4. NORA - PRESENTATION AV EN BERGSLAGSKOMMUN


"Tre små gummor skulle gå en gång, till marknaden uti Nora. Vi skall ha roligt sa gummorna de små. Vi skall ha roligt det kan ni väl förstå. Åka karusell, äta karamell och fröjdas hela dagen uti Nora".

Marknaden i Bergslagsstaden Nora, som besjungs i den välkända visan, har anor från 1830-talet. Än idag är Noramarknaden välbesökt. Varje år i augusti kommer upp emot 25 000 besökare. I Nora används de tre små gummorna som en symbol för kommunen.

Det var år 1643 som den gamla handelsplatsen från 1300-talet fick stadsrättigheter av Drottning Kristina. Noras första stadsplan kom till året därpå, 1644, och finns i huvudsak kvar än idag. Staden växte upp kring bergshanteringen, vilket har präglat dess historia. Runt omkring staden finns ett flertal gruvor och hyttor i mindre skala. Nora består naturligtvis inte enbart av gamla folkviseminnen eller avtryck i miljön av järnhanteringen. Av den följande presentationen av Nora kommer det att framgå att staden har många olika sidor att visa upp, för såväl besökare och boende som företagare.

4.1 Omvärldens syn på Nora

Jag tänker ta upp tre källor för att belysa omvärldens bild av Nora. Den första är en bok med titeln "Morgondagens småstad - 40 framtidsorter i Sverige" av Franzon (1995), de andra två är undersökningar som gjorts av tidningarna Veckans Affärer och Månadens Affärer.

I Franzons bok pekas Nora ut som en av de orter i Sverige som har en positiv framtid att gå till mötes i det nya samhället, informationssamhället, som många menar finns eller kommer att finnas inom en snar framtid. Boken bygger på en studie av småstäders framtida förutsättningar utifrån fyra kriterier med ett antal inkluderade variabler (varav några utvalda nämns här): civilitet (valdeltagande, kriminalitet, andel utländska medborgare, kulturliv), ekonomi (kommunens soliditet, befolkningsstruktur, invånarnas medelinkomst, syssel- sättningsgrad, arbetslöshetsnivå), näringsliv (andel invånare med eftergymnasial utbildning, andel datoranvändare bland invånarna, andel anställda i småföretag med färre än 20 anställda), och stadsliv (vackra omgivningar, attraktiv stadsmiljö, in- och utpendling). Varje område betygsätts i en skala från ett till fem. Ingen av de 40 orterna fick betyget fem i något av de fyra områdena. Högst betyg fick Vadstena i Östergötland och Piteå i Norrbotten.

De högsta betygen som Nora tilldelades gällde näringslivets utvecklingsmöjligheter, vilket beror på invånarnas höga utbildningsnivå och välutvecklade datoranvändande. Nora har därför, enligt Franzon, goda förutsättningar att utveckla ett näringsliv baserat på framtidens tillväxtbransch av kunskapsintensiva företag inom olika områden. Noras civilitet är god, med bland annat ett fint kulturliv och ett väl utnyttjat bibliotek. Människor som bor i Nora har goda inkomster och det råder en rätt bra sysselsättningsnivå. Nora har en fin stadsmiljö med en genuin stadskärna och nära tillgång till vackra naturupplevelser i Bergslagen, vilket har höjt dess betyg för stadslivet. Att Nora inte har ett högre stadslivsbetyg beror på den relativt höga utpendlingen. I boken om Sveriges framtidsstäder tas även det faktum upp att Nora och dess stadsbild blivit uppmärksammat på den globala arenan genom att staden har tilldelats Europa Nostra-priset. Resultatet av undersökningen för Noras del kan samman- fattas i denna figur:


Figur 2. Noras profil, enligt Franzon.
(Källa, Franzon (1995), sid 106.)

