1. INLEDNING


Nora, tre mil norr om Örebro, fick 1993 ett pris för fina kulturmiljöer, Europa Nostras silvermedalj. Europa Nostra är ett europeiskt samarbetsprojekt som är rådgivare åt den Europeiska Unionen och Europarådet i bebyggelse- och miljöfrågor. Paraply organisationens 29 deltagarländer samt cirka 200 deltagande nationella organisationer, har sitt säte i Haag. Där är det prins Henrik av Danmark som leder generalförsamlingen, det styrande organet. Sverige har fått Europa Nostras silvermedalj fyra gånger tidigare. Förra gången det begav sig att en svensk stad belönades med Europa Nostras silvermedalj var 1990 och då gällde det Hjo - för dess väl bevarade träkåksstad.

Andra objekt i Sverige som tidigare blivit belönade av Europa Nostra är Sundsvalls kulturhus (1988) och Riksdagshuset - för dess ombyggnad 1983. Sverige är medlem i den 32-åriga organisationen, genom Svenska Föreningen för Byggnadsvård. Europa Nostras huvuduppgift är att skydda och vårda det europeiska kulturarvet i fråga om bebyggelse och miljö. Arbetet utförs för att uppmuntra hög standard i fråga om arkitektur och stadsplanering, vilket bland mycket annat innefattar; att fastställa resolutioner, att hålla konferenser, att sprida information, att genomföra utredningar och att dela ut priser i form av medaljer och diplom, samt ge visst ekonomiskt stöd.

Hur fin medaljen är, framgår av att det var så många som 150 objekt från 19 länder som deltog i Europa Nostra tävlingen 1993. Varje år delar Europa Nostra-stiftelsen ut sex silvermedaljer (det finns inga guldmedaljer). De som blir utan silvermedalj kan ibland tröstas med ett av de 39 diplom som också delas ut. Konkurrensen är med andra ord ganska hård. De övriga pristagarna, jämte Nora, var katedraler, slott, palats och kloster som bevarats i Verona, Antwerpen och Aberdeenshire. Europa Nostras internationella kulturmiljöpris kan sägas vara kulturmiljövårdens "Nobelpris".

1.1 Problemområde - Bergslagen efter krisen

Många orter i Bergslagen har under 1900-talet haft stora problem att behålla såväl företag som befolkning. Området är en av de stora svenska industriregioner som drabbats hårdast av den industriella strukturomvandlingen. Den genomgripande strukturomvandlingen på 1970-talet inom den globala industristrukturen gjorde att gamla svenska bruksorter ej längre kunde lita till järnhanteringens ekonomiska vinster. Det uppkom nya marknader att köpa billig järnmalm ifrån.

Utbudet av stål ökade kraftigt samtidigt som efterfrågan minskade, delvis på grund av oljekrisen på 1970-talet och en allmän ekonomisk avmattning i världsekonomin. Därmed blev många svenska järnindustrier, bland annat i Bergslagen, utan order och marknaden för deras produkter minskade i omfång. Efter 1970-talets strukturomvandling lönade det sig inte längre att idka bergsbruk i Bergslagen vilket pressade gamla gruv- och hyttsamhällen att finna nya inkomstkällor. Bergslagen kan sägas vara ett exempel på en "svag nationell region" som kan tänkas ha stor behållning av att använda kulturturism för att bli en stark region i "Regionernas Europa".

Kulturhistoriskt har Nora alltid tillhört Bergslagen, med vilkas orter staden haft en lång gemensam historia. Bergslagen var ursprungligen ett ekonomiskt begrepp för att reglera handeln med järn. Det var till exempel till Nora som Sveriges första normalspåriga järnväg lades för att kunna forsla bort malmen från området, Nora var en mycket viktig handelsplats för de omkringliggande gruvorna och hyttorna. Till skillnad från de flesta bruksorter i Bergslagen, berördes inte Nora på samma sätt som de övriga orterna av den storskaliga industriepoken under 1900-talet. Nora lyckades behålla sin småskalighet.

