5. EUROPA NOSTRA-PRISET TILL NORA


"Nora-Pershyttan, Sverige: För det framgångsrika genomförandet av ett långt och komplicerat projekt som bevarat staden Noras historiska och kulturella miljö, vilket inkluderar trähusen, industriminnena och järnvägen till Pershyttan."
(Juryns prismotivering till varför Nora, NBJV och Pershyttan tilldelades en av Europa Nostras silvermedaljer 1993)
Den väl bevarade stadsmiljön i Nora har blivit internationellt uppmärksammad på hög nivå. Länsmuseet i Örebro län nominerade Nora tillsammans med grannsamhället Pershyttan till en av 1993 års silvermedaljer från Europa Nostra. I prisnomineringen skriver lands- antikvarie David Damell och 1:e antikvarie Eivind Claesson:
"Nora-Pershyttan är inget avgränsat restaureringsobjekt utan en levande kulturmiljö som aldrig kommer att bli färdig. Genom att satsa på bevarande har man i Nora inte bara fått en storslagen kulturhistorisk miljö utan även en livsmiljö med stora kvaliteter och en ökande turisttillströmning."
Europa Nostra-priset omfattar inte bara Noras stadskärna, själva rutnätsstaden, utan även Pershyttan med dess industriminnen, samt den bevarade och delvis återuppbyggda järnvägen från Nora till Gyttorp och Pershyttan. Det är naturligtvis svårt att värdera vad som är direkta effekter av priset, men jag tänker i alla fall försöka ge mig in på en redogörelse för händelser och projekt i Nora efter det att staden fick Europa Nostras silvermedalj. Jag tror att dessa aktiviteter direkt eller indirekt kan ha kommit till stånd som en följd av priset och den uppmärksamhet som Nora fått under 1994 och 1995.

5.1 Ökad uppmärksamhet

I Nora har man märkt ett större intresse för kommunen efter all publicitet kring Europa Nostra-priset och de arrangemang som man haft i anslutning till medaljceremonin i juni 1994. Det har aldrig varit så mycket uppmärksamhet kring Nora som det var under 1994 och 1995 från olika massmedier - radio, TV och tidningar. I anslutning till ceremonin vid tilldelandet av medaljen till Nora, Pershyttan och Nora Bergslags Veteran Jernväg ställde Nora till med fest i dagarna tre. Ett par dagar före medaljceremonin ordnades ett kulturseminarium i Nora med anknytning till europeiskt samarbete för personer inom kulturminnesvård, näringsliv och politik. Bland andra deltog f.d. försvarsministern Anders Björck (m).

Representanter från Hjo var också närvarande vid ceremonin. De berättade vad Europa Nostra-priset betytt för deras stad:

"För Hjo blev priset ett lyft, staden fick en uppmärksamhet den aldrig fått tidigare. Men kanske det viktigaste var att fjällen föll från hjobornas egna ögon."
Intresset från massmedia vid dessa tillställningar och senare har inte kommit av sig själv. Norabygdens Besöksservice, som turistbyrån i kommunen heter, har försökt att fånga upp journalisternas intresse. Uppmärksamhet i massmedier på grund av arrangemang, besök eller annat som anordnas kring Europa Nostra är en mycket viktig marknadsföringskanal för kommunen. För 5 000 kronor blir det inte en så stor annonsruta i en tidning. Kan kommunen få uppmärksamhet gratis genom att en journalist skriver positiva saker om Nora är det naturligtvis bra. Nora har utsatts för uppmärksamhet från andra håll än från massmedierna. Stadsarkitekten berättar till exempel att man får ett flertal besök per år från andra kommuner i landet som är intresserade av att se hur Nora har arbetat med bevarande av den gamla kulturmiljön. Speciellt har detta gällt för städer som liknar Nora såsom Eksjö och Trosa. Både privatpersoner och kommunala tjänstemän har kommit från dessa två städer.