I de andra två källorna som jag använt, Veckans Affärer och Månadens Affär, finns två studier som också kan belysa omvärldens syn på Nora. I den undersökning som Veckans Affärer gjorde, har 286 svenska kommuner rangordnats efter 31 variabler. Kommunerna har betygsatts i allt från ortens företags kreditvärdighet, till pendlingsmönster och läkartäthet. Betygen har satts mellan 1 (lägsta betyget) och 5 (högsta betyget). Utgångspunkten har varit officiell statistik och specialbearbetningar därav. Därtill har 50 beslutsfattare och rådgivare i lokaliseringsfrågor besvarat en enkät.
Nora placerade sig 1993 på delad 168:e plats tillsammans med bland andra Surahammar, Kristinehamn och Bollnäs. Poänggenomsnittet för hela riket var 2.86 och Nora hade ett poängvärde något under detta, 2.70. Andra kommuner i Noras närhet placerades sig enligt följande: plats 17 Örebro, plats 61 Karlskoga och plats 244 Askersund. Kommuner som kan liknas vid Nora, med ungefär samma profil och image, är Hjo och Trosa. I undersökningen gjord av Veckans affärer hamnade Hjo på 190:e plats och Trosa på 154:e plats.

Egentligen är det absurt att jämföra alla kommuner med varandra efter en och samma måttstock. Stockholm med 711 000 invånare bör snarare jämföras med andra huvudstäder än med Nora som bara har 10 800 invånare. Veckans Affärers råd till små kommuner är att specialisera sig för att nå höga värden i enstaka avseenden.

I tidningen Månadens Affärer gjordes också en studie där alla svenska kommuner ingick, men där de rangordnades i ett företagarperspektiv enligt 54 variabler. Variablerna var uppdelade i 12 områden, bland andra näringslivsklimat, kommunikationer, lokal arbetsmarknad, livskvalitet, attraktivitet samt en framtidsprognos. Varje variabel "översätts" till skolbetyg mellan 1 (sämst) och 5 (bäst). Det finns ytterligare likheter med undersökningen gjord av Veckans Affärer. Även i Månadens Affärer-studien premieras storlek och bredd, vilket gör att små kommuner inte kan komma särskilt högt i rangordningen. Tidningen rekommenderar att små städer skall jämföras endast med städer med samma storlek och struktur. Studien bygger på statistik och specialbearbetningar från SCB, näringsdepartementet, NUTEK, skolverket, AMS, RSV och kommunförbundet.

En andra källa som använts är en enkät som sänts ut till näringslivsansvariga i kommunerna. I studien placerar sig Nora kommun på plats nummer 154 med ett totalbetyg på 3. Framtidsprognosen för Nora, enligt Månadens Affärer, är status quo, läget oförändrat, varken bättre eller sämre än i idag. Askersund, också i Örebro län, intog platsen direkt efter Nora och Karlskoga placerade sig på plats 195, Hjo på plats 150 och Trosa på plats 125.

4.2 Att bo i Nora

Först en kort inblick i vad invånarna i Nora tycker om sin kommun genom att presentera resultatet från kortintervjuerna som gjordes under Julmarknaden. Fem stycken av de tolv norabor som blev tillfrågade hade alltid bott i Nora och de verkade trivas. Yngre personer nämnde att det inte finns så mycket för dem att göra. De övriga sju, som inte alltid bott i Nora, hade inte heller några större klagomål på kommunens sätt att sköta boendemiljöerna och annan viktig kommunal service. Dock visade sig en av de tillfrågade vara lite skeptisk till att kommunen prioriterat stadskärnan på bekostnad av bostadsområdena i de yttre delarna. Här följer två citat från de tillfrågade:

"Jag trivs bra i Nora. Det är en kommun som fungerar vad det gäller barnomsorg och annan service. Bäst av allt är att allting är så nära. Det är praktiskt och tryggt att vara igenkänd och att ens barn är igenkända. Förstås gäller det ju att man sköter sig i en liten stad."
"I Nora känner alla alla, det kan ibland kännas lite instängt."
En fördel med att bo i en liten stad är närheten till naturen. Norabor har nära till områden i Bergslagen med fina förutsättningar för rekreation och aktivt friluftsliv. I bergslags- skogarna finns många intressanta utflyktsmål i form av nedlagda gruvor och mindre hyttor. I omgivningarna finns flera mindre sjösystem som är populära kanot- och båtleder.

Invånare i Nora har tillgång till en mycket omfattande kulturverksamhet med ett rikt musikliv och flera teaterföreningar. Även kyrkan tar mycket aktiv del i kulturlivet och arrangerar konserter under hela året. I kommunen finns ett hundratal föreningar inom så gott som alla verksamhetsområden, allt från konstförening till fotbollsklubb. I Nora läser man tre lokaltidningar; Bergslagsposten, Nerikes Allehanda och Örebro-Kuriren. De som bor i Nora kommun kan få tillgång till barnomsorg utan att behöva stå i kö. När barnen blivit äldre och skall börja i skolan finns två låg- och mellanstadieskolor. Det finns en högstadieskola i Nora, men för att fortsätta på gymnasial nivå måste barnen åka drygt två mil till Lindesberg.