Nora kommuns näringslivs-policy är att i första hand stödja de företag som redan etablerat sig i kommunen, men enstaka försök görs också för att locka till sig nyetableringar. Nora kommun har alltmer kommit att framstå som en småföretagarstad och turistort. I det näringslivspolitiska programmet för Nora kommun prioriteras kulturturismen högt eftersom man hoppas att en ökad turism skall stärka det småskaliga näringslivet. Att få en utmärkelse som Europa Nostra-priset är en uppmuntran att fortsätta på en inslagen linje av satsningar som Nora kommun följt en längre tid.

1.2 Syfte och avgränsningar

För det första har jag har en förhoppning att resultatet av mitt arbete i och om Nora kommer att kunna användas i Länsstyrelsens regionala utvecklingsarbete och att även Nora kommun kan få någon nytta av min uppsats. För mig själv var målet med uppsatsarbetet att ta reda på mer om något som väckt min nyfikenhet, kulturmiljö som utvecklingsfaktor. Jag har länge intresserat mig för utvecklingsfrågor och då speciellt de problem som länder i tredje världen står inför i sin kamp för såväl ekonomisk som social trygghet.

På senare tid har jag börjat fundera över faktorer som påverkar utvecklingsprocessen i västvärlden och då framförallt i Sverige. När utveckling av större områden, som inte utgör länder, skall studeras vetenskapligt, är det brukligt att avgränsa dem geografiskt till en region. I denna uppsats har avgränsningen gjorts snävare i form av studier av den lokala utvecklingen. Huvudsyftet med uppsatsen blev därför:

    1. Att göra en beskrivning av kulturmiljöns värde som utvecklingsfaktor för det lokala samhället.
    För att belysa huvudsyftet har jag gjort en fältstudie av en ort som en längre tid har profilerat sig som en stad där kulturmiljön prioriteras högt och används mycket aktivt i marknadsföringen av kommunen. Uppsatsens geografiska avgränsning är Nora kommun i norra delen av Örebro län. På grund av uppsatsarbetets inslag av fältstudie utkristalliserade det sig delsyften, som kan kallas för frågeställningar:

    1. Vilka är Nora kommuns starka respektive svaga sidor i kampen om boende, företag och turister?
    1. Vilka möjligheter respektive hot finns det med att fokusera Noras utvecklingsarbete på kulturmiljön som lokal utvecklingsfaktor?
    Huvudsyftet tillsammans med frågeställningarna ger uppsatsen en utpräglat deskriptiv karaktär. Förutom den geografiska avgränsningen av uppsatsarbetet finns dessutom en tidsmässig avgränsning. Studien har ingen ambition att belysa lokal utveckling i ett speciellt långt tidsperspektiv. Det handlar enbart om nutidshistoria, från 1970-talet och framåt, med bakgrund i strukturomvandlingarna som skedde under det årtiondet. Nedan följer en redogörelse för hur arbetet gått till för att få tag i information som kunde ge mig svaren på frågorna i huvudsyftet och frågeställningarna.

    1.3 Metod

    Syftet med ett metodavsnitt är att göra det möjligt för läsaren att på egen hand bedöma de följande resultatens och tolkningarnas rimlighet och generaliserbarhet. Föreliggande D-uppsats är resultatet av fältstudier i Nora och av litteraturstudier, utförda under november och december 1995. På grund av tidigare framgångsrika utförda fältstudier har min tro på de kvalitativa metodernas användbarhet som vetenskaplig metod stärkts. Därför har jag även för denna uppsats valt en kvalitativ metod, och att göra en fältstudie. Att använda kvalitativ metod ger forskaren möjlighet att vara flexibel, vilket jag absolut behövde ha möjlighet att vara, för att uppnå det "bästa" resultatet.

    Litteraturstudierna baseras på arbeten som jag fann genom att söka i bibliotekens databaser och på tidningsartiklar jag fann i Artikelsök. Det var inte lätt alla gånger att hitta litteratur om det jag ville ha eller att finna böcker som levde upp till mina krav. Jag har satt vissa gränser för hur gammal litteratur som kan vara relevant och jag har föredragit böcker som behandlar Sverige, för att få en så bra och rättvisande bild av problemen som möjligt. Viss utländsk litteratur finns naturligtvis medtagen, eftersom Kulturgeografi är ett i allra högsta grad internationellt ämne. Detta visar sig framförallt i diskussionen om teori.

