flygkåren (FFK)
Ca 100 medlemmar placerade i hemvärnet.
- Fo flyggrupper som är försvarsområdesbefälhavarens resurs, men som organisatoriskt tillhör en hemvärnskrets som har ansvar för gruppens militära utbildning.
 
HEMVÄRNETS BEREDSKAP
Hemvärnsförbandens verksamhet har tre viktiga huvudmål:
- Hög insatsberedskap
Hemvärnsmännen förvarar sin personliga utrustning, vapen och ammunition i hemmet.Hemvärnsförbandet förvarar sin gemensamma utrustning i eget förråd.
 
- Mycket god kunskap om stridsuppgiften
Årliga övningar och kompetenshöjande utbildning.
God lokalkännedom
Hemvärnsmännen är bosatta nära sin stridsuppgift.
 
- Eftersom hemvärnsförbanden snabbt förväntas påbörja sina uppgifter innan Sverige formellt är i krig, utbildas hemvärnsmännen till skyddsvakter, vilket ger hemvärnsmannen rätt att ingripa enligt Skyddslagen.
HEMVÄRNSBEREDSKAP.
 
Vid höjd beredskap eller då regeringen ( i vissa fall ÖB) så förordnar intar hemvärnet hemvärnsberedskap, vilket innebär:
- Skyldighet för hemvärnets personal att fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets uppgifter.
- Höjd stabsberedskap vid hemvärnets staber.
- Försvarsområdesbefälhavare fastställer vilken beredskap och tjänstgöring hemvärnsförbanden och dess personal ska genomföra.
- Samtliga hemvärnsförband skall kunna lösa sin huvuduppgift inom 2 timmar.
- Hemvärnets personal ej kan säga upp sina kontrakt eller avtal.
 
HEMVÄRNSLARM.
När hemvärnsberedskap gäller kan MB beordra om hemvärnslarm.
Hemvärnslarm innebär att samtliga hemvärnsförband skall grupperas för att lösa sina huvuduppgifter Såväl hemvärnsberedskap som hemvärnslarm kan ges selektivt för viss del av landet.
GRUNDBEREDSKAP.
Enligt regeringsbeslut 1985 kan hemvärnspersonal utöver deltagande i samhällets räddningstjänst i fred även användas för bevakning och s k IKFNuppgifter ( medverkan i incidentberedskapen).
Hemvärnsmän i allmänna hemvärnet kan efter eget åtagande och särskild utbildning användas för bevakning av militära skyddsobjekt samt vid IKFNverksamhet när andra militära eller polisiära resurser är finns tillgängliga.
Ca 3 000 hemvärnsmän har utbildats och skrivit sådant avtal.
 
Bland annat deltar hemvärnet regelmässigt i uppdrag som har med större olyckshändelser, efterspaning, skogsbränder och liknande att göra
 
HEMVÄRNETS UTBILDNING
För att bli hemvärnsman (kvinna eller man) i allmänna hemvärnet krävs minst 90 dagars militär grundutbildning.
Inom driftvärnet krävs minst 120 timmars militär grundutbildning samt skyddsvaktsutbildning.
Manlig avtalspersonal har som regel genomgått militär grundutbildning medan kvinnlig avtalspersonal har genomgått 54 timmars totalförsvarsutbildning samt befattningsutbildning.
För att bli krigsplacerad skall hemvärnsmannen utöver grundutbildning ha genomgått 20 - 40 timmars introduk- tionsutbildning omfattande bl a skyddsvaktsutbildning.
Hemvärnets personal har genom kontrakt eller avtal förbundit sig att årligen delta i minst 20 timmars utbildning. Hemvärnsbefäl 34 timmar.
Övningarna genomförs dels som förbandsövningar under ledning av fo-gruppchefen, dels som befattningsutbildning som leds av kretshemvärnschefen.
När det gäller utbildning av grupp- och plutonchefer genomförs denna i försvarsområdet.
HEMVÄRNETS STRIDSSKOLA (HVSS.)
Hemvärnets stridsskola ligger i Vällinge utanför Stockholm och bildades 1943.Vid HvSS får hemvärnsbefälen utbildning till hemvärnsplutonchefer och andra högre befattningar. Här genomförs såväl befattnings- som befordringsutbildningar.
Kurserna pågår som regel under en till två veckor och skolan har ca 1 700 elever per år.
Utöver den ordinarie kursverksamheten genomför HvSS också försöks- och utvecklingsverksamhet som gäller hemvärnets stridsteknik, utrustning och utbildning.
HEMVÄRNETS HISTORIK
Hemvärnet organiserades 1940. Bakgrunden var Tysklands angrepp på Polen den 1 september 1939 och Rysslands angrepp på Finland den 30 november samma år. Detta skapade en stor oro hos allmänheten för att även Sverige skulle kunna bli indraget i kriget. Värnpliktsarmen med dess begränsade resurser var fram för allt engagerad i bevakningen mot fientliga luftlandsättningar.
Den starka försvarsviljan tog sig bl a i uttryck av att det ställdes krav på att bilda speciella skyddsstyrkor för
hembygdens försvar. Regeringen agerade snabbt och efter en rekordsnabb utredning beslutade riksdagen den 29 maj 1940 att bilda ett hemvärn. Detta skulle bestå dels av ungdomar som inte gjort sin värnplikt, dels av äldre som gått ur värnpliktsåldern. Myndigheterna räknade med att hemvärnet i färdigt skick skulle om fatta ca 50 000 man. Men redan efter en månad kunde översten Gustaf Petri som nyutnämnd hemvärnschef räkna in närmare 100 000 man.
Hemvärnsförbanden var då, liksom idag, frivilligt rekryterade och har sedan dess varit en viktig del av armens krigsorganisation.
 
HEMVÄRNET I FÖRÄNDRING.
 
Under 1950-talet - och med beredskapsårens erfarenheter som bakgrund ändrades den svenska armens mobiliserings- och repetetionsövningssystem. Repetitionsövningarna skulle genom föras i krigsförband och mobilisering ske vid förråd, utspridda över hela landet. Denna utspridning innebar bättre skydd mot luftangrepp men ökad känslighet för sabotage.
Hemvärnet fick nu som sin viktigaste uppgift att bevaka och försvara mobiliseringsförråd för att på så sätt skydda armens mobilisering.
 
DET MODERNA HEMVÄRNET.
 
Den gamla bilden av grå hemvärnsgubbar, klädda i "vadmalsuniformer från 1800 kallt" och med otidsenligt beväpning hör till en förgången tid.
Dagens hemvärnsmän har modern beväpning och ändamålsenliga uniformer. De är mycket väl utbildade för sin uppgift och synnerligen starkt motiverade för att försvara sin hembygd i krig och fred.
 
1992 ÅRS FöRSVARSBESLUT.
1992 års försvarsbeslut har inneburit stora reduceringar av försvarets organisation.För hemvärnet innebär försvarsbeslutet 1992 att hemvärnets viktigaste uppgift skall vara att skydda samhällets infrastruktur mot sabotage. Hemvärnets organisationen ska utökas med målsättningen att om fatta en styrka på 125 000 personer. Utbildningen skall förbättras, utrustningen ytterligare moderniseras och en fortsatt föryngring av hemvärnets personal skall ske.
Riksdagsbeslutet i december 1995 inför försvarsbeslutet 1996 bekräftar denna inriktning.
Kontakta oss, vi behöver dig!