Flugan
Denna nymf,
som defenitivt hör till de största vi använder i våra nordiska vatten, har räddat mer
än en fisketur under de senaste tre säsongerna. När det är trögfiskat, framför allt
i sjöar, och all form av torrflugefiske uteblir är en nymf den rätta medicinen. Marabou som dubbing har jag sett beskrivet i fiskelitteratur som har
många år på nacken men det står ingenstans om dess förträfflighet... En dubbad
maraboukropp är mycket stark och imiterar nymfernas gälar på ett oöverträffat vis.
Denna fluga har jag utvecklat ur en annan variant som min
gode vän Mac Zims förärade mig med under en fisketur (jag tror att Mac köpte denna
fluga någonstans i mellansverige på sjuttiotalet). På originalet saknas stjärt,
bakkroppen är av marabou, vingsäck av okänt material, ben av hönssadelfjäder och
framkropp av något som av glittret att döma bör vara antron. Ögonen är inte målade
och kroken är i storlek #6 men 6X lång. "Urtrollslända" införde en ny teknik
i mitt flugbindande eftersom bakkroppen är dubbad med marabou.
Normalt brukar det vara en viss förbrukning av flugor på
en fisketur (björk, tall och bottennapp) men med en 0.20tafs och en streamerkrok i
storlek #6 kan detta bli en fluga som hänger med i flugasken i flera säsonger, vilket
är tur eftersom det är en förhållandevis tidskrävande fluga att tillverka.
Eftersom denna fluga är mycket tung är den också
svårkastad med en linvikt under 5. Glöm inte att byta till en tjockare tafs (0.20 till
0.25) så att flugan får en chans att sträcka ut över vattnet vid utkastet (hamnar
tafsen i en hög blir det lätt trassel på vägen ner mot botten).
Det rätta sättet att fiska en fluga av denna typ är att
man låter den sjunka ner på botten, vilket går mycket fort även med en flytlina.
Därefter tar man in 1 till 1½ meter lina ganska fort för att imitera nymfens kraftiga
simrörelser. Låt flugan sedan falla till botten igen (det är ofta i detta moment som
hugget sker så var alert hela tiden) och upprepa proceduren.
Verktyg & Material
Verktyg
| Trådhållare |
| Whip-Finisher |
| Twister |
| Sax |
| Hackeltång |
|
 |
Material
| Krok |
Streamer #6 X4 |
| Tråd |
Svart 6/0 |
| Stjärt |
Två mörkbruna biots |
| Bakkropp |
Bly dubbad med mörkbrun marabou |
| Vinsäck |
Olivgrön raffia |
| Framkropp & ben |
Svart dubbad opossum |
| Ögon |
Två avklippta kulor från
"ögonkedja" målade med svart spritpenna |
| Huvud |
Svart avslutning framför ögonen |
|
 |
 På den
övre bilden till höger ser vi några maraboufjädrar med långa fibrer; rostbrun, tan
och olive. Samtliga dessa jordfärger passar bra till trollsländenymfen.
I mitt originalmönster använder jag en mörkbrun fjäder som är den vanligaste färgen
på nymfen men en anpassning i olika färger till det vatten man skall fiska i kan vara
nödvändigt.
På den nedre bilden ser vi brun biots (klippt vingpenna
från gås), olivgrön raffia, silverögon och en liten bit svart opossum.
När vi skall välja ut vår opossum i affären måste vi
ha klart för oss att det hela handlar om ett murmeldjur som finns i ett stort antal olika
arter. Den typ av päls vi är ute efter för denna fluga skall ha distinkta stickhår
samtidigt som det skall finnas nog med underhår för att kunna dubba kroppen. För det
mesta är det bara att ta ett paket med opossum eftersom just denna typ av päls är den
vanligaste på detta djur.
När vi skall plocka ut biots skall valet falla på de
fjädrar som har de längsta fibrerna. Skulle det inte finnas några mörka färger kan
man klara sig med en ljusare som man själv tonar ned med en brun spritpenna.
Raffia i rätt färger har jag bara hittat hos Adexa i
Sverige som har en fin serie i svart, brunt och olive (på bilden syns en olive raffia). |
Bindteknik
1.