    Parallellt med mina litteraturstudier påbörjade jag förberedelserna för min fältstudie, allt eftersom frågeställningar och problemområde utkristalliserade sig. När jag visste mer om Nora påbörjades funderingar på frågor som skulle besvaras under fältstudien och vilka personer som kunde tänkas ge mig denna information. På kommunen intervjuade jag nyckelpersonerna; kommunalråd, stadsarkitekt, näringslivschef och turistchef (för fullständiga uppgifter om namn och datum se källförteckningen). Som en del i fältarbetet har jag även valt att intervjua representanter för några företag i Nora kommun, det största företaget i kommunen, Nitro Nobel i Gyttorp, Sandbergs Art Center AB och Pactosan.
    Alla dessa intervjuer genomfördes med hjälp av bandspelare och antecknings- block efter ett stolpmanus med frågor som jag även i god tid innan vårt möte skickat till personerna i fråga. I stort sett följdes manuset under intervjutillfället, men med vissa avvikelser i fråga om den inbördes ordningen av frågorna och med tillägg av naturliga följdfrågor. De inspelade banden och renskrivningar därav finns att tillgå hos författaren. Ingen av de personer jag kontaktade för att få en intervju tackade nej. Alla ställde upp.

    Under mina besök i Nora har jag vid varje tillfälle som gavs försökt att få annan typ av information som kunde tänkas vara av värde för min förståelse av Nora och stadens starka och svaga sidor. Fältarbetet i Nora bestod även av besök på Stadsbiblioteket och Arbetsförmedlingen, guidad visning av Göthlinska Gården, promenader mellan de gamla trähusen samt längs Norasjön, besök i Nora under Julmarknaden och ångloksfärd ToR Örebro - Nora på Veteranjärnvägen. På dagen för årets julmarknad i Nora tog jag även tillfället i akt att intervjua några invånare och besökare. Sammanlagt ställde 22 personer upp på en mycket kort interjvu, bara fyra frågor.

    1.3.1 Begränsningar och felkällor
    Att göra fältstudier har alltid sina begränsningar, det spelar ingen roll hur väl förberedelserna har bedrivits eller hur noggrant tillvägagångssättet är under själva arbetet i fält. Den som är ny på en plats måste fråga om självklarheter och det är lätt att förbigå eller missförstå viktiga saker. I sammanhanget brukar man ta upp begrepp som "insideness" och "outsideness" för att belysa problematiken i denna typ av metod. Uppsalageografen Hans Aldskogius översätter dessa båda begrepp med "insideshet" respektive "utanförstående".

    Den person som bor på, och känner en plats väl, har ett insideshet-perpektiv och kan därför lättare förstå platsen. Personer som kommer till en plats som nykomlingar är utanförstående och de kan därmed, de facto, inte förstå den platsen lika bra som en person som är en "insider". För att samla in information har jag, som nämnts, bland annat valt intervjumetoden, som är mycket vanlig i kvalitativ forskning. När man väljer ut och intervjuar nyckelpersoner utsätts resultatet för eventuella felkällor som till exempel:

  • Var de intervjuade personerna verkligen rätt personer att tala med? Fanns det kanske någon annan person som var mer lämpad för att ge mig den information jag sökte?
  • Hur stämde "personkemin" överens mellan den intervjuade och den som ställde frågorna?
  • Hur var de yttre förhållandena under intervjuns gång? Förekom det störningar som till exempel inkommande telefonsamtal, besök eller trassel med bandspelare?

    Det är viktigt, tycker jag, att man är medveten om fältstudiers och framförallt om den kvalitativa metodens svaghet, för att till fullo kunna utnyttja dess styrka - flexibilitet, lyhördhet och en möjlighet att se de övergripande sambanden. Jag vill inte påstå att uppsatsen tillkommit under tidsbrist, utan snarare under tidspress. Totalt har förberedelser, fältstudier, litteratursökning, litteraturstudier, bearbetning av intervjuer och utarbetande av texten genomförts på tio veckor.

