ANATOMI

[BILD - Två Pheidologeton diversus]
Det är inte alltid så lätt att beskriva myrans anatomi, eftersom det finns så otroligt många olika sorters myror. Till och med i en och samma art kan det förekomma mycket stora variationer. Man säger ibland att en bild säger mer än tusen ord, och det tycket jag bilden till höger gör. Det är ett foto på två stycken myror av samma art, Pheidologeton diversus. Den mindre myran, som sitter på den större myrans huvud, är en arbetsmyra som lever i samma stack som sin större kompis. Den större myran väger 500 gånger så mycket som den mindre. Skillnaderna mellan olika myror inom en stack beror på att de helt enkelt har olika arbetsuppgifter. Till vissa saker kan det vara bra med små myror, till exempel barnskötsel, medan det till andra saker kan vara bra med större, till exempel soldatmyror.

Jag har valt att dela upp anatomin i yttre- och inre anatomi, men vissa saker är svåra att placera in.

Eftersom det finns så många olika sorters myror över hela världen, och dessa lever på så många olika födoämnen, har de också olika inre anatomi. Som ett exempel kan vi ta Oecophylla, som spinner sina bon i samma sorts silke som används till att spinna in larverna. Deras "silkeskörtel" (Labial gland) är mycket större i förhållande till resten av kroppen än de myror som inte spinner sina bon.

Egna försök

Jag har själv försökt undersöka myror, men detta har inte gått så bra. För ungefär ett år sedan drogade jag en skogsmyra (Formica Rufa) med eter för att titta närmare på den. Tyvärr kunde jag inte se särskilt mycket med en vanlig lupp, varför det hela bara resulterade i en huvudvärk för mig själv (jag använde kanske lite mycket eter).

[BILD - Formica Fusca]
Jag har också försökt undersöka myror hemma, detta har gått ännu sämre. De är helt enkelt för små att undersöka utan hjälpmedel. Jag försökte lägga en svartmyra (Formica fusca) på scannern för att försöka förstora upp den, men det bästa resultat jag lyckades få fram är det som går att beskåda till höger. Utav detta kunde jag bara konstatera något som jag redan visste, att svartmyran inte är så väl rustad för krig. Detta går att se på dess förhållandevis små käkar. Tidsperioden då jag arbetade med specialarbetet (som denna sida baseras på) har inte heller varit den bästa för min del. Då vi hösten -97 fick våra ämnen klara var det nästan försent att fånga och undersöka myror i naturen.

Yttre Anatomi

[BILD - Skiss, yttre anatomi]
På bilden ser vi en Pachycondyla castanea, en arbetsmyra från Nya Zeeland. Eftersom det är mycket svårt att översätta de olika delarna kommer jag att skriva dem på den blandning av engelska och latin som man använt i boken jag hämtat uppgifterna ifrån (The Ants). Jag kommer sedan försöka översätta så gott det går. De flesta orden finns inte med i en vanlig ordbok, utan för det mesta får jag slå i en Engelsk ordlista och sedan översätta det som står där. Många gånger tvingades jag också att dela upp orden och slå på de olika delarna, eller slå upp de ord som jag fick fram i den engelska ordlistan. Allt detta gör att översättningen inte är 100-procentig, men jag hoppas att den i alla fall skall ge en vink om de olika kroppsdelarna.

Myrkroppen delas vanligtvis in i fyra huvuddelar:
1. Head - Huvud
2. Alitrunk - trunk = huvud, som i huvudgata, Ali = ? Jag kallar delen för "Huvudkropp".
3. Petiole - Verkar ha med "att binda samman" att göra. Jag kan dock inte finna en bra översättning.
4. Gaster - Gastric = mage Denna del innehåller också matsäck, tarmar mm. Jag tror att "mage" vore en korrekt översättning.