5.2 Lättare att marknadsföra kommunen

"Europa Nostra-priset blir vad man väljer att göra det till. Nora skall utnyttja priset så mycket som det går, men det är det som ligger bakom som är det viktiga."
Anders Håberger, stadsarkitekt

"Europa Nostra-priset till Nora är som snöret till ett paket. Det håller ihop produkten och det ser fint ut, men man köper inte produkten för snörets skull, det är innehållet som lockar."
Urban Ericsson, turistchef
De erfarenheter som Hjo gjort vad det gäller marknadsföringen är något som Nora kan dra lärdom av. Stadsarkitekten i Hjo, Per-Anders Ylander, sa under besöket på prisutdelningen i Nora, att det var först nu, fyra år efter att Hjo fick priset, som man började märka av att marknadsföringen gett positivt resultat. Marknadsföringen av Nora kommun har en given inriktning mot att framhäva den välbevarade kulturmiljön som en attraktiv boendemiljö, närheten till saker som barnomsorg, politiker och personal på kommunen och stadens småskalighet och omtanke. Efter att Nora mottagit silvermedaljen från Europa Nostra har all marknadsföring av kommunen fått en ny symbol och en ny inramning.

Idag behöver inte kommunen själv berätta om Noras fina miljöer för boende och annat, det finns redan inkluderat i prisets motivering. Nora kommun använder Europa Nostra-priset på ett aktivt sätt i marknadsföringen av kommunen, både till företag, turister och till människor som kan tänkas flytta till kommunen. Att Nora fått medaljen har underlättat marknadsföringen av kommunen. Nu kan man helt enkelt hänvisa till den värdering Nora fått av en av EU utsedd expertgrupp och den bekräftelse man därmed har fått på sin fina kulturmiljö.

Det är en trygghet för kommunen att ha blivit belönad för sitt bevaringsarbete ur en Europeisk synvinkel som kommunen själv inte behöver motivera. Kommunen har gått ut ganska hårt med annonser i tidningar, broschyrer över Nora kommun och reklam i radio. Det har även förekommit vissa "jippo-artade" marknadsföringsprojekt. Under Julmarknaden i december kan besökaren bland annat åka veteranjärnväg som är en av de tre delarna i Europa priset, vilket tas fram i annonseringen av marknaden.


Figur 6. Biljett till resa med ånglok på Veteranjärnvägen.

I Nora marknadsförs även turismen på mässor, några exempel är Tur 95 i Göteborg, RES 95 i Sollentuna och RDA-mässan i Köln. På dessa mässor deltog turistfolk från Nora tillsammans med respektive Destination Örebro, Tursam och Grand Hotell i Örebro.

Nora har inte egna finansiella möjligheter att delta i de dyra mässorna. Samarbete är nödvändigt för att kunna delta i de, ur marknadsföringssynpunkt, viktiga mässorna. En annan verksamhet som Nora aldrig skulle ha råd med är att ge ut broschyrer och annat informationsmaterial på främmande språk till andra betydelsefulla marknader utanför Sverige. Det har dock gjorts en mindre turistbroschyr om Nora och de unika kulturmiljöerna, som förutom text på svenska även innehåller översättningar till engelska och tyska. Nora samarbetar med organisationen "Next Stop Sweden" och finns med i deras Sverigekatalog som finns på flera språk och distribueras ut över världen.

Tack vara generösa bidrag har Nora haft en god budget för marknads- föringen av kommunen och Europa Nostra-priset. Dels fick kommunen 250 000 kronor från Länsstyrelsen och dels 200 000 kronor från Landstinget. Totalt var tillgångarna för marknadsföring 750 000 kronor, inklusive de 300 000 kronor vilka kommunen själv lade till. Syftet med de beviljade projektmedlen var att stärka Nora och regionen som besöks- och turistmål. Under många år har behovet av gemensamma satsningar och samordnade marknadsföringsinsatser diskuterats. Europa Nostra-priset öppnade vägen för ett sådant samarbete mellan kommunen, NBVJ och NJOV (stiftelsen som äger och sköter Pershyttan). Dessa tre tillsammans med flertalet andra aktörer från skilda håll, till exempel näringslivet, arbetsförmedlingen, föreningar och köpmannaföreningen, m.fl. har nu bildat en arbetsgrupp, som skall bedriva marknadsföringen av Noras Europa Nostra-pris.

Pengarna har använts till många saker. Nora har annonserat i riks- och lokaltidningar samt i internationella och nationella specialtidsskrifter, men även marknadsfört sig i TV och i radio. Dessa pengar har, förutom till sådana marknadsföringsprojekt, därtill använts till att trycka upp T-shirts, vykort och knappar med Noras Europa Nostra-pris på.