4.2.1 Befolkning
Befolkningen i Nora är jämnt fördelad över åldersklasserna och de människor som bor i Nora är ganska välutbildade. Den förgymnasiala utbildningsnivån är högre än genomsnittet för riket, 36 procent i Nora och 34 procent i riket. 45 procent av den aktiva (16-74 år) delen av Noras befolkning har gymnasial utbildning. Dessutom har 17 procent eftergymnasial utbildning av något slag. Motsvarande siffror för riket är 44 procent för gymnasial utbildning och 20 procent som genomgått eftergymnasial utbildning. I Örebro län har Nora den näst högsta andelen högskoleutbildade, efter Örebro kommun, och den näst högsta andelen tekniskt utbildade efter Karlskoga kommun.


Figur 3. Befolkningsutvecklingen i Nora 1960-1994.
(Källa, Översiktsplan för Nora Kommun (1990), sid 12, och Fakta om Nora (1995), SCB.)

På 1960-talet hade Nora en negativ befolkningsutveckling, som till största delen kan sägas vara en direkt följd av att de sista gruvorna i området lades ned. Befolkningstalet sjönk från 10 000 invånare till under 9 000 invånare i början av 1970-talet. Den nedåtgående trenden bröts dock under fortsättningen av 1970-talet. Kommunalrådet Blomberg menar att utvecklingen inte var någon tillfällighet utan resultatet av flera års aktiva satsningar på att locka inflyttare till kommunen. Under ett antal år i slutet av 1960- och 70-talen byggdes upp emot 125 lägenheter och villor per år.

Det var framförallt människor från Örebro som flyttade till Nora. De som flyttade till Nora från Örebro fortsatte att arbeta där. Pendlingen är fortfarande stor i Nora. Nettopendlingen i Nora 1993 var minus 1 012 personer, ett resultat av att fler åker utanför kommunens gränser för att arbeta än som kommer in. Den övervägande majoriteten av de som pendlade från Nora åkte till övriga kommuner i Örebro län, 1 329 personer, medan resten av utpendlarna, 163 personer, har sin arbetsplats i andra kommuner utanför länet. Av de som pendlar till Nora kommer 415 från kommuner i Örebro län och 65 från andra län. Sedan flera år tillbaka har Nora haft ett inflyttningsöverskott vilket har gjort att staden sakta men säkert har ökat sitt invånarantal. Idag, bor cirka 10 800 personer i kommunen, varav 6 300 i själva Nora. Gyttorp och Striberg är de två största tätorterna utanför Nora.

Näringslivschefen i Nora påpekade, när vi talade om Noras befolkning, att få kommuner i Bergslagen kan visa upp ett inflyttningsöverskott och en över genomsnittet utbildad befolkning. De som jag talat med på kommunen: kommunalrådet, näringslivs- chefen och stadsarkitekten, är övertygade om att en av de mest pådrivande faktorerna bakom den positiva inflyttningen till Nora är den fina boendemiljön. För övrigt påpekar de alla tre att i Nora erbjuds invånarna en bra kommunal service, till exempel god tillgång till barnomsorg.

4.2.2 Stadsmiljö
I Nora finns väl bevarade låga trähus, ofta med grund från 1700-talet, med kringbyggda gårdar och ett kullerstenstorg i centrum. Miljön i Nora inger en genuin småstadskänsla där kvartersindelningens rutstadsmönster utgör en helhet. Nora har inte drabbats lika hårt som andra småstäder av 1960-talets rivningsvåg. Även nyare bebyggelse har snällt fått anpassa sig till stadens karaktär av utpräglad landsortsstad. Det finns inte många hus som är byggda i mer än ett eller två plan. Trevåningshus är ovanliga i Nora. Gatorna är åter stensatta som i en traditionell småstad och det har planterats kastanjeträd och syrener. Sommartid finns det flera gatuserveringar och en fin Strandpromenad längs Norasjön.

