6. SAMMANFATTADE DISKUSSION -
KULTURMILJÖ SOM LOKAL UTVECKLINGSFAKTOR


Den process som utmålades ovan beträffande städerna i det nya Europa har naturligtvis även betydelse för utvecklingen av Sveriges städer. Flera av områdena som tas upp är Sverige redan framstående inom. Förbättrad och förnyad infrastruktur är något vårt land satsat mycket på de senaste åren. Till exempel är det stundande byggandet av Öresundsbron ett sätt för Sverige att komma närmare Europa. Miljön är, och har alltid varit, en viktig del i det svenska vardagslivet. Även de som bor i städer vill ha nära till rekreationsområden, grönområden, skog etc.

Många av de mindre svenska städerna arbetar redan aktivt för att locka till sig företag och investeringar genom att erbjuda en bra miljö, och att se till att de funktioner som företag behöver finns tillgängliga. Att svenska städer profilerar sig, för att bli mer konkurrenskraftiga, är en utveckling som redan påbörjats. Exempel på detta fenomen finns det gott om, för att nämna några: "Eskilstuna - Sméstan", "Sala - Silverstaden" och "Enköping - Sveriges närmaste stad". Dessa städer vill försöka att skapa en image som förhoppningsvis skall locka tills sig nyinvesterande företag, turister och bosättare till staden.

När det gäller de sociala problem som många av EU’s städer har, är Sverige mindre utsatt. Till skillnad från många av EUs städer som har slumområden med mycket undermåliga bostadsförhållanden, så har bostäder i Sverige överlag en hög standard eftersom de underhållits kontinuerligt. I Sverige finns det inte heller så stora klyftor mellan fattiga och rika, som det gör inom en del andra EU-länder. Välfärdssystemet är mer utvecklat och har utjämnat inkomst- och levnadsförhållanden. Sveriges städer måste dock ge akt på de begynnande svårigheter som finns: segregering i samhället, speciellt i storstäder eftersom invandrare tenderar att koncentrera sig till de större städerna precis som inom EU, miljön i städerna - utsläpp från bilar kan bli ett allvarligt problem i framtiden, arbetslöshet, klyftan mellan fattiga och rika får ej utökas.

De regionala skillnader som finns i många av EU-länderna, till exempel i Italien - det moderna norr och det eftersläpande söder - återfinns ej i samma grad i Sverige. Här har regionalpolitik och en mer jämnt utbyggd infrastruktur gjort att regionerna ligger på ungefär samma utvecklingsnivå, oberoende av var de finns i landet.

Inom den Europeiska Unionen har de svenska städerna i många avseenden ett försprång. Men försprånget kan snabbt minska om de inte blir mer internationella i sin framtoning. Städer måste från början vara öppna för samarbete över nationsgränser för att inte försvinna i periferin. I anslutning till denna korta inledning om Sveriges position angående de problem som Europas städer står inför, vill jag nu övergå att diskutera (lilla) Noras plats i detta stora sammanhang.

6.1 Noras starka och svaga sidor

Nora ligger i Bergslagen och har en naturlig koppling till den regionen genom stadens månghundraåriga historia av järnhantering och gruvdrift. Nora har många saker gemensamt med andra Bergslagskommuner, både positiva och negativa, men det finns även områden där Nora skiljer sig från kommuner i området. Jag vill därmed inte påstå att alla andra kommuner i Bergslagsregionen är exakta karbonkopior av varandra och att det enbart är Nora som utmärker sig. Det är bara Nora som närmare studerats i denna uppsats. I kapitel fyra finns den närhistoria presenterad som redogör för de likheter och skillnader som finns mellan Nora och de andra Bergslagskommunerna, som jag har blivit informerad om. Det intressanta här, tycker jag, är att Nora verkar ha klarat sig bra genom de kriser som skett, både den strukturella på 1970-talet och den finansiella på 1990-talet.

När jag säger att Nora klarat sig "bra", åsyftar jag den, totalt sett, positiva befolkningsutveckling som kommunen haft under de senaste 25 åren, med visst avbrott i mitten av 1980-talet. Med facit i hand kan man nu säga att Nora satsade rätt i skiftet mellan 1960- och 1970-talen när man inriktade sig på att bygga nya bostäder. Till bostäderna kunde människor flytta och därmed få en möjlighet att bo i den fina miljö som Nora har att erbjuda. Den positiva befolkningsutvecklingen är en av Noras starkaste sidor.

