[back to index] [?] [texts] [links] [picts] [music] [@]
This is an excerpt of a Biology lab report i once wrote.
You are free to download and read these essays. Please do not distribute them, and do not change them in any way. In addition, I ask that you do not claim any of these essays to be your work. I am the author, but I won't guarantee the correctness or applicability of any details contained within the documents. These essays are provided for your entertainment or interest only. Nonetheless, I appreciate comments and corrections via e-mail. If this disclaimer clashes with the legal responsibilities an author should accept, please inform me of this via e-mail, and I shall immediately remove these essays from public access on the Internet. This shall also be the result if I find out that anyone has used these essays contrary to the terms stated in the beginning of this paragraph.
You could use my works as sources for your own, but I recommend that you instead use printed matter for this purpose. Only for experimental purposes do I use the internet as a primary source, since it is constantly changing. A document quoted one week may be gone the next. In addition, the author of a text found on the internet is often unknown.
I appreciate any feedback through e-mail.
Skillnaden mellan människors och evolutionens skapelser består främst i att evolutionen fortgår automatiskt på grund av fysikens, kemins och det naturliga urvalets lagar. När vi försöker skapa ekosystem har vi för det första inte samma tidsperspektiv som naturen. Där årmiljoner behövts för evolutionen att genom gradvis förändring fullända de naturliga ekosystemen kräver människan snabb förändring i en takt som naturen inte hinner med. Den bakomliggande orsaken är förstås människolivets korthet, som omöjligt låter oss begagna evolutionens långsamma metoder. Vi har inte tid att låta slumpvisa förändringar till det bättre eller sämre gallras ut eller främjas. Vidare är det för oss omöjligt att kontrollera och ha översikt över alla de faktorer som påverkar ett komplicerat ekosystems funktion. Årmiljoner av gradvisa förändringar är naturens metod att skapa ett fungerande ekosystem.
Alltså krävs av människan en förmåga att förutsäga sina handlingar, så att hon kan lista ut hur hon skall påverka naturen för att uppnå vissa förändringar. För detta mål är naturvetenskapernas lagar till stor hjälp. På senare tid har genmanipulation erbjudit en metod för snabb förändring, och antyder inför framtiden en betydande förändring av tidsperspektivet. Nu behövs inte längre långsam förädling, utan vi kan påverka det genetiska materialet direkt.
I naturen sker allting automatiskt genom ett urval av olika slumpvisa förändringar av individers egenskaper, bestämda av deras gener. Det följer naturens lagar, samt har i denna process stora tidsrymder till sitt förfogande. Låt mig kontrastera detta med människans förutsättningar. För att hon skall lyckas i sina förutsägelser och lyckas manipulera sin omvärld måste hon kunna överblicka mängder av data, och begagna denna i sina beräkningar. Alltsom oftast är mängden data och inverkande faktorer så stor att resultatet blir kaos, och människan har mycket svårt att förutsäga något. Ett konkret exempel är meteorologin, där man har stora svårigheter att förutspå vädret även under en nära framtid. En annan kaosartad process är alltså ekosystemet, vars förändring efter mänsklig påverkan kan vara svår att förutsäga. Låt oss dessutom titta på en enda individ i ekosystemet. Redan där finner vi en komplexitet som vida överstiger vår förmåga att hålla reda på alla faktorer. Trots en stark inverkan av slumpen måste ändå alla biokemiska reaktioner fungera som ett urverk. Den dagen då människan lyckas skapa levande maskiner av motsvarande komplexitet tycks avlägsen.
I den gren av naturvetenskapen som kallas biologi har vi dock en viktig källa av information som kan hjälpa oss i våra försök att forma vår omvärld. Här samlas alla upptäckter som rör livet och dess utveckling. Biologin är, på en grund lagd av fysiken och vidare uppbyggd av kemin, den viktigaste vetenskapen när det gäller förändrande, formande och skapande av levande system. I dagsläget har vi ju fått de flesta sådana till skänks av den evolution som hunnit fortgå innan människan utvecklades och grundade sin teknologiska civilisation. Vi bör nu passa på att lära oss av naturen innan det är för sent. Efter att vi förstört de naturliga ekosystemen, eller då vi behöver anlägga nya vid koloniseringen av andra planeter kommer de erfarenheter vi fått hittils vara ovärderliga. Än så länge är mänskligheten en del av naturen, men det är inte svårt att tänka sig en framtid där vi är ensamma, med bara våra hjärnor och vetenskap som medel att skapa oss en levande fungerande omvärld, speciellt med tanke på den brist på respekt vi hittills visat naturen.
Kretsloppet och självförsörjningen är centrala i naturen. Ett försiktigt tillvaratagande av tillgängliga resurser som ser till att så lite som möjligt går till spillo är också viktigt. Allt detta utmärker naturen på det biokemiska planet såväl som på det ekologiska. Dessa grundläggande koncept har vi först på senare tid uppmärksammat, men jag vill understryka att de är ytterst viktiga för mänsklighetens framtid. Det slöseri med resurser vi ägnar oss åt i dag kan inte fortsätta, utan vi måste lära oss av naturen, genom biologin.