Det finns flera förklaringar till varför Nora kunde klara sig undan "rivningshysterin" på 1960-talet då "fattigsverige" skulle bort. Skickliga arkitekter och kloka politiker pekas ut av vissa. Näringslivschefen i kommunen har två förklaringar till varför man bevarat kulturmiljön i Nora. Den första förklaringen har med den negativa befolkningsutvecklingen på 1960-talet att göra. Eftersom många människor flyttade från staden fanns inget tryck att genomföra de saneringar i stadskärnan som genomdrevs i många städer i Sverige under 1960-talet. Det fanns helt enkelt inget behov eller underlag för att bygga, till exempel, de stora varuhus som var populära på den tiden. Till skillnad från övriga Bergslags- kommuner fanns inga påtryckningar från ett expanderande näringsliv som krävde service.

En andra förklaring, som näringslivschefen tar upp, är att man av tradition har slagit vakt om bevarandet av bebyggelsen i Nora. Redan på 1940-talet marknadsförde sig Nora kommun med hjälp av sin fina boendemiljö. I jubileumsnumren från åren 1941 och 1942 av "Nora Stads och Bergslags Tidning" hade Nora kommun publicerat två annonser för att locka människor och företag till orten. I annonsen från 1941 står att läsa:

"När Bergslagens storhetstid på 1880-talet ändades med en krasch försjönk inte Nora stad i en Törnrosasömn under de ekonomiska ruinerna. Oförtrutet har samhället arbetat på sin förkovran, och brukspatronernas anrika stad har fått en modern struktur samtidigt som de gamla kulturvärdena pietetsfullt bevarats och vårdats. Nora stad erbjuder sina invånare härlig bergslagsnatur, låg skatt, eltaxa, välbelägna tomter (för bostäder och industri till låga priser) och goda kommunikationer."
Frågan "att riva eller att bevara" är något som går som en röd tråd genom hela Nora stads historia, det dyker ständigt upp nya objekt där det tvistades om rivning eller bevarande. På 1970-talet diskuterades flera sådana ärenden, varav Eliasonska gården och nuvarande ålderdomshemmet Tullbackagården var några. Ibland kunde det vara tillfälligheter som avgjorde vad beslutet blev.

Övertygelsen att Noras stadsmiljö skall bevaras har alltså vuxit fram allt eftersom. En viktig insats som gjorts på området är en områdesplan för Noras stadskärna som började arbetas fram 1978 och fortskred flera år därefter. Arbetet med planen kom till stånd efter det att stadskärnan i Nora utpekats som ett område av riksintresse i den fysiska riksplanen, som kom 1977. Staten krävde då att kommunerna skulle redovisa hur man avsåg att skydda sina riksintressen. År 1984 antog kommunfullmäktige planen och sedan dess har den använts flitigt som ett riktmärke i bevarandearbetet. Planen hade grundliga förslag på hur allt, från utseendet på gatubelysning till bänkar och stensättningen på trottoarerna, skulle utformas. Arkitekten som genomförde det gedigna arbetet, Pål Anders Stensson, är nöjd med de insatser som politiker och tjänstemän gjort för att följa planen. Successivt har Nora fått det utseende som han beskrev i sin användarplan.

Den nuvarande stadsarkitekten i Nora kommun påpekade att genom områdesplanen uppkom en uppmärksamhet beträffande bevarandefrågor bland befolkningen i Nora, speciellt bland fastighetsägare. Uppmärksamheten har haft stor betydelse för den linje som Nora så tydligt följer i dag vad det gäller kulturmiljön. Det har inte funnits några fastighetsägare i Nora som av principiella skäl motsatt sig bevarande, det har istället varit andra skäl som legat bakom. Trots att det ofta finns mycket god ekonomisk hjälp att få, så kan likväl den del av kostnaden som fastighetsägaren själv måste betala vara för stor. Idag är alla helt överens om att det är kulturmiljö som är Noras nisch, och som kommunen skall satsa helhjärtat på. Detta innebär inte enbart bevarande av den byggda miljön utan även skydd av områden som till exempel järnvägen.