Bevarandearbetet av den byggda miljön inne i själva stadskärnan har varit en process som pågått under mycket lång tid. På senare tid har detta arbete även utvecklats att gälla andra områden i kommunen. Det viktiga orsakerna till Noras attraktivitet som boendeort, tror jag, är att man i Nora har möjlighet att bo bra, att ha nära till fina rekreations- möjligheter och att få arbete, trots en ganska liten arbetsmarknad i själva kommunen, genom att pendla till andra orter. Människor som bor och arbetar i Nora har naturligtvis delade uppfattningar om hur det är att bo i staden och de som jag talat med om detta kan naturligtvis ha gett mig en felaktig bild, men vissa saker tror jag mig ändå ha belägg för att säga.

De boende i Nora tycker att det är positivt att de gamla miljöerna bevarats, ingen verkar ifrågasätta bevarandetanken. Det som man ibland kan höra negativa kommentarer kring är turisternas ökande antal och de påfrestningar på och i miljön som detta kan medföra. Det verkar dock inte vara någon överhängande fara att invånarna skulle ha några större klagomål på turistutvecklingen, bara den inte får överdimensionerade proportioner i förhållande till Noras storlek och kapacitet.

De bevarade kulturmiljöerna och försiktigheten när man byggt nytt i Nora har inte bara inneburit något positivt för de boende, detta är också något som Nora kan tjäna pengar på genom turist- och besöksnäringen. Det är allmänt erkänt att kulturmiljö har en stark plats som utvecklingsfaktor inom turismsektorn. Nora har goda förutsättningar för turism genom sina välbevarade miljöer och intresset för kulturmiljöturism utvidgas ständigt. Turismen i Nora har utvecklats mycket positivt under de senaste åren. Än så länge sliter inte det ökande antalet besökare i Nora på miljön, och kapaciteten, vad gäller till exempel antalet övernattningsmöjligheter, tillgång på guider och annan kompetent personal, är fortfarande inte fullt utnyttjad. En av Noras starka sidor i kampen om turisterna är den höga kapaciteten inom turistsektorn i kommunen.

För framtiden är det betydelsefullt att kommunen planerar för ett ökat antal turister och att kapaciteten hela tiden kan få möjlighet att ligga snäppet före vad som egentligen behövs. På det viset tror jag att man undviker överutnyttjande och överexploatering. I nuläget är det viktigt att makthavare i samhället tar sitt ansvar och ser till att turismen i Nora får utvecklas i sin egen takt, vilket de tycks ha insett. Ytterligare en positiv effekt av turismen i kommunen är att besökare också "upptäcker" Noras kvalitéer som boendeort. Nära sammanbundet med det stora antalet besökare till staden, speciellt sommartid, är kundunderlaget för ett relativt stort butiksutbud för en stad av Noras storlek. Affärerna i Nora klarar sig bra med hjälp av sommarmånadernas livliga kommers. Butikernas överlevnad i Nora är en mycket viktig del i stadens attraktivitet som boendeort.

Överlag verkar Noras näringsliv har goda utvecklingsmöjligheter. Detta kan hänföras till ett flertal faktorer, från befolkningens relativt höga utbildningsnivå och stora datoranvändande, till "småföretagar-andan" som funnits i staden under mycket lång tid, och kommunens hjälpsamhet gentemot företagen och deras behov. Jag tror att nämnda faktorer har stor betydelse för att kulturmiljön fått spela en sådan stor roll i kommunen som den hitintills gjort.

Sammansättningen och strukturen på befolkningen och företagen i Nora tror jag är sådan att den leder till att kulturmiljön uppskattas. Flertalet undersökningar har visat att småföretagare och välutbildade människor värdesätter fin boendemiljö mer än andra grupper i samhället.