Det finns dock smolk i glädjebägaren över Europa Nostra-priset; organisationen "Europa Nostra", eller priset, är inte vidare känt i Sverige. För att komma runt detta problem har man i Nora kommun vidtagit vissa åtgärder. I annonser kallar man ibland Europa Nostra för enbart ett "Europa-pris" för att förenkla budskapet. Ett annat sätt att få ut budskapet vad medaljen innebär är kommunens slogan "Europa-priset för unik kulturmiljö". Att medaljen i sig är en silvermedalj, det finns inga guldmedaljer, är inget problem i sig men att få en silvermedalj ger ändå intrycket av en andraplats. Därför skriver man oftast endast "medalj" inte "silvermedalj". Näringslivschefen i Nora påpekade dock, att marknadsföringen absolut inte hindrats allt för mycket av dessa saker, eftersom det har varit lätt att överbrygga dem. Han vill också betona att det är något lättare att använda Europa Nostra-utmärkelsen i kontakterna med Europa, eftersom den är mer känd där.

Det är viktigt att hålla Europa Nostra-stämpeln på Nora levande och fortsätta att arbeta aktivt med marknadsföringen av kommunen. Turistchefen berättade att det viktiga för turismens fortsatta välbefinnande i Nora är kontinuitet. Att inget oförutsett händer och att man kan fortsätta på den inslagna linjen är mycket angeläget, speciellt i marknadsförings-sammanhang. Ett avbrott på en inslagen linje kan orsaka förvirring bland kunderna inom till exempel den allt betydelsefullare bussresebranchen men även bland "vanliga" turister.

5.3 Invånarna, Europa Nostra och de prisbelönade miljöerna

Det kan vara svårt för den som befinner sig i en unik miljö hela dagarna att se det härliga. Att sedan vara tvungen att uppskatta all den uppmärksamhet som uppstått kring Europa Nostra och Nora, kan vara ännu mer problematiskt. På Turistbyrån tycker man att invånarna i Nora över lag verkar klara av de allt större besöksskarorna rätt så bra. Det finns tendenser till att människor som bor i Nora har visat irritation över turister och deras beteende i staden, till exempel att besökare tittar in genom fönsterrutor eller går in i trädgårdar. Veteranen vad det gäller turism i Nora, Flory Green, menar dock att Nora lever upp under sommaren och att Nora borna gillar att det kommer turister.

För att få reda på vad invånarna själva tycker om Europa Nostra och hur det är att bo i de prisbelönade miljöerna gjorde jag, som redan nämnts, ett mindre antal mycket kortfattade intervjuer med boende i Nora. Av de tolv tillfrågade personerna var nio stycken stolta över sin stad med anledning av att Nora tilldelats Europa Nostra-priset. Alla invånare i Nora är kanske inte, än så länge, lika begeistrade över priset som de tjänstemän och politiker som fått uttala sig tidigare i denna uppsats. Jag frågade även om de som boende såg något negativt i att antalet turister ökar i Nora. På denna fråga svarade tre stycken att de upplevde vissa negativa saker med turisterna, som till exempel att det blirtrångt i matvaruaffärer och på parkeringar.

En av de tillfrågade påpekade att antalet turister inte är något problem för Nora än så länge, men att det är viktigt att behålla miljön som den är idag. De övriga som ansåg att det enbart var positivt att Nora fick fler besökare motiverade detta med allt från arbetstillfällen och lite mer liv och rörelse till det man gärna delar med sig av den fina omgivningen. Man skulle kunna tro att de tre som svarade "nej" på frågan ovan, om Europa Nostra-priset, skulle vara samma tre som svarade att det kommer för många besökare till Nora, men så är inte fallet.

Mentaliteten i Nora är hjälpsam och eftersom det är en småstad så är det lätt att få kontakt med andra, även för turister. Det enda som personalen på turistbyrån försöker att göra är att se till att lokaltidningen skriver positiva saker och rapporterar om det som sker kring turismen i Nora. Turistbyrån behöver inte lägga ned något arbete på att ändra invånarnas attityder mot besökare. Stadsarkitekten har upplevt att invånare och speciellt fastighetsägare i Nora alltid varit intresserade av att bevara stadsmiljön och att de, i de flesta fall, ställt upp på de riktlinjer som kommunen fastställt på detta område. Idag är det ännu lättare att motivera bevarande eftersom alla är stolta över det man tidigare uppnått.