Här kommer övriga delar som jag väljer att ta med under myrans yttre anatomi:
5. Antnnal fossa - Antenn ~, borde vara Antennfäste
6. Frontal lobes - Främre öron
7. Funiculus - Ingen bra översättning, del av antennen
8. Scape - Ingen bra översättning, nedre antenndelen.
9. Occiput - Bakhuvud
10. Pronotum - ?
11. Mesothoracic spiracle - Mesothoracic = det mittersta av bröstsegmenten. Spiracle = skarv. Ordet bör betyda ungefär "Skarven vid det mittersta bröstsegmentet".
12. Mesonotum - ?
13. Scutellum - Scutellum = "formad som sköld", delen bör kunna kallas "ryggsköld".
14. Metanotum - Verkar vara en öppning där myran kan svettas.
15. Metathoracic spiracle - Metathoracic = det bakre av bröstsegmenten. Spiracle = skarv. Ordet bör betyda ungefär "Skarven vid det bakre bröstsegmentet".
16. Propodeum - ?
17. Propodeal spiracle - Verkar vara en skarv eller öppning av något slag.
18. Metapleural gland - Jag har inte funnit någon översättning för detta, men på bilden under inre anatomi, kan man se att det är en körtel av något slag. (Nummer 21 på den bilden).
a, Bulla - Blåsa (?)
b, Orifice - Öppning, mynning.
19. Petiole (II) - Verkar ha med "att binda samman" att göra. Jag kan dock inte finna en bra översättning. Samma ord som nr. 3.
20. Postpetiole (III) - Post = Efter, Petiol = se ovan.
21. Tergite - ~ite = kroppsdel, Terg = ?
22. Petiole IV (Verkar vara en vanlig sköld)
23. Petiole V (Verkar vara en vanlig sköld)
24. Petiole VI (Verkar vara en vanlig sköld)
25. Petiole VII (Verkar vara en vanlig sköld)
26. Sting - Gadd
27. Sternite - Stern = "bakre" ~ite = kroppsdel. Ordet bör bli "bakkropp".
28. Ventral process - vent = öppning, process = procedur. Jag kan inte komma på vad det är för något, men det verkar handla om en öppning.
29. Tarsus - Det femte segmentet på benet, räknat från fästet.
30. Tarsal clow - Klo fäst på de ovan nämnda segmentet av benet.
31. Tibial spurs - tibial = det fjärde segmentet på myrans ben räknat från fästet. Spur = utväxt på benet. Ordet bör betyda ungefär "utväxt på myrbenets fjärde segment".
32. Trochanter - Det andra segmentet på myrans ben, räknat från fästet.
33. Coxa - Det segment på myrans ben som fäster vi kroppen.
34. Katepisterum - ?
35. Anepisterum - ?
36. Femur - Ett långt bensegment som fäster i kroppen.
37. Tibia - Det fjärde segmentet på myrans ben.
38. Compound eye - Compound = sammansatt Eye = öga. Ordet bör bli "Sammansatt öga". Engelskans Compound eye syftar på att djuret har två ögon, och därmed kan skapa en tredimentionell bild av sin omgivning.
39. Mandibles - Underkäkar
40. Clypeus - En sköld på myran huvud.

Huvud och käkar

[BILD - Skiss, huvud och käkar]
Den vänstra av de två bilderna visar huvudet framifrån på en arbetarmyra av arten Solenopsis invicta. Olika arter och även myror med olika uppgifter inom boet kan ha mycket varierande käkar. Som regel kan sägas att en soldatmyra har ungefär samma käkar men i ett större format jämfört med kroppen och huvudet. Det finns också speciella "dörrproppsmyror" som har en stor tjock sköld på huvudet som de kan spärra öppningen till stacken med.

Den högra bilden visar käkarna på samma myra. Som jag nämnt ovan kan dessa variera väldigt mycket.

Jag har medvetet inte satt ut någon skala på bilden eftersom storleken kan variera otroligt mycket, både mellan olika arter och inom en och samma.

Här kommer en förteckning över de delar jag numrerat på bilderna.

Översättningen av dessa ord är till och med svårare än de yttre delarna av myran (vilket jag inte trodde kunde vara möjligt), så översättningarna är absolut inte hundraprocentiga.

Huvudet: (till vänster)
1. Clypeal carina - Clypeal = sköld på myrans huvud, carina = "Lång upphöjning" (mycket svåröversatt). Ordet bör bli "förhöjning i skölden på myrans huvud" eller något liknande.
2. Lateral clypeal tooth - "Sidotand" på huvudskölden.
3. Clypeal tooth - Tand på huvudskölden.
4. Carinal seta - Seta = hår, ordet bör bli ungefär "hår på upphöjningen på myrans huvud".
5. Median seta - Ungefär "mittenhår".
6. Intercarinal setae - Setae = ? Bör vara något på inre upphöjningen av myrans huvud.
7. 1st Paracarinal seta - Ungefär som Carinal Seta men på motsatta sidan.
8. Lateral setae - ? Verkar ha något med luftvägarna att göra.
9. Frontal carina - Ungefär "Främre upphöjningen i huvudskölden".