Det faktum att Nora ligger i Bergslagen kan vara en nackdel i och med att begreppet är kopplat till en del negativa förhållanden. Allmänt har naturligtvis en så liten stad som Nora vissa svaga sidor på grund av sin litenhet. Till exempel måste småstäder marknadsföra sig mer än storstäderna för att över huvud taget synas, och en liten stad erbjuder en begränsad marknad för sina företag. Marknadsföringen av Nora har i och för sig fått mycket god draghjälp genom Europa Nostra-priset, men som jag nämnt tidigare så finns det bekymmer kring detta. Det är viktigt att man från kommunens sida arbetar aktivt för att få ut budskapet om vad Europa Nostra är och vad det står för, annars är den utmärkelse staden fått värdelös att använda i marknadsföringen av Nora. I Nora är man medveten om detta och jag tror inte att detta kommer att glömmas bort.

6.2 Nora efter Europa Nostra - möjligheter och hot

Det finns naturligtvis faror och fällor för en kommun att helhjärtat satsa på endast en väg för utveckling av lokalsamhället. Jag tror att de största farorna med att koncentrera utvecklingen på kulturmiljö och projekt runt omkring detta framförallt, är att det kan få negativa konsekvenser för tillväxten inom näringslivet. Det gäller, som nämndes i bakgrundskapitlet om utvecklingen av städerna i Europa, att inte "måla in sig i ett hörn". Med andra ord: så till den grad satsa på enbart vissa utvecklingsfaktorer att det lokala samhället fastnar i en nisch.

Om Nora enbart skulle satsa på kulturmiljö och till den länkade områden som kulturturismen och turistföretag, finns en risk att andra delar av näringslivet stängs ute. Detta är speciellt viktigt för Nora som redan nu har en ganska liten arbetsmarknad i själva kommunen och stor andel utpendlare. Det är ett vågspel om en kommun till allt för stor del litar till att invånarna kommer att fortsätta att pendla. Det bästa för den lokala utvecklingen är ändå att det finns en lokal arbetsmarknad som tillgodoser behovet på arbete. Faran med att tillhöra vissa nischer är att kommunen vid ett senare tillfälle i utvecklingen kan få svårigheter att ändra kurs, om detta skulle visa sig behövligt. Framtiden är alltid oviss och det är av största vikt att se till att man alltid har valmöjligheter för att kunna säkra en tillfredsställande framtid för kommunen och dess invånare.

När det gäller kopplingen mellan kulturmiljön och företagsamheten kan företagen delas upp i två grupper: företag som har nytta av Noras kvalitéer i miljön och företag som inte direkt har det. Den första gruppen är "turistföretag" som direkt har sin verksamhet kopplad till besöksnäringen, såsom butiker, hotell, restauranger och hantverksföretag. Dessa näringsidkare är beroende av turisttillströmningen och därmed, skulle jag vilja säga, av att miljön i Nora och dess näromgivning bevaras och fortsätter att ha det höga besöksvärde den har idag.

Företag inom tillverkningsindustrin är den andra del av Noras näringsliv som inte direkt har nytta av eller tar del av det som gör staden unik. Dessa företag har inte sin huvudsakliga produktion och verksamhet direkt kopplad till Nora och kulturmiljön i staden. De påstår att de skulle kunna vara lokaliserade var som helst i landet, men jag tror mig ändå ha belägg för att dessa företag indirekt har, eller skulle kunna erhålla positiva effekter eller fördelar av att engagera sig mer i Nora och de aktiviteter där som har beskrivits. Visst visar företagen sina besökare runt i staden och visst berättar de om Nora när de själva är ute i landet eller utomlands på besök, de är "goda ambassadörer" för sin hemort, men jag menar att de skulle kunna bli ännu bättre.

Jag tycker mig se att det i Nora finns ett intresse från företagens, turistbyråns och kommunala tjänstemäns sida, att tillsammans få ut budskapet om Noras kvalitéer, men att alla dessa personer inte känner till varandra ännu. Om man sätter igång ett samarbete så tror jag att olika människor tillsammans kan göra mycket för Nora men även uppnå många fördelar för sig själva och sin egen verksamhet.

Den övergripande fördelen med ett samarbete är att resurser sparas genom att inget skall behövas göras flera gånger av många av varandra ovetande parter. Att få till stånd en samverkan kring utveckling och marknadsföring av Nora motsäger inte att var och en för sig fortsätter med den egna verksamheten som vanligt. Det viktiga är att en samordning sker på det övergripande planen, där gemensamma beröringspunkter finns. Jag är övertygad om att Noras Europa Nostras-medalj ger ett sådant samarbete ett naturligt avstamp att arbeta utifrån. Europa Nostra kan alla i kommunen vara stolta över, företag, kommunala tjänstemän, politiker och invånare. Europa Nostras silvermedalj till Nora är något som kan användas på alla de tre områden som varit den röda tråden genom denna uppsats: boendet, näringslivet och turismen.