Det är inte bara frågor kring bevarande som ingår i det arbete som bedrivits i Nora för att bibehålla de genuina miljöerna. Allt nybyggande i Nora har fått anpassa sig till den befintliga miljön vad det gäller byggnadsmaterial, färger och stil. På kommunens arkitektkontor har noggranna instruktioner tagits fram, och hjälp finns att få, bland annat från landsantikvarien, för att underlätta för dem som skall bygga nytt eller bygga om. Nora har fått bidrag från staten för att kunna restaurera med sådan känslighet. En av dagens ledande politiker i Nora säger så här om bevarandefrågorna:

"Hur man ser på byggande och renovering av hus idag stämmer överens med kretsloppstanken, man skall inte riva för att bygga nytt och man skall försöka att renovera det som redan finns, för att sedan fortsätta att använda det. Nora kommuns Ekokommun-projekt är i allra högsta grad förenligt med bevarandemålen."
Håkan Blomberg, kommunalråd (s)
4.3 Näringslivet i Nora

Fram till mitten av sextiotalet var gruvdriften och järnhanteringen den dominerande näringen i Nora, precis som i flertalet kommuner i Bergslagen. Men en sak skilde Nora från övriga Bergslagen, strukturomvandlingen och nedläggningarna kom lite tidigare i Nora än i de andra gruvorterna, redan 1967 lades flera gruvor ned. I grannkommunerna runt omkring Nora gick verksamheten fortfarande för fullt, inga tecken på kris syntes. Vid sidan av gruvnäringen fanns det många småföretag, som visade sig bli stöttepelare under 1960- och 1970-talens strukturomvandling av industrin. Till exempel tog det inte lång tid innan alla de som blev arbetslösa när Pershyttans och Stribergs gruva lades ned i slutet av 1960-talet hade arbete igen. Befolkningsmässigt hämtade Nora sig relativt snabbt efter krisen, vilket är ytterligare en utveckling som skiljer Nora från de övriga Bergslagskommunerna i Örebro län.

Idag finns det totalt cirka 450 registrerade företag i Nora kommun. En stor andel av företagen drivs av egna företagare, faktiskt större andel än i övriga Örebro län. Noras näringsliv präglas av småskalighet. Den största arbetsgivaren är Nitro Nobel med cirka 500 anställda, därefter följer ett antal mindre företag inom småindustri och handel. Nitro Nobel var Alfred Nobels första företag och grundades 1864. På 1920-talet flyttade Nitro Nobel från Stockholm till Gyttorp. Produktionen är koncentrerad till produkter och tjänster inom civil bergssprängningsteknik. Exempel på andra mer betydande företag i Nora är Hagby Bruks AB (diamantverktyg), Nora AB (sågverksutrustning), AB Nora Gomex (träbearbetande verktyg), FRA-BE Montage AB (plåt- och balkkonstruktioner, ventilations- anläggningar).

De senaste årens allmänna finansiella kris i landet tillsammans med den reducering av antalet anställda på Nitro Nobel som skett sedan man gick samman med den Norska Dynokoncernen, har också påverkat antalet sysselsättningstillfällen i Nora. När företaget Norabel flyttade delar av tillverkningen till Lindesberg har det även där skurits ned på antalet anställda. Så trots att det i kommunen finns en relativt stor mängd småföretag, har cirka 650 industrijobb försvunnit de senaste tre till fyra åren. Nivån på arbetslösheten i Nora är i samma storlek som i de övriga Bergslagskommunerna. Ökningen i invånarantal hade inte någon motsvarande ökning i sysselsättningstal.

Tabellen nedan visar sysselsättningsgraden och årsgenomsnittet av antalet "öppet arbetslösa" i förhållande till befolkningen i åldern 16-64 år. Sysselsättningsgraden avser situationen i november varje år och arbetslösheten för 1995 avser januari till november.

ÅrSysselsättningsgrad (%)Arbetslöshet (%)
198580,9
198680,2
198781,1
198882,1
198982,2
199081,21,5
199180,02,5
199273,95,1
199370,28,3
19947,4
19957,0

Figur 4. Sysselsättningsgraden och den öppna arbetslösheten i Nora, 1985 - 1995.
(Källa: Arbetsmarknadsstatistik från Länsarbetsnämnden (1995), Strategienheten.)

En av förutsättningarna för att människor skall kunna fortsätta att flytta till Nora om tillgången på arbetstillfällen förblir densamma är den stora arbetsmarknad som noraborna ändå har tillgång till. De allmänna kommunikationerna är bra och det är överkomlig pendlingstid till Örebro, ca 40 minuter.