Käkarna: (till höger)
10. Canthellus - Ordet är troligen bara namnet på den del av tanden som pilen pekar på.
11. Basal margin - "Bas kant"
12. Masticatory margin - "Tuggkant"
13. Mandalus - Ordet är troligen bara namnet på den del av tanden som pilen pekar på.
14. Ginglymus - Ordet är troligen bara namnet på den del av tanden som pilen pekar på.
15. Trulleum - Ordet är troligen bara namnet på den del av tanden som pilen pekar på.

Inre Anatomi

[BILD - Skiss, inre anatomi]
På bilden ser vi en arbetare ur släktet Formica, samma som våran egna skogsmyra (Formica Rufa). Eftersom det är mycket svårt att översätta de olika delarna kommer jag att liksom ovan att skriva dem på den blandning av engelska och latin som man använt i boken jag hämtat uppgifterna ifrån (The Ants). Jag kommer sedan försöka översätta så gott det går. Likt de andra skisserna är översättningen inte 100-procentig.

1. Pharynx - Svalg
2. Propharyngeal gland - För-svalg körtel
3. Postpharyngeal gland - Efter-svalg körtel
4. Brain - Hjärna
5. Labial gland - Läpp körtel
6. Esophagus - Matstrupe
7. Aorta - Aorta (Stora kroppspulsådern)
8. Heart - Hjärta
9. Crop (Social stomach) - Den gemensamma magen (mer om denna under Matubyte).
10. Poison gland reservoir - Gift körtel behållare
11. Poison gland tubes - Gift körtel rör
12. Poison gland vesicles - Gift körtels blåsa
13. Rectal Papillae - (Rectal = nära ändtarmen, Papillae = Papiller, små blåsor) Små blåsor nära ändtarmen
14. Rectum - Ändtarmen
15. Anus - Anus
16. Dufour's gland - (Defour's = ?) En körtel av något slag
17. Gut - Matsmältningskanal
18. Midgut - "Egna magen" (mer om denna under Matubyte).
19. Malpighian vesicles - Inre skinn blåsor
20. Proventriculus - ?
21. Metapleural gland - (Metapleural = ?) En körtel av något slag
22. Nervous system - Nervsystemet
23. Subesophageal ganglion - Undre magstrupens nervknut
24. Maxillary gland - (ordet Maxillary verkar ha något med käkarna att göra) Käk körtel
25. Mandibular gland - (även ordet Mandibular verkar ha något med käkarna att göra) Käk körtel

Matutbyte mellan myror - Oral Trophallaxis

Matutbyte är min egna översättning av Oral Trophallaxis, den egentliga översättningen lyder ungefär "matutbyte mellan myror via munnen". Det finns två olika "Trophallaxis" i djurvärlden, Oral och Anal. Anal är ungefär samma som Oral, men maten kommer ut samma väg som avföringen istället för att djuret skall kasta upp den. I alla fall så tycker jag att Oral Trophallaxis är ett fenomen som är mycket intressant och som speglar myrorna sociala samhälle väldigt bra. Det mest utmärkande hos myrans anatomi är deras matsmältningssystem innehåller två magar. Det är dels den som har nummer 9 på bilden inre anatomi och dels den som har nummer 18 på samma bild. Nummer 9 heter på engelska "Crop" och denna har jag översatt till "Den gemensamma magen". Det är i denna magen som myrornas mat först hamnar. Efter denna magen finns en liten tarm till nästa mage, den som har nummer 18 och som på engelska heter "Midgut". Jag har översatt denna till "Egna magen" därför att det här är den enda "riktiga" magen. I den sociala magen så lagras bara maten för att myran sedan skall kunna "spy upp" den, och på så sätt mata de andra myrorna i boet med maten därifrån. Till den egna magen transporteras bara så mycket mat som myran behöver för att klara sig, resten lagras i den "gemensamma magen".

Man kan beskriva Oral Trophallaxis tydligt i 3 steg;

[BILD - Skiss, Oral Trophallaxis]
1. Då en myra blir hungrig, gör den helt enkelt så att den stryker den matsamlande arbetsmyran med en antenn, genom att vrida huvudet nästan 90°.