Nora kommun använder kulturmiljön i image-skapande åtgärder, vilket även får genomslag i kommunens slogan "Nora - Vinnare av Europapris för unik kulturmiljö". En slogan som denna kan utnyttjas i många olika sammanhang.

I uppsatsens bakgrundskapitel om Europas städer betonades hur viktigt samarbete är för att förbättra städers konkurrenskraft. Nora har länge haft vänorter, både i Finland och i Estland. Nya samarbetsprojekt med andra städer i Europa är på gång, vilket är bra för Noras utveckling. I fallet med den tyska vänorten verkar till och med Noras profil som en fin boendeort och en stad som fått pris för sina välbevarade kulturmiljöer ha haft en utlösande effekt i samarbetets inledningsskede.

Det viktigaste för Nora nu, vad det gäller Europa Nostra och bevarande av gamla kulturmiljöer, är att allt detta kan utvecklas under kontinuitet i framtiden. Ingenting av det som åstadkommits hittills kan behållas om inte målen är fastställda. Det är nu målen för Noras framtida utveckling måste bestämmas.

6.3 Slutord

Jag har ingen rätt att säga att resultaten från denna uppsats kan generaliseras till att gälla andra städer än Nora eller ens ha något värde för dem. Men jag tycker ändå att resultatet och idéerna som diskuterats har ett visst intresse för andra städer än just Nora och att de samband som påvisats mellan kulturmiljö och utveckling skulle kunna vara applicerbara på liknande kommuner i Sverige.

Plats, strategier och kulturmiljö är centrala områden för lokalsamhällets utveckling. Det finns ett handlingsutrymme för lokala aktörer att påverka det egna samhällets utveckling. Genom att anta en strategi och sedan följa den kan man uppnå målen med den lokala utvecklingen och därmed kanske även en bättre ekonomi. Strategier kan se ut på många olika sätt och fokuseras på många olika faktorer. Att framhäva platsens unika karaktär är en sådan faktor. Noras unika karaktär är dess väl bevarade kulturmiljö och det är den som idag används i utvecklingsarbetet i kommunen.

Med Harveys ord kan man säga att kulturmiljö har fungerat som en konkurrensfaktor i tävlingen mellan städer om konsumenternas pengar (Competition within the Spatial Division of Consumption) och om arbetstillfällen (Competition within the Spatial Division of Labour). Vad det gäller de två sista av Harveys strategier har jag inte funnit några tecken på att dessa skulle ha någon relevans för Nora. Nora har varken försökt att locka till sig viktiga beslutsfunktioner inom samhällets olika sfärer (Competition for Command Functions) eller statliga investeringar (Competition for Redistribution), men dessa är nog inte heller egentligen aktuella för städer av Noras storlek, tror jag.

Vi har sett vilken betydelse det fått för Nora idag att man för länge sedan påbörjade bevarandearbetet och vilka fördelar kommunen har haft i jämförelse med andra kommuner i Bergslagen.

Jag tycker att Nora kommun är beviset för att kulturmiljö på ett framgångsrikt sätt kan användas som utvecklingsfaktor för det lokala samhället. De satsningar man gjort i Nora har under en mycket lång tid allt mer fokuserats på kulturmiljön. Jag tycker mig ha belägg för att säga att kulturmiljö har en mycket stor dragningskraft på alla de tre grupper av människor och aktiviteter som denna uppsats velat kartlägga. Fina kulturmiljöer har betydelse som konkurrensmedel i kampen om att locka till sig människor som kan flytta till staden och bosätta sig där, företagslokaliseringar och företagsinvesteringar, och, sist men inte minst, turister som kan dra in pengar till kommunen.

