Massachusetts 54:e Frivilliga Infanteri Regemente

(Kampen mot slaveriet)

"Once let the black man get upon his person the brass letters, U.S., let him get an eagle on his button, and a musket on his shoulder and bullets in his pockets, and there is no power on earth which can deny that he has earned the right to citizenship in the United States."

Frederick Douglass

Ett arbete av Anders Blixt
HT-97 Historia B
Komvux i Huddinge, Sverige
Lärare: Yvonne Lennartsson

1. Inledning

2. Kriget

3. Massachusetts 54:e Frivilliga Infanteri Regemente

4. Det ödesdigra slaget

5. Krigets efterspel

6. Slutord

7. Källor

1. Inledning

Förenta Staternas inblandning i såväl första som andra världskriget kostade många amerikaner livet. Trots det finns det ett krig som kostade ännu fler liv än de båda tillsammans, det Nordamerikanska Inbördeskriget mellan 1861-1865. Detta blir ännu mer talande när man betänker att Förenta Staterna då hade knappt en femtedel så många innevånare som i våra dagar. Tiden runt 1850-1860 hade många turer när det gällde slaveriets vara eller inte vara. Nordstaterna hade börjat industrialiserats medan Sydstaterna fortfarande var beroende av sina plantager av bomull och tobak. Men regeringarna som satt under dessa år försökte ändå hålla ihop landet med kompromisser.

Rörelser startades för kampen om slavarnas frihet, abolitionisterna kämpade med alla medel som var möjliga. En av de mera kända abolitionisterna var Harriet Beecher Stowe, gift med en prästman och professor i Cincinnati i Iowa och mor till fyra barn. För att dryga ut hushållskassan började hon skriva romaner. Hon såg ofta slavar som flydde över Ohiofloden. Upprörd över en lag som påbjöd att alla förrymda slavar skulle återlämnas till sina ägare, skrev hon 1852 romanen "Onkel Toms Stuga". Romanen fick en otrolig framgång, det såldes 300 000 böcker bara under det första året och summan blev slutligen 7 miljoner. Boken skapade en allmän indignation mot slaveriet. När Abraham Lincoln mötte henne 1861 lär han ha sagt: "Så detta är den lilla kvinna som skrev boken som startade detta stora krig". Slavfrågan hade kanske kunnat lösas i kongressen som en nationell fråga. Demokraterna som styrde landet skulle ha kunnat arbeta fram ett tidsschema för alla slavars frigörelse, men detta blev omöjligt sedan slaveriet förvandlades till en moralisk fråga.

Så snart det blev klart att Abraham Lincoln skulle bli nästa president, så utträdde South Carolina ur Unionen, efter årsskiftet 1861 hade ytterligare 6 stater - Mississippi, Florida, Alabama, Georgia, Louisiana och Texas gått ur Unionen. I februari bildades Amerikas konfedererade stater. Till konfederationen anslöt sig senare ytterligare 4 stater - Virginia, Arkansas, North Carolina och Tennessee. Av Unionens ursprungliga 34 stater hade nu 11 stater skapat Amerikas konfedererade stater, dessa hade sammanlagt ungefär 9 miljoner innevånare medan Unionen hade ungefär 22 miljoner innevånare. Av de konfedererades 9 miljoner innevånare var 3 - 3,5 miljoner slavar.