Nanna Ogg flyger

Nanna gick ut igen, kände under takskägget på det låga,
halmtäckta taket och drog med en belåten grymtning fram sin
kvast.
-‘Jag kör alltid upp den där’, sa hon, ‘annars snor ungarna den
och ger sig i väg och buskör. Ni sitter bakom mig, och det
säger jag mot bättre vetande.’
Casanunda ryckte på axlarna. Dvärgar är vanligtvis rädda för
höjder, eftersom de sällan får tillfälle att vänja sig vid dem.
Nanna kliade sig på hakan och åstadkom ett raspande läte.
‘ Och så behöver vi en kofot’, sa hon. ‘Det finns en i Jasons
smedja. Hoppa på, min gosse.’
‘ Det här hade jag faktiskt inte väntat mig’, sa Casanunda och
kände sig för med händerna när han blundande klev upp på
kvasten. ‘ Jag hade sett fram emot en festlig kväll för bara oss
två.’
‘ Det är bara vi två.’
‘ Ja, men jag hade inte räknat med att det skulle finnas en
kvast med i bilden.’
Kvasten lyfte långsamt. Casanunda klamrade sig olyckligt fast i
riset.
‘ Vart ska vi?’ sa han ynkligt.
‘ Till en plats som jag känner till, uppe bland kullarna’, sa
Nanna. ‘ Flickor brukade gå upp dit om de ville bli….äsch,
sjuttsingen….’
‘ Hur sa?’
‘ Jag tyckte jag såg någonting flyga förbi framför månen, och
jag är förbaskat säker på att det inte var Esme.’
Casanunda försökte se sig omkring samtidigt som han knep
ihop ögonen.
‘ Älvor kan inte flyga’, muttrade han.
’ Det är vad du tror’, sa Nanna. ‘ De rider på röllekestjälkar.’
‘ Röllekestjälkar?’
’ Precis. Man kan få upp dem på rejäl höjd, men de trasslar in
sig i grenen. Har själv prövat på det en gång. Jag föredrar alla
gånger ett rejält ris. Hur som helst’, knuffade hon på
Casanunda, ‘ så borde du känna dig hemmastadd på en sådan
här. Viväcka säger att kvastskaft är en sicken där
sexualsymbol.’
Casanunda hade öppnat ena ögat precis tillräckligt länge för att
hinna se ett hustak tyst glida förbi under sig. Han kände sig
illamående.
‘ Skillnaden är’, sa Nanna Ogg, ‘ att en kvast håller sig uppe
längre. Och sedan kan man använda den till att hålla rent
hemma, vilket är mer än vad man kan säga om - står allt väl till
med dig?’
‘ Jag tycker inte om det här alls, fru Ogg.’
‘ Jag försökte bara muntra upp dig, herr Casanunda.’
‘ ‘Muntra’ tycker jag om, fru Ogg’, sa dvärgen. ‘ men kan vi
glömma det där med ‘upp’?’
‘ Vi landar snart.’
‘Det tycker jag om att höra.’
Nanna Oggs kängor skrapade i den hårt packade leran på
smedjans gårdsplan.
’ Jag låter magin stå på, jag är tillbaka på sekunden’, sa hon.
Döv för dvärgens böner om hjälp hoppade hon av kvasten och
försvann genom bakdörren……..

ur Herrskap och Häxor av Terry Pratchett.