5.4 Företagen och Europa Nostra

Det har funnits försök från Nora kommuns sida att intressera regionens företag för Europa Nostra-priset. Kommunen har till exempel gått ut till företagen i Nora med klistermärken med Europa Nostra-symbolen på, som företagen kan använda på brev och övrig korrespondens. De som visat störst intresse är hantverksföretag, "turistföretag" och företag inom handeln. Exempel på företag som använder Europa Nostra-priset i sina annonser och övrig reklam genom att betona sitt läge i "Europa Nostra-miljö" är Sandbergs Art Center och Hotell Åkerby. De företag i Nora som framför andra drar nytta av Europa Nostra-priset och använder det i sin marknadsföring är butikerna i Nora. Köpmännen i Nora är intresserade av att bevara den gamla miljön i Nora därför att de är måna om att deras lokaler stämmer in i den övriga miljön. Det finns dock många företag som inte alls är intresserade av detta, det passar helt enkelt inte in i deras affärsidé eller i deras image.

Återigen kan Nora lära av 1990 års Europa Nostra-medaljör, Hjo. I Hjo har man upplevt ett större intresse från företag utanför kommunen och näringslivet på orten säger sig utsättas för mer uppmärksamhet i sina kontakter, efter Europa Nostra, än tidigare. I Nora har kommunen inte fått något större gehör från näringslivets sida vad det gäller att hjälpa till med marknadsföringen av Nora. Näringslivschefen i Nora tror att det knapphändiga engagemanget har mer att göra med bristande resurser än med bristande intresse. Han betonar att intresset från näringslivets sida varken är speciellt dåligt eller speciellt bra. Det finns säkert kommuner där det är både bättre och sämre, men han uppfattar det som att Nora ligger på den övre halvan.

Från företagens sida säger man att man visst kan ställa upp med pengar vid speciella tillfällen, till exempel med annonser i broschyrer. För övrigt är både näringslivschefen och kommunalrådet övertygade om att företagen i Nora gör en viktig insats i marknadsföringen av Nora bara genom att ha sin verksamhet lokaliserad till kommunen och att de är utomordentliga "ambassadörer" för staden när de träffar andra företag. Kommunalrådet sa i intervjun att:

"Företagen gör en viktig insats genom att de hjälper till att placera Nora på kartan."
Politikerna har diskuterat hur näringslivet skall kunna utnyttja Noras kvalitéer i de enskilda företagens marknadsföring. Ett förslag som man börjat arbeta med är en kombinerad broschyr som skall kunna fungera som gemensam marknadsföring av Noras kvalitéer som turist-, företagar- och boendeort. Det finns dock också en annan typ av samarbete mellan näringslivet och kommunen än att enskilda företag skall delta i marknadsföringen. Hantverksföretaget Sandbergs Art Center har vid ett flertal tillfällen givit kommunen hjälp med expertråd vid rekonstruering och restaurering av de gamla miljöerna.

När Noraföretagen har kundbesök visar de ibland sina besökare runt i de fina kulturmiljöerna. Företagen har inte i så stor utsträckning begagnat turistbyråns tjänster för guideturerna, för att få bättre kvalité på visningen. När jag talade med företagen om detta var det blandade svar som jag fick. På Sandbergs Art Center sa man sig ha ett nära samarbete med Turistbyrån och att om hjälp med guider behövdes vid kundbesök på företaget, så visste man var den finns att tillgå. Efter att Nora fått Europa Nostra-priset är det till och med möjligt att det händer oftare att kunderna visas runt i Nora eftersom staden blivit mer känd.

Nitro Nobel och Pactosan hade aldrig använt sig av Turistbyråns tjänster för visningar i Nora, men de sa sig ta varje tillfälle i akt att ta en promenad i staden med sina kunder, om tiden medgav. Dessa båda företag använde inte Europa Nostra-priset i sin marknadsföring, det passar liksom inte in. Sälja produkter görs inte på några andra meriter än kvalité och säkerhet och på leverantörens kunskaper, menade man på Nitro Nobel och på Pactosan. Marknadsassistenten på Pactosan hade inte ens sett de klistermärken med Europa Nostra-symbolen på som nämnts ovan! Vidare sa marknadsassistenten på Pactosan:

"Vi på Pactosan har inte varit intresserade av att använda Noras image. Det kan nog bero på att vi är hemmablinda. Vi har helt enkelt inte tänkt på att man kan använda detta i marknadsföringen."
Alldeles nyligen har turistbyrån satt igång ett projekt för att få näringslivet i staden att inse att det finns gott om kompetens hos turistbyråns personal som de enskilda företagen gärna får använda. Bland annat har turistchefen varit och talat på Rotary och det har även skickats ut informationsblad till näringsidkare i kommunen. På turistbyrån ser man gärna att företagen skulle engagera sig mer i att hjälpa till med marknadsföringen av kommunen. Det skulle vara mycket enkelt om till exempel varje säljare från noraföretagen som är ute på resor hade en mapp om Nora med sig i sin portfölj, för att väcka intresse för staden Nora. Näringslivet kommer troligtvis att kunna räkna med vinster av den utökade kännedomen av Noras kvalitéer. Ett ökat intresse för Nora skulle kunna smitta av sig på företagen på orten, vilka även kanske kan dra fördel av den positiva image som Nora har. Turistbyrån i Nora har mycket idéer kring detta som kan sättas i verket bara de får de rätta signalerna från politiskt håll.