    1.3.2 Disposition
    Uppsatsens kärna, resultaten av själva litteraturstudien och fältstudien, är kapitel 2, 3, 4, 5 och 6.
    I kapitel 2 ges läsaren en bakgrund till den efterföljande teoretiska diskussionen om lokal utveckling och till presentationen av Nora, genom en allmän beskrivning av situationen för Europas städer. På så vis är det möjligt att sätta in Nora i ett vidare sammanhang och att förstå vilka mekanismer som påverkar alla städer, inte bara Nora. Jag tycker också att rapporten som kapitlet bygger på, om framtiden för länderna inom EU, är bra läsning för den som vill få en inblick i de europeiska städernas nuvarande situation.

    I kapitel 3 skisseras en teoretisk bakgrund kring "lokal utveckling" och texten kommer först att diskutera platsens och strategiernas betydelse för utvecklingen av lokalsamhället, och sedan kulturmiljöns betydelse för de boende, näringslivsutvecklingen och turismen. Det efterföljande kapitlet innehåller en presentation av Nora, där områden som befolkning, stadsmiljö, näringsliv och turism beskrivs efter ett kort avsnitt kallat "Omvärldens syn på Nora". I det femte kapitlet beskrivs Nora efter det att staden fick Europa Nostra-priset. De aspekter som tas upp är ökad uppmärksamhet, marknadsföringen av kommunen, invånarna i Nora, företagen och Europa Nostra, turismutvecklingen och dess konsekvenser, nya och framtida Europa Nostra-projekt i Nora och slutligen nätverk och samarbeten med andra städer.
    I kapitel 6 är det meningen att huvudsyftet och frågeställningarna skall sammankopplas och belysas med mina egna slutsatser och reflexioner.



    2. BAKGRUND - STÄDER I DET NYA EUROPA


    Den Europeiska Unionens befolkning är starkt koncentrerad till städer. Totalt lever 80% av de tolv medlemsländernas invånare i urbana områden. Den senaste tiden har städerna inom EU förändrats vad gäller invånarantal, yta och funktion. Befolkningen och ytan har ökat i vissa städer men minskat i andra. Storstäder har förlorat vissa av sina funktioner medan mindre städer har övertagit dessa. Förändringarna har skilt sig åt mellan städer i södra och i norra Europa. I söder har det tidigare skett inflyttning från rurala områden till de stora städerna. Den nya migrationstrenden är att människor istället flyttar till medelstora och mindre städer. I norr har förändringen sett lite annorlunda ut. Här har skett en deurbanisering från storstäder till förorter och mindre tätorter.

    2.1 Interna problem

    Samtidigt med de pågående förändringarna av den urbana befolkningens geografiska fördelning har följt att de som bor i städerna påverkats av de många interna problem i Europas städer. Många sociala grupper och vissa områden i städerna har inte fått någon del av den ekonomiska tillväxt som skett. Ökade klyftor mellan fattiga och rika är ett stort dilemma i flertalet europeiska städer.

    Innerstadsområdena i storstäderna upplever svårigheter med segregering, sociala skillnader, dåliga bostäder och arbetslöshet. Inom EU är arbetslösheten ett stort bekymmer, det gäller framförallt i de större städerna. Flyktingar och invandrare som kommer till EU tenderar att koncentrera sig till de större städerna i sökandet efter arbete vilket gör att arbetslösheten i storstäderna är mycket större än i andra mindre tätorter (det finns naturligtvis andra faktorer som påverkar sysselsättningsnivån i städerna utöver flyktingtillströmningen). Detta är svårlösta frågor som måste tas med i beräkningen när man planerar för stadens framtida utveckling. En stads framtid är i stort beroende av de företag som finns i området och av de företag som kan tänkas flytta dit. En stad med alltför allvarliga fysiska och sociala problem är inte attraktiv för företag som ska nyinvestera eller utvidga.