I och med att Nora fick Europa Nostras silvermedalj har man fått ytterligare uppmärksamhet kring sin stad och dess utvecklingsplaner. Flera av dem jag talat med på kommunen, på turistbyrån och inom näringslivet, är medvetna om svårigheterna att mäta effekterna av Europa Nostra-priset, men alla är överens om att utmärkelsen påverkat Nora positivt på många sätt. Europa Nostra-priset till Nora ingår även det i Noras konkurrens- fördelar inför framtiden när man skall satsa på kulturmiljön som utvecklingsfaktor. I sammanhanget är det även viktigt att komma ihåg vilken betydelse Europa Nostra-priset kan få för Örebro län och för hela Bergslagsregionen. Det är tillsammans med närområdet och i konkurrens med andra städer i Sverige och i Europa som Noras framtid kommer att skapas.

6.4 Framtida forskning på området

Det är vanligt förekommande i slutskedet av ett långvarigt undersökningsarbete att framtida forskningsområden börjar bli synliga i form av nya frågor eller så kallade "lösa ändar". Denna uppsats och dess resultat har aktualiserat flertalet intressanta områden att undersöka i framtiden, för undertecknad eller andra personer. Presentationen av Nora och Europa Nostra har egentligen bara skrapat på ytan när det gäller betydelsen av och frågorna kring kulturmiljö som utvecklingsfaktor för det lokala samhället. För att få en djupare förståelse av dessa frågor måste mycket grundligare studier än föreliggande uppsats utföras. Det är också ytterst viktigt för resultatens generaliserbarhet att framtida studier inom området sprids över tid och rum.

Jag kan se ett flertal frågeställningar som skulle vara intressanta att undersöka närmare i framtiden. Att göra enskilda studier om kulturmiljöns betydelse för områdena befolkning, näringsliv och turism. Vart och ett för sig utgör de på egen hand faktiskt tillräckligt stora undersökningsområden. Det vore också intressant, tycker jag, att kartlägga Europa Nostra-priset, eller liknande priser, närmare och försöka analysera vad sådana priser och den uppmärksamhet som de skapar, kan betyda för en stad eller ett område. En sista frågeställning som jag menar skulle vara av betydelse att studera närmare är att ställa utvecklingsfaktorn kulturmiljö mot andra utvecklingsfaktorer, för att se vilken som är av störst betydelse för en stad eller om skilda utvecklingsfaktorer har olika inverkan på olika städer. Dessa tre frågeställningar, eller kanske de skall kallas problemområden, tror jag skulle vara spännande för framtida C- eller D-uppsatser i kulturgeografi.



7. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING


7.1 Tryckt litteratur

  • 1993 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige, (1993), NUTEK, 1993:55.
  • Aldskogius, Hans, (1979), Om studiet av platser. Anteckningar kring några bidrag till den aktuella diskussionen om fenomenologi och geografi, Forskningsrapport från Kulturgeografiska Institutionen, 60, Uppsala Universitet.
  • Allen, John, och Massey, Doreen, (red.) (1984), Geography Matters - A Reader, Cambridge University Press.
  • Aronsson, Lars, (1993), Turism och lokal utveckling - En turism-geografisk studie, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs Universitet.
  • Aronsson, Lars, och Blom, Thomas, (1993), Turismutveckling i Värmland - En studie av småskalighet och aktörer, Forskningsrapport 93:4, GRF - Gruppen för regionalvetenskaplig forskning, Högskolan i Karlstad.
  • Backlund, Ann-Charlotte, (red.) (1988), Boken om Bergslagen - Resa i en levande historia, Förlaget Rubicon, Stockholm.
  • Berger, Sune, (red.) (1991), Samhällets geografi, Nordisk Samhällsgeografisk Tidsskrift, Uppsala.
  • Berger, Sune, och Eriksson, Mats, (1987), Lokal förnyelse i teori och praktik - Arbetsrapport inom Bergslagsprojektet, Arbetsrapporter, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet, nummer 4, Uppsala.
  • Bohm, Peter, (1990), Turismens betydelse för Sverige - det samhällsekonomiska perspektivet, Sveriges Turistråd: Längtan till landet annorlunda - om turism i historia och nutid, Gidlunds, Värnamo.
  • Cater, John, och Jones, Trevor, (1989), Social Gerography - An introduction to contemporary issues, Routledge, Chapman and Hall Inc., New York.
  • Europe 2000 - Outlook for the development of the community’s territory, (1991), Commission of the European Communities, Directorate-General for Regional Policy Communication from the Commission to the Council and the European Parliament, Brussels and Luxembourg.
  • Fakta om Örebro län, (1993), Infrastrukturenheten på Länsstyrelsen i Örebro län, ansvarig: Eszter Engström.
  • Franzon, Erik, (1995), Morgondagens Småstad - 40 Framtidsorter i Sverige, Kairos Future AB, Stockholm.
  • Hall, Peter, (1988), Cities of Tomorrow - An Intellectual History of Urban Planning and Design in the Twentieth century, Blackwell Publishers, Oxford.
  • Harvey, David, (1989), The urban experience, Blackwell, Oxford.
  • Järliden, m.fl., (1988), 10 år med Nora Bergslags Veteran Jernväg, 1978 - 1988, Kommanditbolaget Kumla Tryckeri, Kumla.
  • Lindstén, Carl, A., (1982), Sevärt runt Örebro, Utgiven av Turistnämnden i Örebro kommun i samarbete med Örebro läns turistnämnd, Ludvig Larsson Tryckeri AB, Örebro.
  • Massey, Doreen, (1984), Spatial Divisions of Labour, Macmillian Education LTD, London.
  • Merriam, B., Sharan, (1994), Fallstudien som forskningsmetod, (Originaltitel: Case Study Research in Education, översättning Björn Nilsson), Studentlitteratur, Lund.
  • Nelson, Helge, (1913), En bergslagsbygd - en historisk-geografisk öfverblick, Ymer.
  • Omvärld, Samhällsinsatser och regional utveckling, (1993), Rapport från NUTEK, 1993:45.
  • Regional framtid - slutbetänkande av Regionberedningen, (1995), SOU 1995:27, Statens Offentliga utredningar, Civildepartementet, Norstedts Tryckeri, Stockholm, 1995.
  • Söderberg, Margareta, (red.) (1987), Sverige - Bonniers Kulturguide, (Originaltitel: Knaurs Kulturführer in Farbe Schweden, översättning; Margareta Ruge).
  • Tegemyr, Nils, (1993), Bergslagen, Sverigeserien från Natur och Kultur, Centraltryckeriet, Borås.
  • Tretton aspekter på regional utveckling, (1993), rapport från NUTEK, B 1993:11.