4.3.1 Förutsättningarna för näringslivet
Geografiskt sett ligger Nora centralt i Sverige och det är nära till både Göteborg, Stockholm och Oslo, vilket är en av fördelarna för företagen i kommunen. Goda kommunikationer är mycket viktiga för näringslivet och från Nora får man kontakt med storstäderna genom att ta riksväg 60 mot Örebro och därefter E18 och E20 mot respektive Stockholm, Göteborg och Oslo. Järnvägsförbindelse finns från Lindesberg mot Hallsberg och Borlänge. Närmaste flygplats ligger utanför Örebro, drygt fyra mil från Nora. Från flygplatsen avgår fem avgångar om dan på vardagar till Stockholm, och till andra orter finns avgångar enligt följande: Köpenhamn - fyra per dag, Västerås (Oslo) - två per dag, Västerås (Helsingfors) två per dag.
Ytterligare faktorer som påverkar företag att lokalisera sin verksamhet till Nora är att lokalhyrorna är låga i kommunen, i alla fall om man jämför med de större städerna. Fortsättningsvis är den fina miljön, både vad det gäller boende och rekreation, en god förutsättning för att lyckas locka företag till orten. Till exempel sa chefen för bokförlaget Nya Doxa i en tidningsintervju angående företagets flytt till Nora våren 1994:

"Miljön, läget och priserna på lokaler gör Nora till en intressant stad, dessutom ville familjen flytta hit"
. Det är just kvalitén på boendemiljön tillsammans med stadens litenhet som kommunen försöker att profilera sig med och använda när nya företag skall lockas att komma till orten. För övrigt menar näringslivschefen i Nora kommun att det är viktigt att man ser till helheten i kommunen, och förutom bra boendemiljö även kan erbjuda eventuella nyinflyttade bra kommunal service och en tillfredsställande infrastruktur.

Kommunalrådet Blomberg påpekade att kommunens roll och möjligheter vad det gäller att hjälpa företagen på orten är begränsade, men att man naturligtvis gör så gott man kan. I Nora vill man framförallt inrikta resurserna på att stödja på orten redan etablerade företag som därmed kan få möjlighet att kanske expandera. Till exempel har det i Pershyttan bildades en särskild stiftelse som skall underlätta möjligheterna för att få billiga industrilokaler. Från årsskiftet kommer inte den stiftelsen att finnas kvar och kommunen vill också göra sig av med det mindre industrihotell som finns i Pershyttan. Idag är det istället kulturturism och småskaligt företagande inom kommunen som prioriteras, framför andra områden.

I näringslivsprogrammet för kommunen läggs stor vikt vid kulturturismen. En ökad turism skall i sin tur stärka det småskaliga näringslivet med butiker, hantverkare och andra näringsidkare. De typer av företag man speciellt hoppas på i Ekokommunen Nora är miljöföretag och distansarbete från företag i storstäderna. Några visioner om att stora företag skall komma och etablera sig på orten har man inte i Nora kommun. Inga resurser skall slösas på att locka till sig företag som har lika lätt för att flytta ifrån orten som de kom dit.

4.3.2 Företagarna om Nora
Här följer en redogörelse för vad företagen i Nora anser om staden som lokaliseringsort. Jag har i och för sig bara talat med tre företag, av ca 450, så dessa uppgifter får inte tas på allt för stort allvar. Men jag tycker i alla fall att de visar på en del intressanta förhållanden. De tre företag som jag talat med verkar fästa sig vid varierande faktorer när det gäller Noras lokaliseringsfördelar.

När Nitro Nobel flyttade från Vinterviken i Stockholm till Gyttorp fanns det redan en fabrik på orten som tillverkade dynamit, som man gick samman med. Det var också fördelaktigt att lokalisera sig till Bergslagsområdet eftersom det fanns en given marknad för bergsprängningsprodukter. Man ansåg också att Gyttorp låg relativt centralt och att flytten till Nora kommun från Stockholm inte var allt för lång. Från och med 1921 var verksamheten i full gång i Gyttorp. Även på Sandbergs Art Center ser man Nora som en naturlig lokliseringsort på grund av att deras produkter har en stark marknad i området, speciellt Bergsmansljusstaken. För övrigt finns inga andra speciella fördelar, eller nackdelar för den delen, att ha verksamheten just i Nora.

Marknadsassistenten på Pactosan menade att deras företag praktiskt taget skulle kunna vara lokaliserade var som helst, att det inte finns något specifikt i Nora som gjorde att det blev just den staden. Företaget avknoppades från Nitro Nobel i slutet av 1960-talet och det blev naturligt att det var i Nora som man startade upp. I Nora har Pactosan byggt upp en fungerande verksamhet och därmed finns ingen orsak i världen som skulle få företaget att flytta på sig. Det som är bra med Nora är mer relaterat till de anställda än till företaget och dess verksamhet. Ingegerd Holmgren på Pactosan medger att det är en stor fördel att kunna bo så som man gör i Nora, till exempel att ha nära till jobbet. Tyvärr verkar det inte som om detta är något som man använt på företaget när man står inför nyrekryteringar av personal.