    En pådrivande faktor bekom den påvisade utvecklingen av städerna i Europa, har varit tillbakagången av den traditionella tillverkningsindustrin och decentralisering av produktion. En annan faktor är utflyttning av kontorsfunktioner av mer rutinmässig art från storstadsområden till ytterområden. Utvecklingen har skett delvis som ett direkt resultat av nationell politik, där målet varit att utjämna strukturen i ortssystemet. Det har skett en mer balanserad geografisk spridning av ekonomisk aktivitet och av befolkning. Detta innebär förstås inte att storstäder helt mist sin tidigare betydelse, de har istället skiftat i sin karaktär.

    Storstäderna är fortfarande betydelsefulla för vissa finansiella verksamheter men det är kanske främst i de medelstora städerna som nya möjligheter kan öppnas och utvecklas. Genom att de kan erbjuda en del funktioner som förut legat hos storstäderna kan mindre städer få en viktigare roll i framtiden. Om man generaliserar kan man säga att det är de små tätorterna som "vunnit" på denna utveckling. Det är till de mindre städerna som européerna flyttar i allt större utsträckning eftersom de mindre städerna inte har metropolernas fysiska och sociala problem. Det finns naturligtvis svårigheter för de mindre städerna i Europa, trots det nya gynnsamma läget. Om de medelstora och mindre städerna ska kunna utnyttja sina fördelar gentemot de större städerna måste, bland annat, infrastrukturen förbättras.

    I norra Europa är infrastrukturen mer utbyggd än i södra, där det krävs större insatser på att förbättra och förnya kommunikationsmöjligheterna. Trots förbättringar av telekom- munikationerna kommer det även i den närmaste framtiden att vara viktigt med väl utbyggda transportmöjligheter för människors resor mellan städer.

    2.2 Ökad konkurrens

    När företag vill nyinvestera idag är det andra lokaliseringsfaktorer än tidigare som är viktiga. Kvalitativa faktorer såsom miljö, kulturliv, klimat har fått ökad betydelse istället för till exempel råvaror, transportkostnader och energi. Det är viktigare att kunna erbjuda de kvalitativa möjligheterna för att locka till sig högkvalificerad arbetskraft, finansiella aktiviteter och andra för företagen väsentliga funktioner. De medelstora städernas framtid ligger i att kunna erbjuda detta.

    Den fördjupade samverkan mellan staterna inom EU kommer att skärpa konkurrensen mellan städer under resten av 1990-talet och framöver. Städer kommer att börja tävla om att locka till sig företag och deras investeringar. Att profilera sig blir mer avgörande för stadens framtida utveckling än tidigare. EU-kommissionen vill uppmuntra till ett intensifierat samarbete mellan Europas städer. Man vill att städerna ska se bortom nationsgränser, till exempel att städer med liknande intressen ska samarbeta, utbyta information och erfarenhet. Därigenom kan städerna förbättra sin konkurrenskraft. Kommissionen vill främja ett "nedifrån och upp"-perspektiv på utvecklandet av nätverk mellan städer, vilket inom EU benäms "subsidaritetsprincipen".
    Man betonar vikten av att nätverken ska formas på lokal nivå, i samarbete mellan dem de berör. De åtgärder som nämts ovan ska framförallt leda till att förbättra stadens konkurrensposition. Det är städerna själva som har huvudansvaret för att komma till rätta med de interna problem som de kan tänkas ha. Även om EU kommer att ge bidrag till städer med ekonomiska svårigheter så är det i alla fall i slutändan stadens eget agerande som är viktigast.

    En annan strategi för små städer, förutom att aktivt satsa på förbättrad infrastruktur, profilering eller nätverksskapande åtgärder, kan vara att specialisera sig inom en viss nisch för att på det sättet locka till sig företag inom denna bransch. Det gäller dock att inte vara allt för smal i sitt utbud eftersom man då efter några år kan hamna efter i utvecklingen och konkurreras ut. Att en stad kan erbjuda kvalificerad arbetskraft genom egen utbildning är en annan viktig faktor för stadens attraktionsförmåga. Det finns speciella framtidsbranscher som städer kan vinna mycket på, genom att satsa sina resurser rätt.
    Turism är ett exempel på en sådan bransch, eftersom många tror att weekendresor och kortare semesterresor kommer att tillta i framtiden. Antalet affärsresor kommer att öka, men även fritids- och shoppingresor, vilket beror på den tilltagande geografiska spridningen av människor och decentralisering av ekonomisk aktivitet och funktioner.