5.5 Turismens utveckling efter Europa Nostra-priset

I ett slag har lilla Nora fått internationellt strålkastarljus riktat mot sig, och turismen, som ses som en framtidsbransch, har fått en extra vitamininjektion när nu kulturmiljöerna i Nora har fått pris för att vara av yppersta europeisk klass. Idag stannar merparten av turisterna bara en dag i Nora, men målsättningen är att få besökaren att stanna åtminstone en natt.

Turistchefen Urban Ericsson och turistassistent Susann Murtu på Noras turistbyrå har märkt en klar ökning av intresset för staden både vad gäller antalet besökare och antalet telefonsamtal. Den statistik som finns tillgänglig för att se effekterna på turist- tillströmningen efter att Nora fick Europa Nostras silvermedalj 1993 sträcker sig enbart över två säsonger, men man kan ändå se en uppåtgående trend i antalet besökare till kommunens besöksmål. Angående dessa siffror måste några fakta påpekas. För det första finns det ingen statistik från sommaren 1993, året innan några som helst effekter kunde ses av att Nora fått Europa Nosta-priset. För det andra innebar turistsäsongen 1994 en nedgång över hela landet, på grund av det soliga och mycket varma vädret, vilket till största del gynnade kustområden med bra badmöjligheter.

Figur 7. Järnvägsstationen i Nora som nu inrymmer Turistbyrån.

Sommaren 1995 gav en markant ökning av antalet turister i Nora i jämförelse med 1994, redan i juli månad märktes en ökning från året innan. Några av Noras besöksmål hade redan i juli överträffat fjolårets siffror trots att turistsäsongen var långt ifrån slut. I juli månad 1995 besöktes turistbyrån i stationshuset av 7 327 personer, vilket kan jämföras med fjolårets antal, 4 918, för samma månad. Mellan åren 1994 och 1995 ökade också antalet telefonsamtal till turistbyrån. Antalet visningar av Pershyttan hade nästan fördubblats och visningarna av Konunga-Stollen samt stads- vandringarna visar båda ett klart ökat antal deltagande besökare.

Den positiva statistiken från juli höll i sig resten av säsongen 1995, vilket kan verifieras i de siffror som fanns tillgängliga när denna uppsats skrevs. Antalet turistgrupper som kommer med bussresor har ökat med 30 procent jämfört med förra året. Turistchefen tror att detta är ett resultat ev den målmedvetna marknadsföringen mot bussresearrangörer som Nora gör flera gånger per år. Denna målgrupp anses vara viktig för Noras turismutveckling, då dessa resor ofta kommer från närområdet i Mellansverige och flitigt väljer Nora som utflyktsmål. Det är bussresenärer som visat sig vara de av turisterna som tagit till sig Europa Nostra mest och haft det största intresset för det. Till exempel barnfamiljer påverkas inte i lika stor utsträckning av att Nora är en Europa Nostra-medaljör, för barnen är det själva upplevelsen, såsom tågresan, som är det tilldragande. Det finns andra effekter av den ökade tillströmningen av besökare till Nora, till exempel har Järnvägen fått fler resenärer.

Turistchefen i Nora är övertygad om att Europa Nostra-priset till Nora innebär en konkurrensfördel gentemot andra liknande städer med samma typ av turistprofil som Nora. Nu har Nora en kvalitetsstämpel på det som distribueras till besökaren och arbetet för turistbyrån har underlättats mycket i kampen om turisterna och deras pengar. Men det är inte så att Nora nu kan luta sig tillbaka och låta de satsningar man gjort tidigare på turistområdet vara nog. Det viktiga nu är att fortsätta att vårda innehållet i den miljö som Nora fick priset för. Det hjälper inte med Silvermedaljen, besökaren får inte göras besviken. Det skall vara kvalité hela vägen genom besöket i Nora, från tågresan med veteranjärnvägen till visningarna i stadens centrum. Turistcefen i Nora uttryckte sig så här:

"En nöjd turist drar med sig fem nya. En missnöjd turist sprider ryktet till tjugo andra!"
5.5.1 Konsekvenser av turisttillströmningen
Den ökande tillströmningen av turister till Nora har än så länge inte fått några direkt negativa konsekvenser och turistchefen tror inte heller att några problem kommer att uppstå inom överblickbar framtid. Tidigare, men även nu, är kapaciteten vad gäller antalet bäddar god i Nora och så även tillgången på guider som kan visa besökarna runt. Nora har samma problem som alla attraktioner i besöksnäringen, nämligen att det finns ett tak för vad man klarar av på en och samma gång. Problem kan uppstå om det dyker upp fyra busslaster på en dag och alla vill övernatta, ha guidade turer och äta mat.

På turistbyrån försöker personalen så gott det går att styra besökare till de dagar och tider då inga andra åtaganden är inbokade. Detta brukar inte vara några problem, eftersom även besökaren, till exempel en bussarrangör, inte vill trängas med andra grupper om det går att välja en annan rekommenderad besöksdag. Bekymmer uppstår förstås när det kommer oanmälda grupper som bara är på genomresa och kräver service. Dessa grupper är inte lätta att göra något åt eller förbereda sig för, medger turistbyrån. Veteranjärnvägen har kapacitet för att ta emot fler resenärer. Möjligtvis kan det faktum att banan och tågen sköts av en förening, ha ett av negativt inflytande på utnyttjandet. Det kan vara en besvärlig balansgång när resenären på tåget betalt för en biljett och de som sköter anläggningen arbetar ideellt.

Som det fungerat hittills har detta aldrig varit något problem. Att sköta ångloken och vagnarna och få det hela att rulla kräver mycket tid och kunnande, vilket NBVJ ställt upp med i de flesta situationer. Om det fanns pengar skulle personalen på turistbyrån gärna se att betalning kunde utgå till dem som lägger ned sin fritid på Veteranjärnvägen och på så sätt effektivisera järnvägen. Tyvärr finns inte för tillfället några sådana pengar, vilket dock inte spelar så stor roll just nu eftersom det alltid har varit ett gott samarbete mellan NBVJ och turistbyrån i Nora. Båda parter har ett ömsesidigt förtroende för varandra och lyssnar på den andre.

Turistchefen betonar i sammanhanget att om antalet besökare till orten skulle komma att överstiga den kapacitet som finns måste kapaciteten byggas ut. Det får inte vara en kostnadsfråga, eftersom stor efterfrågan betyder ökade inkomster, om man kan möta behovet med ökat utbud.

En positiv konsekvens av att ha många besökare i kommunen är att en del av dem upptäcker Nora och kanske börjar fundera på att flytta dit. Personal på turistbyrån i Nora säger att detta inte är helt ovanligt. Det kan till och med hända så ofta som en gång i veckan under sommaren att en turist frågar vart de skall vända sig om de vill flytta till orten eller bara skaffa ett sommarhus i Nora. I den lilla undersökning som jag gjorde i Nora under en av de stora besöksdagarna under året, Julmarknaden, var det hälften av dessa personer som kunde tänka sig att flytta till Nora. Av dessa hade alla varit i Nora tidigare och några motiverade sina svar så här:

"Bra miljö för barn. Inte så stressigt. Alla känner alla, som kan innebära både positiva och negativa saker. Nära till Örebro. Annars svårt att få jobb."
"Mycket bra om man tycker om småstäder. Lugnt och med vacker miljö, som passar både för yngre och äldre"
Personer som inte kunde tänka sig att flytta till Nora svarade i alla fall överlag positivt på frågan: "Hur tror du att det är att bo i Nora?". Det var ingen av dessa fem som uttryckte något negativt om Nora, fyra av fem använde ordet "trevligt". Totalt sett hade ingen av de tio tillfrågade besökarna något negativt att säga om Nora som utflyktsmål. De tyckte i sammanfattad form att Nora erbjöd besökaren en genuin småstadskänsla med många vackra byggnader och fina omgivningar med nära till naturen. När jag frågade kommunalrådet Blomberg om turismens framtida utveckling i Nora uttryckte han sig så här:
"Turismen i Nora skall utvecklas i en takt som är lämplig för staden... Det innebär naturligtvis att vi skall öka antalet turister men med stor aktsamhet, så att inte miljöerna förstörs genom överexploatering. De satsningar som görs i framtiden skall lyfta fram Noras kvalitéer, som skall få fortsätta att vara exklusiva."
5.6 Nya och framtida "Europa Nostra-projekt"

Med uttrycket "Europa Nostra-projekt" menar jag sådana som syftar till att bevara gammal bebyggelse och att anpassa ny bebyggelse och nya projekt i kommunen till det gedigna arbete som redan utförts på området. Jag tänker här nämna några sådana projekt som möjligtvis kan sägas ha fått en knuff framåt av att Nora fick priset.