Börja med att täcka krokskaftet från ögat bak till en punkt som
ligger mitt mellan krokspetsen och hullingens bakre kant med den svarta bindtråden. Gå
nu framåt två varv med tråden och ett bakåt i lite längre steg. På detta sätt
"låser" vi fast tråden så att den inte glider på krokskaftet.
Från den klippta gåspennan, biotsen, klipper vi av två långa fibrer. Ta tag i fibrerna
med höger hand och vänd den ena fibern så att spetsarna pekar utåt, bort ifrån
varandra. Måtta in längden, ca 10mm bakom krokböjen och fatta fibrerna med vänster
hand. Tag bindtråden och lägg denna i ett löst varv runt krokskaftet. Dra nu
försiktigt i tråden så att biotsfibrerna glider in i ett horizontellt läge. Fäst
fibrerna genom att gå bakåt till den punkt där vi slutade med bindtråden och sedan
framåt till fiberslutet. Linda åter tråden bakåt så att denna är ur vägen i nästa
moment.
2.
Nu skall vi lägga på det understa lagret med blytråd. Ta blytråden,
som skall vara ganska tunn, och börja linda på denna bakifrån och framåt. Den bakersta
delen av förtygningen skall ligga ungefär två millimeter från kroppens slut och den
främre cirka två tredjedelar från flugkroppens bakkant.
Som avslutning på detta moment skall vi fästa blytråden vid krokskaftet. Linda
bindtråden från bakkanten, i breda varv, till det fria krokskaftet framför blyt. Gå
runt ett varv och linda tråden bakåt igen. Upprepa denna procedur ytterliggare en gång
och låt sedan bindtråden hänga på slutet av förtygningen.
3.
Ta blytråden och linda in en ny bit som börjar ett par
millimeter framför det förra lagret och slutar ungefär sex-sju millimeter längre fram.
Fäst detta lager precis som det förra. Som avslutning lägger vi ytterliggare ett lager
med blytråd som vi låter bli ungefär tre millimeter brett, mitt på det föregående
lagret. Fäst nu detta lager och gå sedan över hela förtygningen ett par tre gånger
så att det sitter fast ordenligt mot krokskaftet.
På bilden med guldkulan är en variant med tjockare blytråd
avbildad. Denna förtygning består av två lika långa delar blytråd som binds fast på
var sida om krokskaftet. På den bakre delen av detta lager lägger man sedan en böjd
blybit för att få upp kroppstjockleken. Använder man en tjock blytråd måste man
"fasa" av kanterna med nageln så att maraboudubbingen inte glider på de tjocka
kanterna. Glöm inte bort att bly är giftigt och efter detta moment skall man genast
tvätta händerna innan fingrarna hamnar på smörgåsen...
4.
Börja med att linda bindtråden fram mot ögat på kroken. Klipp av ett
ögonpar från kedjan och fäst in detta en knapp millimeter bakom krokögat. Genom att
linda bindtråden i en åtta kommer vi att kunna fixera ögonen så att de sitter precis i
nittio grader. Se till att ögonen fastnar ordenligt så att de inte börjar vrida sig
runt skaftet när vi fiskar med flugan.
Nu är det dags att dubba på maraboufibrerna på bakkroppen. Börja med att gå längst
bak till den punkt där förtygningen slutar. Tag nu en maraboufjäder och klipp av
fem-sex långa fibrer en liten bit från skaftet. Rikta fiberspetsarna mot flugkroppen och
tvinna fast fibrerna runt den enkla tråden. Man måste ta i ganska mycket när man dubbar
med marabou för att den skall fastna på tråden. Börja nu att linda fast den första
dubbingen genom att låta en yttersta delen av maraboun fästa lite framför den bakersta
punkten. Gå bakåt och sedan direkt framåt tills dubbingen är slut (detta täcker inte
mer än två-tre millimeter av kroppen). Nu går vi med den bara tråden bakåt och
framåt över den dubbing vi just har lagt på. Det är detta som gör denna typ av kropp
så oerhört stark samtidigt som tråden glider ner i maraboun och blir helt osynlig.
Fortsätt att dubba resten av kroppen fram över "blypuckeln" till en punkt
någon millimeter innan blyet slutar.
5.
För att få det rätta utseendet på denna fluga skall vi nu binda in
en dubbel vingsäck. Från början använde jag en mörkbrun raffia men har allt eftersom
övergått till en olivgrön som bryter av mot resten av koppen på ett fint sätt. Klipp
av fem-sex centimeter raffia från spolen och bind in denna så att den pekar bakåt.