    3. TEORETISK DISKUSSION OM LOKAL UTVECKLING


    "Varje teori öppnar ett speciellt perspektiv på världen. En teori ger möjligheter att se en viss del av världen och stänger ute andra delar av världen. Begreppen i en teori är viktiga redskap för att se på världen och för att fånga vissa förhållanden och för att organisera tankarna."
    (Harvey, 1989, sid 2)
    Ett huvudtema inom kulturgeografin har varit den "ojämna utvecklingen mellan olika regioner och deras inbördes beroendeförhållanden av överordnade och underordnande regioner." Det finns massor av olika teorier om utvecklingsprocessen och om de faktorer som påverkar denna, med olika utgångspunkt och "recept" för en "lyckad" utveckling. Men en sak har dessa teorier gemensamt, med utveckling menas att lämna ett sämre tillstånd för ett bättre.

    Fallstudiemetoden utnyttjas ofta för att pröva en teori och kvalitativa fältstudier används ofta för att konstruera en teori. I denna uppsats kommer jag inte att utgå från någon speciell teori för att sedan försöka falsifiera eller verifiera denna. Den följande teoretiska diskussionen om lokal utveckling är i första hand en diskussion om olika synvinklar och viktiga faktorer, att använda och att känna till, när man ser på möjligheterna och hoten för lokalsamhällets utveckling.

    3.1 Platsens betydelse

    Varje region och plats har en unik karaktär. Studier av regioner, "Regionalgeografi", bygger på antagandet att världen består av regioner och att det förekommer olikheter mellan dem. Regionalgeografin studerar det unika genom att analysera relationen mellan människan och naturen i ett avgränsat område, en region. Denna relation är unik i varje region. Studier av det unika kallas idiografiska studier. Regionalgeografin är alltså inte lagsökande, eller med ett annat ord nomotetisk. Relationen mellan naturen och människan i en region bildar en syntes, en helhet. När man studerar hur objekt hänger samman på detta vis kallas det syntetiserande vetenskap.

    Doreen Massey är en kulturgeograf som betonar platsens betydelse. Massey menar i sin diskussion av "the uniqueness of place" att en region utvecklas genom kombinationer av "investeringsrundor" (rounds of investment) som en plats utsatts för genom historien. Massey börjar sin diskussion med att konstatera att varje plats är unik och att det alltså inte finns två platser som är lika, varefter hon fortsätter med att argumentera för att platsens geografi därmed spelar roll. Varje plats eller region har specifika karaktärsdrag som finns både i de ekonomiska och sociala strukturerna.

    Den lokala ekonomins struktur kan, enligt Massey, ses som en produkt av de olika nivåer av investeringar (investment layers) som gjorts tidigare under historien. Nya investeringar och nya aktiviteter kan analyseras som en produkt av de kombinationer av tidigare investeringsrundor som gjorts i regionen. Basen för nuvarande eller kommande investeringar i regionen finns i platsens unika karaktär, enligt Massey. Följande citat är hämtat från boken Geography Matters:

    "... variety should not be seen as a deviation from the expected; nor should uniqueness be seen as a problem. ’General processes’ never work themselves out in pure form. There are always specific circumstances, a particular history, a particular place or location. What is at issue - and to put it in geographical terms - is the articulation of the general with the local (the particular) to produce qualitatively different outcomes in different localities."
    Att i utvecklingsarbetet fokusera på platsens unika karaktär eller funktion kan vara ett sätt att få till stånd en utveckling av det egna området. Masseys resonemang lär oss att "plats" spelar roll och att investeringar i rummet idag påverkar morgondagens möjligheter.