Det verkar som om företagen i Nora är nöjda med det stöd de får från kommunen, utifrån vad jag fått höra av de tre företag som jag talat med. Till exempel sa Bengt Kindström på Sandbergs Art Center att han kände att företaget hade kommunens stöd, till exempel köper kommunen Bergsmansljusstaken som avtackningspresent eller vid andra lämpliga tillfällen som gåva.

4.4 Turismen i Nora

Först på 1960-talet kom turismen igång på allvar i Nora, tidigare fanns ingen organiserad turistverksamhet. Den lokala turismens "grand old lady", Flory Green, berättade för mig att:

"Det var tacksamt att bedriva turism i Nora eftersom allt sålde sig självt. Att turismen ökat så oerhört under åren har vi veteranjärnvägen och hyttan i Pershyttan att tacka för."
I Nora sköts för närvarande turismen av Norabygdens Turistservice, men skall inom en snar framtid återgå till kommunal regi, vilket alla politiska partier var överens om. Kommunalrådet Blomberg sa så här:
"Det är viktigt att ta turismen på största allvar och det försöker vi göra i Nora. Inom turismsektorn behövs en förmåga att samordna och en förmåga att se långsiktigt. Detta kommer att bli mycket lättare när Turistbyrån återgår till kommunal regi."
Under 1993 gav turismen i Nora en omsättning på cirka 44 miljoner kronor, där den största delen av pengarna kom från gruppen besökare som består av "släkt och vänner samt genomfartsturister". Den minsta gruppen besökare är den "kommersiella", som mäts av SCB, och omfattar "övernattande i hotell, vandrarhem och på campingplatser". Den näst största gruppen av besökare i Nora var de "övriga kommersiella besökarna, bestående av till exempel stughyrare och dagbesökare". Skatteintäkterna för kommunen från turismen är också betydande. De indirekta och direkta skatteinkomsterna uppgick 1993 till ca 2.1 miljoner kronor.
Turismen i Nora kommun gav 1993 circa 44 årsverken, inom bland annat områdena: restaurang, shoppning, logi, administration och livsmedel. Ett årsverke motsvarar en yrkesverksam person som arbetar heltid, ca 1 600 - 1 700 timmar per år. Rapporten från Landstinget påpekar att det i själva verket är betydligt fler som arbetar inom turistnäringen i kommunen eftersom många arbetar deltid eller är säsongssysselsatta.
I Nora finns gott om restauranger, kaféer och inkvarteringsmöjligheter. För att nämna några: Nora Stadshotell, kaffeserveringen Strandstugan, konditori Continental, Åkerby Herrgård, Nora Tåghem (STF Vandrarhem).

4.4.1 Sevärdheter omkring och i Nora
I omgivningarna runt Nora finns en hel del att se och uppleva för turister och andra besökare. Det är framför allt minnen från brytningen av järnmalmen som efter nedläggningen av gruvorna blivit sevärda utflyktsmål. Vid Klacka Lerberg, 15 kilometer nordväst om Nora, ligger Konunga-Stollen, en gruvgång som påbörjades år 1761 och tog hundra år att bygga. I gruvgången kan besökaren ge sig in på en spännande och lärorik tur 270 meter rakt in i berget. Guiden förevisar och berättar om de sprängmetoder som använts under årens lopp.

Pershyttan, två kilometer söder om Nora, är en gammal gruv- och hyttby med anor från 1300-talet. Gruvdriften upphörde 1967 och hyttan, som tidigare producerade tackjärn, har inte varit i drift sedan 1953. Det som besökare får se i Pershyttan är en väl bevarad miljö med bostäder, ekonomi- och hyttbyggnader, som ger ett fint helhetsintryck av hur gruvdriften bedrivits under sekler i Bergslagen. En sex kilometer lång naturstig har markerats i det vidsträckta området, som tar besökaren runt till ett 50-tal sevärdheter, mest gruvor, under en cirka tre timmar lång promenad. Vid hyttan i Smygarbäcken finns Sveriges största vattenhjul kvar att studera, som mäter 11.2 meter i diameter.