Fästdelen behöver inte vara mer än ett par millimeter. Sätt nageln på raffian
fyra-fem millimeter bakom inbindningspunkten och vik hela raffiabiten framåt så att den
bakre vingsäcken bildas. Bind in denna ovanpå den första infästningen och låt
bindtråden löpa ungefär tre millimeter framåt där vi återigen fäster raffian
ordentligt (raffina pekar nu framåt). Böj raffian bakåt mot den första vingsäcken men
låt nu den främre vingsäcken sluta någon dryg millimeter framför den första. Vik
raffian framåt och fäst denna ordenligt och klipp av det överblivna materialet.
6.
Det sista momentet på denna fluga består i att bygga upp framkroppen,
thoraxpartiet. Eftersom vi vill att flugan skall uppträda så bra som möjligt i vattnet
skall vi här dubba in en bit päls från opossum. Tycker man att detta moment är för
svårt kan jag tänka mig att lite konstmaterial (Antron, SLF eller Seal-ex) kan fungera
som substitut.
Börja med att forma en loop av bindtråden på det parti
som är öppet mellan de båda vingsäckarna (böj den främre säcken framåt så att du
kommer åt området ordentligt). Fäst ditt dubbingverktyg, twister, i loopen och låt
denna hänga ner under städet. Bindtråden för vi nu fram på flugan och lindar den
något enstaka varv framför ögonen.
Tag opossummen i handen och tag ut en liten bunt med hår,
håll denna med vänster hand, som du klipper av så långt ner du når. Nu skall vi
klippa av tre eller fyra buntar med hår som är ungefär tre millimeter långa. Låt
dessa buntar falla ner i små prydliga högar på bordet brevid dig (nys inte!). Kvar i
handen skall du nu ha den yttre delen med stickhår och lite underhår, denna del kommer
att bli benen på flugan. Sätt in bunten i dubbingloopen, som INTE får vara
vaxad, och sprid ut den ungefär två och en halv centimeter. Tag den bunt du klippte av
sist och för in även denna i dubbingloopen. Efter att denna är utspridd forsätter man
med de två övriga buntarna (har du klippt av fyra sparar du denna ifall den behövs
senare).
Knip nu igen hela loopen mellan höger tumme och pekfinger.
Snurra twistern 10-20 varv och släpp sedan taget runt loopen som nu spinner ihop sig
snyggt. Fortsätt att snurra ytterliggare ett antal varv så att dubbingen sitter fast
ordenligt (vi använder ju inte vax). Ta bort twistern och sätt fast den dubbade kroppen
i en hackeltång. Börja nu att linda in dubbingen precis kant i kant med den bakre
vingsäckens framkant. Den del av dubbingen som skall bilda ben räcker till cirka tre
varv och dessa skall ligga mellan de båda vingsäckarna. Drag håren lite lätt bakåt
hela tiden som dubbingen läggs på. Vik bak den främre vingsäcken och linda på resten
av dubbingen som skall bilda framkropp. Dubbingen kommer nu att ta slut precis bakom
ögonen och vi kan vika fram den bara tråden på ovansidan av ögonen. Fäst med tre fyra
varv och klipp sedan av resten. Avsluta med en dubbel whip-finish så huvud och kroköga
på denna nymf bilder sländans käftar.
Nu behöver vi bara ta tag i benen och dra dessa lite lätt
åt sidorna bakåt. När man drar i benen kommer några av dessa att lossna men det gör
inget eftersom de som är kvar räcker. Har det blivit mycket "ben" på flugans
undersida klipper man helt sonika bort dessa. Fatta en svart tuschpenna (typ penol 700)
och måla ögonen svarta (dessa kommer senare under fiskets gång att slitas till ett
trevligt utseende).
Varianter

Denna variant av trollsländenymfen har jag i starkt strömmande vatten där flugan måste
komma ner mycket fort. Den fungerar också i stilla vatten men antalet bottennapp ökar
med den framtunga guldkulan.

Här har flugan bundits upp & ner. Genom att man lägger en stor del av förtygningen
ovanpå krokskaftet får man flugan att "vända" på sig i vattnet. Benen är
på denna fluga bundna med 6 stycken mörkbruna biots som man binder in innan opussumen
dubbas på.
|