    3.2 Strategiernas betydelse

    Geografisk och sociologisk forskning betonar vikten av enskilda människors handlande på lokal nivå. Det är väsentligt att inte drabbas av någon form av determinism när det gäller övergripande strukturers betydelse och att förstå att varje individs och enhets agerande får effekt på lokalsamhällets utveckling. I boken Lokal förnyelse i teori och praktik, tas ett i sammanhanget belysande citat upp:

    "... local changes and characteristics are not just some simple ’reflection’ of broader processes; local areas are not just in passive receipt of changes handed down from some higher national or international, level. The vast variety of conditions already existing at local level also affects how these processes themselves operate."
    Samhällets roll i regional och lokal utveckling är att skapa strategier för att marknadsföra den regionala och den lokala särarten. Strategier kanske inte alltid är klart uttalade, men framförallt är det viktigt att strategin är anpassad till de lokala förutsättningarna. I regionala strategier för utveckling har kulturområdet en självklar plats.

    David Harvey tar i The Urban Experience upp fyra strategier som kan användas för att blåsa liv i städer som är mer eller mindre "döende". För Harvey är alla städer rumsliga konkurrenter i en kapitalistisk värld av ojämn utveckling. Konkurrensen ökar hela tiden och sprider sin inverkan till allt fler av städernas verksamhetsområden. På grund av att varje land har en given mängd städer uppstår därför en rad möjliga utvecklingsvägar för den enskilda staden.

    Harveys första strategi för att förbättra det finansiella läget är konkurrensen om arbetskraft mellan städer (Competition within the Spatial Division of Labour). För att få företag att lokalisera sin produktion till staden måste man förbättra infrastrukturen. Infrastruktur består dels av sociala faktorer som till exempel utbildning och hälso- och sjukvård, dels av den fysiska miljön som till exempel vägar och flyglinjer.

    Det andra valet som en stad kan göra, enligt Harvey, är att förbättra sin position vad gäller den rumsliga fördelningen av konsumtionen (Competition within the Spatial Division of Consumption). Att konkurrera om konsumenternas pengar kan inte enbart uppnås genom utvecklad turismsektor, menar han, utan ett annat sätt är att till exempel anordna festivaler eller bygga nöjesanläggningar, primärt för den egna befolkningen.

    En tredje strategi är att konkurrera om beslutsfunktioner genom att locka huvudkontor och statliga eller regionala myndigheter, till staden eller att försöka bli ett ekonomiskt centrum för finansiella verksamheter (Competition for Command Functions). Detta kan staden uppmuntra genom att till exempel bygga kontorsbyggnader.

    Den fjärde strategin som Harvey tar upp för att få fart på stadens tillväxt är att dra till sig statliga investeringar, till exempel militära anläggningar (Competition for Redistribution). Harvey avslutar sin presentation av de fyra strategierna med att betona att den ena strategin inte stänger ute den andra.

    Uppsalageografen Jan Öhman påpekar i boken "Samhällets Geografi" att även om Harvey inte har så många empiriska belägg för sina möjliga strategier för döende städers utveckling, så har han i alla fall presenterat begrepp som har plats-specifik innebörd, antingen som gynnande eller missgynnande faktorer i städernas utveckling.

    3.3 Kulturmiljöns betydelse...

    En fin miljö i en stad kan vara till fördel i flera situationer och verksamheter, till exempel när kommunen vill locka till sig boende, företag och turister. Att få dessa tre grupper att spendera sina pengar i just det egna landet, regionen, kommunen eller staden, är ett sätt för politiker och andra makthavare i samhället att stärka det egna området ekonomiskt.