Det är Avesta Jernverk AB som har stått som ägare av Pershyttan under större delen av 1900-talet. I en jubileumsskrift från Nora Bergslags Veteran-Jernväg, (NBVJ) slås fast:

"Avesta Jernverks AB har mycket verksamt bidragit till bevarandet av hyttan, bland annat under ett omfattande konserveringsarbete under åren 1964-1967."
På senare tid har det varit andra krafter som stått för bevarandet av Pershyttan, bland andra Riksantikvarieämbetet, Nora kommun och NBVJ. Sedan 1987 är det NBVJ som bedriver visningsverksamheten i Pershyttan, då den stiftelse som står bakom föreningen gick in som ägare av anläggningen vid Pershyttan. Under 1993 och 1994 gav staten två miljoner kronor i anslag för att säkerställa underhållet av den gamla hyttan. För övrigt kommer finansiering av restaurering och bevarandearbete av besöksmålen i Nora mest från statligt håll, de lokala företagen har inte bidragit med medel i någon större skala.

Från Pershyttan och samhället Gyttorp till Nora går Sveriges, kanske Europas, största museijärnväg. Det var 1856 som den 18 kilometer långa normalspåriga sträckan mellan Nora och Ervalla öppnades, vilket gör den till den första normalspåriga järnvägen för personbefordran i Sverige. Järnvägen lades ned 1966 och därmed hade det sista tåget med passagerare gått, trodde man. År 1978 bildades en förening som skulle arbeta för bevarandet av järnvägen. Föreningen Nora Bergslags Veteran-Jernväg, NBVJ, sköter idag hela järnvägssystemet mellan Nora, Pershyttan, Ervalla och Järle. Den omhänderhar även den kompletta miljö som finns bibehållen kring Nora järnvägsstation med bland annat stationshus, lokstallar och kolgård. Allt detta är idag ett järnvägsmuseum som speglar 125 år av svensk järnvägshistoria. Sveriges äldsta stationshus från 1854 ligger utefter järnvägsbanan i Järle, dit det tar cirka 25 minuter med ångtåg.

Idag finns en anslutning vid Ervalla till SJ-nätet och ibland arrangeras resor med ånglok eller veteranrälsbuss både till Örebro och Stockholm.


Figur 5. Nora Bergslags Veteran Jernväg, (NBVJ) mellan Ervalla, Järle, Nora, Gyttorp och Pershyttan.

Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder och därmed av kultur- historiskt riksintresse. Inne i själva staden finns ett flertal platser och byggnader som är värda ett besök, bland annat den i stadsbilden dominerande kyrkan, som byggdes mellan åren 1887-1890 i gammal romansk, rundbågig stil, Göthlinska Gården, ett museum som visar ett borgarhem från sekelskiftet med orörd inredning, Rådhuset från 1839-1841 och friluftsområdet och museet på Alntorps ö, dit man kan åka båt över Norasjön. Turistbyrån i Nora ligger i det gamla stationshuset, där man även kan boka en natt i det lite annorlunda vandrarhemmet som är inrymt i några sovvagnar från 1930-talet. Från detta tågsätt, med tillhörande restaurangvagn, har besökaren fin utsikt över Norasjön och Alntorps ö.

Utbudet av affärer och butiker är gott i Nora. Det finns cirka 60 små butiker, varav många naturligtvis behållit sin gamla inredning. Det är butiksägarna själva som bestämmer om skyltar och andra rent utseendemässiga frågor. Ofta vill butiksägaren att affären skall passa in i miljön och behåller eller rättar till för att uppfylla detta. Affärsverksamheten går inte alla gånger med särskilt stora vinster under vinterhalvåret för alla butiker. Men sommarmånaderna med tillströmningen av turister och andra besökare håller verksamheten flytande hela året. Handeln är viktig för att hålla Nora levande, och därför har all affärsverksamhet behållits i centrum. Tyvärr har det på senare år förekommit en del nedläggningar av affärer. Det finns ett gott samarbete mellan kommunen och köpmannaföreningen i Nora, så även mellan turistbyrån och köpmännen.
Aktiv affärsverksamhet i stadens centrum är en av nycklarna till framgång för att undvika att den väl bevarade trästaden inte förvandlas till ett museum. Den andra nyckeln är att hålla hyrorna nere, så att människor kan bo kvar i de renoverade husen.