2. Matsamlaren stöter då upp en droppe flytande föda från sin "gemensamma mage", som den överför till den andra myrans mun. Vissa arter gör så att de delar lika på all mat, och sedan delar den myran som just fått hälften av maten denna lika med nästa myra, som i sin tur delar lika med nästa och så vidare. På så sätt går alla myror omkring då och då med mycket mat i den "gemensamma magen" och matar andra. Andra arter gör så att myran som samlat mat delar ut denna portionsvis till ett stort antal myrar. På så sätt fungerar den som en matsamlare/servitris på heltid.

3. Myran som stötte upp maten håller den fast med sina käkar med hjälp av ytspänning, medan den andra myran äter från den.

Många drottningar matas alltid på detta sätt och behöver därför aldrig oroa sig för att skaffa mat. Detta fenomen kan man tydligt iaktta både i en myrfarm och i naturen. Det ser ut ungefär som om myrorna möts, stannar upp en sekund och säger hej, kysser varandra, och drar vidare.

Infrabuccal pocket

Intressant är något som kallas "infrabuccal pocket" på engelska, och som kan översättas till "inre mun/kind ficka". Denna fungerar ungefär som den böj som är vanlig på rören under handfat. Den är formad som ett U och då myran sväljer sin föda, som nästan alltid är flytande, kommer de fasta delarna som är tyngre än födan att lägga sig på botten av U:et. Efter ett tag då fickan börjar bli full, gör myran sig av med dessa ämnen i form av en pellet.

Lagringsmyror

Vissa myror har utvecklat Oral Trophallaxis ytterligare, och har förutom "matsamlarmyror" en slags "lagringsmyror". Detta förekommer bland annat hos Myrmecystus. Dessa har i goda tider då det finns gott om föda fyllt sina "gemensamma magar" så mycket att de inte kan röra sig. Detta är möjligt genom att nykläckta myror kan få sina "gemensamma magar" att svälla. De har sedan blivit placerade i en kammare i boet, som till skillnad från andra kammare inte har släta väggar. Där blir de sittande som en slags levande tankar. När det sedan blir dåliga tider kan dessa mjölkas på honung.

[BILD - Myrmecocystus mimicus, "honungstankar"]
Anledningen till att Myrmecocystus mimicus har utvecklat detta system är att de får sin föda från getingbon. Getingborna har dock inte honung hela tiden, så den tid det finns tillgång till honung får myrorna passa på att samla in så mycket de bara kan. En myrforskare (McCook) uppskattade genom mätningar av 600 "honungstankar" att 1000 av dessa innehöll ungefär 1 engelskt pound, det vill säga 0,45 kg.

Bilden visar insidan av ett Myrmecocystus mimicus bo, där det hänger radvis med myror i taket som fungerar ungefär som honungstankar.

De olika "kasterna"

I många myrbon finns det många olika sorters myror. Man brukar vanligtvis dela in myrorna i dessa olika grupper: (Som vanligt finns det dock undantag).

1. Hanar. I de allra flesta arter har hanarna ingen funktion i de bo där de föds. De matas tills det är dags för dem att flyga ut ur boet och para sig. Efter det är de inte välkomna tillbaka.

2. Drottningar. Drottningarna är de fertila honorna i boet. Ofta är det bara en drottning per bo, men detta varierar mellan olika arter. För det mesta är drottningarna större till storleken än arbetarna, men det finns undantag även på den punkten.

3. Arbetare. En arbetare är en steril hona som har reducerade äggstockar, eller som inte har några överhuvudtaget. Även om vissa arbetare har äggstockar så saknar dessa Drottningens förmåga att lagra sperma, vilket gör det omöjligt för dem att få avkomma. Olikheten mellan Drottning och arbetare varierar mellan olika arter. Det finns ofta många olika sorters arbetare i ett bo, varför man brukar dela upp dessa i tre grupper: Små, medelstora och stora (minor, media, major). Som framgår delar man alltså upp arbetarna efter storlek. I de bon där de stora arbetarna har till uppgift att endast eller delvis försvara boet eller kriga på annat sätt kallas dessa ofta för "soldater" eller "soldatmyror".

På bilderna nedan kan vi se de olika kasterna som vi finner hos Pheidole tepicana. De är alla av samma art, och kommer alla från samma bo:

[BILD - Olika "kaster"]

Bilderna visar:
1. Stor arbetsmyra (Major worker)
2. Medelstor arbetsmyra I (Media worker)
3. Medelstor arbetsmyra II (Media worker)
4. Medelstor arbetsmyra III (Media worker)
5. Medelstor arbetsmyra IV (Media worker)
6. Liten arbetsmyra (Minor Worker)
7. Drottningen (Queen)
8. Hane (Male)