    7.2 Otryckt litteratur

  • Ansökan om bidrag för marknadsföringsåtgärder i anslutning till Europa Nostra-priset,(1994) från Nora kommun till Länsstyrelsen i Örebro län, Näringslivsenheten, Anders Risberg, Avdelningsdirektör, 1994-03-21.
  • Arbetsmarknadsstatistik från Länsarbetsnämnden, (1995),från Strategienheten, Utredargruppen, Stefan Ask.
  • Börjesson, Magnus, Försvarsministern pratade i Nora - Sakfrågorna är de viktigaste, NA (Nerikes Allehanda), 31 maj, 1994.
  • Carlberg, Monica och Eriksson, Viktoria, (1995), The Vicious Circle of Poverty - A gender-aware approach, C-uppsats/Minor Field Study, Institutionen för Samhällsvetenskap - Avdelningen för Kulturgeografi, Högskolan i Örebro.
  • Claesson, Eivind, (1994), Europa Nostra-medalj till Nora, Kulturminnesvård, nr 1.
  • Danneman, Fredrik, (1994), Småstaden som fick europeiskt kulturpris, Nyhetstidningen; Aktuellt i politiken, nummer 16, 29 april.
  • Engman, Thorsten, (1995), Småstäderna tar täten i IT-samhället, DN 15 mars.
  • Europa Nostra dagarna, 4-6 juni, 1994, Informationsblad om programmet för dessa dagar, från Nora kommun.
  • Fakta om Nora, (1995), från Statistiska Central Byrån (SCB).
  • Företagens bästa kommuner, (1993), Veckans Affärer nr 46.
  • Nora är en värdig mottagare - Hjo gratulerade till fin medalj, (1994), NA, 4 februari.
  • Håberger, Anders, (1994), Europa Nostra-medalj till Nora, Noramarken, mars, (utges av: Bergslagsbild AB, Box 283, 691 25 Karlskoga).
  • Jubileumsnummer av Nora stads och Bergslags tidning, (1941), kopia av tidningen i Norasamlingen på Stadsbiblioteket i Nora.
  • Jansson, Bengt, (1995), Resultat av målinriktad marknadsföring och bra väder - Turismen ökar markant i Nora, NA 8 augusti.
  • Jansson, Bengt, (1995), Nora knyter kontakter med region i Tyskland, NA 24 oktober.
  • Landberg, Michael, (1994), Ingen kan kopiera Nora, Bergslagsposten, bilaga i mars.
  • Landberg, Michael, (1994), Erfaren stadsmissionär glad över utmärkelse, Bergslagsposten, bilaga i juni.
  • Lidén, Erik, (1994), En stor dag för idylliska Nora - Den pietetsfullt bevarade stadsmiljön belönas med Europa Nostras silvermedalj, SvD, 4 juni.
  • Månzon, Lars-Göran, och Tenor, Carina, (1994), Så firade Nora Europa Nostra-priset, NA, 7 juni.
  • Pargel, Jan, (1994), Pershyttan kan bli världsattraktion - Belönade Nora smider medan järnet är varmt, Örebro Kuriren, 7 juni.
  • Slutredovisning av projektmedel - Europa Nostra, samt ansökan om slutbetalning av resterande bidrag på 100 000 kr, (1995), från näringslivschef Håkan Olsson, Nora Kommun, till Örebro läns Landsting, 23 augusti.
  • Stockhaus, Kjell, (1994), Nora fick det prestigefyllda priset - På tolv år blev det som arkitekten ville, NA 3 juni.
  • Sveriges bästa kommuner, (1994), Månadens Affärer, nr 12.
  • Så kan Örebro län bli en stark region - Örebro läns möjligheter sett med europeiska ögon, (1995), En rapport av Deloitte & Touche på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län, Publikation 1995:16.
  • Söderström, Ingvor, (1994), Europa Nostras hedersmedalj till Nora och Pershyttan - Ett kulturarv i toppklass, NA, 28 januari.
  • Tenor, Carina,(1994), Nora fejar inför festen, NA, 3 juni.
  • Turismens effekter på ekonomi och sysselsättning - Nora kommun år 1993, (1995), Landstingsstyrelsens regionalpolitiska delegation, Turismutredningen.
  • Vad har Nora som andra städer inte har?, (1995), Informationsblad till Bussresearrangörer, från Nora Turistbyrå, oktober.
  • Välkommen till Nora - vinnare av Europapris för unik kulturmiljö, (Welcome to Nora - Winner of the Europa Nostra medal, Willkommen in Nora - Preisträger der Europa Nostra Medaille), (1995),Turistbroschyr från Norabygdens Besöksservice AB (Turistbyrån i Nora).
  • Wirsin, Ingrid, (1994), Silverplats för välvårdat kulturarv, GP, 9 april.
  • Åqvist, Ann-Catherine, (1993), Artiklar till Kulturgeografins idéhistoria, Kompendium till Delkurs 4: Samhällsplanering, Kulturgeografi A, HT 1993, (Dessa artiklar har senare publicerats i boken Forskningstraditioner i nordisk Kulturgeografi, redaktör Jan Öhman, 1994).
  • Ärrpe, (1994), Det lilla NORA bland de STORA, CARAVAN, nummer 2. Översiktsplan Nora kommun - Hur skall vi planera för framtiden?, (1990), Nora kommun, antagen 26 november 1990.

    7.3 Intervjuer

    Blomberg, Håkan, kommunalråd (s), Nora Kommun, 95 12 06.
    Ericsson, Urban, turistchef, Nora Kommun, 95 11 25.
    Green, Flory, guide på Göthlinska Gården, m.m., Nora, 95 12 09.
    Holmgren, Ingegerd, marknadsassistent, Pactosan, Nora, 95 12 13.
    Håberger, Anders, stadsarkitekt , Nora Kommun, 95 11 25.
    Johannes, Gudmar, f.d. informationsansvarig, Nitro Nobel AB, Gyttorp 95 12 13.
    Kindström, Bengt, Sandbergs Art Center AB, Nora, 95 12 20 (telefonintervju).
    Murtu, Susann, turistassistent, Nora Kommun, 95 11 25.
    Olsson, Håkan, näringslivschef , Nora Kommun, 95 11 17.

    Kortintervjuer med boende i Nora, under Julmarknaden 95 12 09, 12 stycken.
    Kortintervjuer med besökare i Nora, under Julmarknaden 95 12 09, 10 stycken.