Flertalet av de jag talat med är av den åsikten att nu måste Nora "axla manteln" och bevisa att Nora även i framtiden är värd epitetet "unik europeisk kulturmiljö". Nora har fått Europa Nostra-priset och det förpliktar inte bara för de specifikt prisbelönade områdena, utan skall även gälla andra kulturmiljöer i kommunen. Europa Nostra-andan verkar få inflytande på fler områden i kommunen än enbart på de tre objekt som fick priset.

Över huvud taget tycker stadsarkitekten i Nora att hans arbete underlättats sedan Nora fick Europa Nostra-priset och att det idag är lättare att hävda kulturmiljövårdens betydelse. Priset visar att det kan löna sig att vårda sin kulturmiljö.

Till exempel har riksantikvarieämbetet beviljat 2 miljoner kronor för att bevara och rusta upp uthusen i Noras stadskärna. Tidigare, till exempel i bevarandeplanen från 1984, var det meningen att dessa skulle rivas och ge plats för bostäder. Idag är kommunen av en helt annan åsikt. Uthusen skall få finnas kvar eftersom de utgör en del av den gamla miljön i gårdarna i Noras centrum, trots att de inte används numera. Fastighetsägarna får ekonomisk hjälp för att klara av situationen och därmed hjälp att bevara den gamla miljön. Näringslivschefen tror mycket väl att detta kan vara en effekt av att Nora fick Europa Nostra-priset.


Figur 8. Vy över Kyrkan och butiken Sandbergs Bosättning i Nora.

Det uppkommer ständigt nya renoverings- eller rivningsobjekt i en kommun. Det senaste objektet som diskuteras i Nora är samhället Gyttorp som byggdes mellan åren 1948 och 1961 av den engelske arkitekten Ralph Erskine. Gyttorps centrum, med butiker, skola och cirka 125 bostäder, utformades i en modern stil som gav samhället en relativt extrem utformning.

För närvarande är bebyggelsen ganska nedsliten efter långvarigt förfall, och cirka 30 procent av bostäderna står tomma. I slutet av november månad 1995 köpte kommunen centrumanläggningen i Gyttorp för 16 miljoner kronor. Kommunen stod inför ett beslut att antingen låta samhället sakta dö ut eller att göra en offensiv satsning och rusta upp bebyggelsen och åter få miljön i ett beboeligt och trevligt skick. Att ta beslutet att satsa på Gyttorp var inte på något sätt självklart. I fullmäktige var det 19 som röstade för och 16 som röstade emot. Även till projektet Gyttorp har Riksantikvarieämbetet bidragit med pengar, 10 miljoner kronor. Nora kommun beräknar att renoveringen och ombyggnaden kommer att kosta cirka 23 miljoner kronor. Stadsarkitekten tror att, eftersom man i argumenteringen för att bevara området använde Europa Nostra som motiv, kunde erhålla vissa favörer. Detta trodde även näringslivschefen i Nora kommun hade spelat en avgörande roll.

Att Nora fått Europa Nostras silvermedalj för unik kulturmiljö har även satt igång fantasin beträffande nya spännande projekt som kan vara möjliga i framtiden. En idé som väckts är att sätta igång hyttan i Pershyttan och tillverkningen av tackjärn. Det finns ingen sådan fungerande träkolshytta i hela världen, så idén lockar. Denna idé väcktes i direkt samband med att Nora tilldelades Europa Nostra-priset, faktiskt under själva ceremoni- dagarna när priset delades ut.
Kommunalrådet Blomberg uttrycker sig så här om de framtida Europa Nostra-projekten i Nora:

"Modernistisk arkitektur är lika viktig att bevara som miljöer byggda under 1600- och 1700-talen. Vi har ett ansvar likväl för de nyare miljöerna, speciellt efter att vi fick Europa Nostra-priset. Så småningom hoppas vi naturligtvis även på ett Europa Nostra-pris för restaureringen av Gyttorp."
Mellan Nora och Karlskoga finns det järnväg som inte används idag. Om de två kommunerna skulle starta ett samarbetsprojekt kring detta skulle det kunna knyta ihop Nobelmiljöer, Nobelmuseet i Karlskoga och de gamla bruksmiljöerna och den välbevarade stadsmiljön i järnets handelsstad, Nora. Ett sådant projekt har man förhoppningar på i kommunen att det skulle gå att finansiera med EU-stöd, vilket man även tror är lättare att få idag, efter att kommunen fått Europa Nostra-priset. Det finns även idéer i Nora att bygga ett sorts sprängämnesmuseum i Gyttorp och att anknyta detta till Nobels namn genom hans bostad i Karlskoga och hans första företag i Gyttorp. Järnvägen skulle bli den sammankopplade länken.

Det finns ett flertal andra bebyggelseprojekt som är på gång i kommunen, vilka kan ha sin grogrund i Europa Nostra-priset. Kyrkans nya församlingshem skall till exempel byggas av en av Sveriges bästa trähusarkitekter.

5.7 Nätverk och samarbeten med andra städer

"Samarbete med andra kommuner och städer är mycket viktiga. Sedan beror det på hur man prioriterar och hur mycket arbete man är villig att lägga ned."
Håkan Blomberg, kommunalråd (s)
Näringslivschefen tycker att bland det viktigaste kring samarbetsfrågor med andra städer är att inse att Europa Nostra är en angelägenhet för hela länet, inte bara för Nora kommun. Rent allmänt finns det en skillnad i hur kommunens näringslivschef arbetar till vardags idag jämfört med tidigare. Detta beror inte enbart på Europa Nostra, men det finns ett samband. En längre tid har arbetet med näringslivsfrågor utvecklats mot att bli ett mer utåtriktat arbete. Samarbetet med andra kommuner både i närområdet och längre bort, både i Sverige och utomlands, har ökat. Nora kommun har flera vänorter, bland annat i Finland och i Estland. Den nyaste vänorten är Fladungen i Tyskland, som också är en Europa Nostra-pristagare.

Samarbetet med staden i Tyskland är egentligen ett länsprojekt eftersom länsstyrelsen i Örebro län samarbetar med Unterfranken i Bayern. Det är meningen att andra kommuner i länet skall följa Noras exempel och söka partnerskap och samarbete med orter i området. Fladungen ligger i norra Unterfranken i Landskreis Röhn-Grabfeld. Nora har också mandat från sina vänorter i Finland och i Estland att sondera terrängen för vänortsutbyte mellan dessa två städer och Fladungen i Tyskland.

Kommunalrådet Blomberg verkar ha en stark tilltro till att samarbetet med Fladungen och att det kommer att bli mycket lyckosamt och framgångsrikt. De båda städerna har mycket att lära av varandra om till exempel jämställdhet och sociala skyddssystem, men de har även en del gemensamt; det finns ett stort intresse i Fladungen att bygga upp en veteranjärnväg till den närbelägna staden Bad Neustadt, även den i Unterfranken. Till exempel har man i sammanhanget diskuterat en "Europas Kulturresa" mellan Europa Nostra-pristagare. Detta är dock ett projekt som ännu bara är på idéstadiet, det kommer ta lång tid innan det går att genomföra.

Arbetet med Bergslagen som ett Mål2-område (se karta i Appendix I) inom EU har även lett till en del nya och mer långvariga kontakter med andra kommuner. Den nybildade intresseorganisationen "Bergslaget", som består av de 24 Bergslagskommunerna kommer att bli mycket viktig i framtiden, tror kommunalrådet Blomberg. På grund av att Nora tidigare hade en gynnsam befolkningsutveckling, medan de andra kommunerna runt omkring i Bergslagen hade betydligt större problem med utflyttning, så deltog inte Nora i föregångaren, "Bergslagsdelegationen".

Som ett Mål2-område har Nora mer press på sig att ordna samarbeten och partnerskap med andra orter, framförallt ute i Europa. Det är bildandet av nätverk som är själva stommen i EUs arbete. Eftersom Unterfranken i Tyskland också är ett Mål2-område inom EU finns det förhoppningar om pengar från EU för olika projekt. Vissa tjänstemän på kommunen menar, att det finns fler samarbetsprojekt att delta i än vad det finns tid till, men att det säkert skulle gagna kommunen om fler kontakter med andra kommuner etablerades.