Förste kejsarens grav ligger vid berget Li, ungefär fyrtio kilometer öster om Xi'an, huvudstaden i provinsen Shaanxi. Gravens läge är mellan berget Li och floden Wei, platsen valdes i enlighet med den urgamla kinesiska metod att tyda naturens tecken som kallas fengshui (vind och vatten) och som de taoistiska teckentydarna använde för att hålla illasinnade andeväsen borta från de döda.
Själva gravhögen har ännu inte grävts ut, och så vitt man vet har den öppnats två gånger, först 207 f. Kr. när Xiang Yu's bondehär letade efter vapen, och sedan 700 år senare då den plundrades. Innan utgrävningarna är avslutade kommer man inte att veta hur skövlad den egentligen är.
Men trots att utgrävningarna ännu inte har slutförts vet man en hel del om hur Förste Kejsaren hade tänkt sig sitt mausoleum. I sitt verk "Shi Ji" (Historieskrivarens uppteckningar) berättar Sima Qian:
"Så snart Förste kejsaren blev kung av Qin (246 f. Kr.) påbörjades arbetena på hans gravkammare vid berget Li. När han hade lagt hela kejsarriket under sig (221 f. Kr.) fanns det mer än 700000 tvångsutskrivna arbetare från alla hörn av Kina där. De grävde sig igenom 3 underjordiska källor. De hällde upp smält brons för att göra den yttre kistan och göra de modeller av palatsen, tornen och ämbetsbyggnaderna av vilka graven är fylld. Och det fanns utsökta redskap och husgeråd, ädla stenar och sällsynta föremål som bringats från fjärran. Hantverkare gillrade armborst som automatiskt skulle bringa död över gravplundrare.
Med hälp av kvicksilver gjorde de landets hundra floder, Gula floden och Yangtse och det vida havet, och maskiner höll vattnet i rörelse. Stjärnbilderna i himlarna återgavs ovanför och jordens regioner där nere. Det gjordes facklor av valolja som skulle brinna länge. Andre kejsaren utfärdade (210 f. Kr.) ett dekret om att faderns barnlösa konkubiner skulle följa den döde i graven. När de väl begravts hävdade en av ämbetsmännen att de hantverkare som arbetat med de mekaniska konstruktionerna visste alltför mycket om gravens innehåll. När den Förste kejsaren lagts i sin gravkammare och dyrbarheterna förseglats stängdes därför de mellersta och yttre portarna om alla som arbetat med graven. Ingen slapp ut. Så planterades gräs och träd över graven så att den skulle se ut som ett berg." Men graven innehåller mycket mer än det Shi Ji beskriver, utgrävningarna som påbörjades 1974 visar att Shi Jis redogörelse är ofullständig.
Till och börja med rör det om ett enormt område - den jordkulle som täcker mausoleet är ca 45 m hög, något mindre än hälften av den höjd som uppmättes på 200-talet e. Kr. Vilket lätt kan förklaras med erosionen. Gravens totala omkrets är 13 km. Graven består av en inre och en yttre stad, den inre staden har en omkrets på 2525 meter, den yttre 6264 meter. Dess yttre gestaltning är mycket mer utstuderad än vad som framgår av Shi Jis beskrivning. Det fanns tre trädgårdar, fyra portar som ledde till de inhägnade områdena, torn i hörnen, ett palats för offer och sannolikt bostäder för präster och vakter. Shi Huangs grav är ännu inte öppnad eftersom de kinesiska arkeologerna mödosamt sållar sig fram för hand genom de yttre groparna och gårdarna. Hittills har de endast frilagt Shi Huangs otroliga terrakottaarmé. Två set av bronsvagnar, hästar och bronsfigurer har också blivit utgrävda väster om graven.
Terrakottaarmén ligger ca 2,5 km öster om graven, den består av ca 8000 terrakotta krigare och hästar. Hallen som rymmer terrakottaarmén är 18000 kvadratmeter, vilket motsvarar ca tre fotbollsplaner. Man har grävt ut 4 schakt, schakt 1 är det största och rektangulärt till formen, dess mått är 210 meter från öst till väst och 60 meter från norr till söder. Schaktet består av elva parallella korridorer, och nio av dessa mäter 3 gånger 200 meter och de båda övriga knappt 2 gånger 200 meter. De bägge smala korridorerna löper längs yttersidan. Vid den östra och den västra ändan finns ett galleri från norr till söder med fyra jordramper som leder upp till markytan.
Schakt 1 är en militär formation. Kamrarna, som hade en höjd av tre meter, är arrangerade som ett infanteriregemente formerat till strid med ansiktena vända mot öster. Enligt beräkningarna finns det sammanlagt 3210 fotsoldater i terrakotta. De bär inga hjälmar eftersom det var ett privilegium för officerarna under Qindynastin. Men alla är klädda i harnesk. Dessa soldater är uppställda på fyrtio led. De står fyra och fyra i de nio breda korridorerna och i de två smalare står de två och två. Regementets förtrupp finns i det östra galleriet och består av bågskyttar och armborstskyttar utan harnesk. De är formerade på tre led från norr till söder och utgör sammanlagt nästan två hundra skarpskyttar. Man skulle kunna betrakta dem som en forntida motsvarighet till det moderna artilleriet. De flesta av skyttarna var utrustade med armborst med en räckvidd på 200 meter. Schakt 2 innehåller en formation stridsvagnar och kavalleri med stödtrupper, alla vända mot öster. Schaktet rymmer något mer än 1400 krigare och hästar uppdelade på fyra grupper. Schakt 3 tycks vara terrakottahärens högkvarter och rymmer överbefälhavaren och 68 terrakottasoldater, förmodligen officerare. Schakt 4 är tomt och det är möjligt att det aldrig har använts.
Till och börja med trodde arkeologerna att varje figur hade individuella drag - att de var porträtt av kejsarens livgarde - men det har visat sig att det förekommer ungefär 100 typer (Det förekommer lite olika uppgifter om detta, en del säger att varje figur är individuell, andra inte). Man lade stor vikt vid detaljer när man gjorde lerfigurerna, huvud och händer gjordes separat och fästes sedan på kroppen. Ansiktena och deras frisyrer är otroligt väl avbildade. Detaljrikedomen är otrolig. Soldaternas läderbrynjor är så detaljerat återgiven att den kan användas som modell för att tillverka en ny. Hären var fullt beväpnad, men spjutskaft, bågar och andra träföremål har multnat bort. Man har även funnit svärd som fortfarande var vassa nog att klyva ett hårstrå. Man hade använt en speciell förkromningsteknik när man tillverkade dessa svärd. Samma teknik "upptäcktes" i de europeiska laboratorierna under 1930-talet.
Tigerkejsarens grav kommer utan tvivel att överraska världen åtskilliga gånger under kommande decennier. Den kartläggning man har gjort har redan avslöjat att det finns fler underjordiska byggnadsverk, där man utan tvivel kommer att hitta nya keramikfigurer. Förutsatt att förberedelserna för Förste Kejsarens begravning var någorlunda avslutade när dynastin störtades 206 f. Kr. finns det all anledning att vänta sig att arkeologerna kommer att gräva fram alla de ting som en storkejsare ansåg omistliga för livet efter döden. Man måste också komma ihåg att fynden vid berget Li ligger spridda över ett område som täcker 56,25 kvadratkilometer, vilket motsvarar staden Cambridges stadsyta. Där finns det gott om plats för fler schakt. Och dessutom har man ju ännu inte fått svaret på frågan om vad Qin Shi Huang Dis egen grav döljer.