    3.1.1 ...för de boende
    Clarence Perry (1872-1944) var en amerikansk sociolog som tidigt förstod vikten av individens bostadsmiljö och vilken betydelse den hade för befolkningens välbefinnande. Perry konstaterade att hur ett bostadsområde såg ut kunde få betydelse för hur "andan" utvecklades i området. I och med Perry började man se bostaden i en större kontext, i ett vidare sammanhang. Perry var den som utvecklade konceptet "the neighbourhood unit". Detta koncept beskrev Griffin redan tio år före Perry:

    "... the segregated sections, formed and separated by general traffic lines, furnish not only suitable individual home sites, but comprise social units for larger families - the neighbourhood group."
    Det man ville uppnå med konceptet var en för invånarna så boendevänlig miljö som möjligt, vilket inte varit självklart innan. Att bevara den gamla miljön kan vara ett sätt att uppnå en fin boendemiljö som människor kan känna gemenskap och trevnad i.
    Bostaden har många olika funktioner vilka kan sägas ligga på tre nivåer. Citatet nedan belyser detta faktum:
    "Shelter answers an absolute need being vital to human survival and reproduction... however, housing is generally required to satisfy a very wide range of demands over and above mere protection from the elements... you can define three levels of satisfaction which housing is expected to confer its occupants: material, symbolic and external."
    (Cater and Jones, 1989, sid 38)
    Den första nivån är den materiella nivån, som innehåller de allmänna behov av skydd från väder och vind som människan behöver få tillgodosedda. Den andra nivån, den symboliska, är något mer komplicerad än den första. Enkelt uttryckt, i den anonyma urbana miljön kan individen genom sin bostad få en viss önskad identitet. På den externa nivån av behov som bostaden kan tillgodose sina invånare med finns det ett knippe av service (bundle of services) knutet till ett hem. Bostadens läge i rummet kan vara nyckeln till andra faciliteter som finns i omgivningen. Varje plats i staden erbjuder speciella kombinationer av möjligheter och restriktioner.

    Boendet och dess miljö ger inte bara den enskilda individen en identitet utan ger även hela staden en viss karaktär och identitet. En stark lokal identitet ger invånarna självförtroende och blir ett sätt för regioner att profilera sig sinsemellan. Marknadsföring av den egna regionen är en viktig del i strategin för att utveckla området. Kommuner har god hjälp av om det finns en given identitet att använda i marknadsföringen. Inom en region kan det finnas mer än en regional identitet. Detta behöver inte vara något problem så länge som den syn som regionens invånare har på sin region överensstämmer med omvärldens uppfattning.
    Ett annat ord för identitet är image. I kapitlet "Slogan, image och lokal utveckling" i boken "Samhällets Geografi" tar Göran Hallin upp intressanta resonemang kring dessa tre begrepp. Bland annat berör han fenomenet att svenska städer allt mer använder slogans i marknadsföringen av kommunen. En slogan kan se ut på många sätt och den kan vara mer eller mindre bra. Den bidrar till att renodla stadens image och den bygger oftast på något av stadens särdrag. Det är dock inte alltid självklart vilket särdrag som skall lyftas fram, vilket kan ge upphov till konflikter.

    3.3.2 ...för näringslivsutvecklingen
    Fler arbetstillfällen är en mycket viktig faktor i kampen för en stads överlevnad. Ett sätt att erhålla fler sysselsättningsmöjligheter i ett område är att få företag att flytta dit. Så kallade mjuka lokaliseringsfaktorer såsom kulturliv, miljö och klimat har fått en allt större betydelse när företag skall bestämma lokaliseringsort, detta har redan konstaterats vara ett faktum i beskrivningen av situationen i Europa (se ovan kapitel 2). Dessa faktorer påverkar också lokalsamhällets image. En positiv regional självkänsla och image ger området en tydligare personlighet vilket stärker dess konkurrenskraft.

    Vid etableringsbeslut har det visat sig att framförallt företag vars verksamhet kännetecknas av flexibel specialisering, vilket ofta förekommer inom FoU-intensiva branscher med till exempel hård satsning på IT (informationsteknologi), har visat sig mer intresserade än andra företag av städer med fokusering på de mjuka lokaliseringsfaktorerna. Livsmiljön i en stad är än så länge ingen avgörande faktor vad det gäller företagsetableringar och förflyttningar men den kan bli utslagsgivande om ett företag som bestämt sig för att etablera sig i ett område står och väger mellan två orter. Det har också visat sig att välutbildade människor värdesätter en stad med attraktiv boendemiljö högre än människor med lägre utbildning.

    Allt sedan 1970-talet har svenska kommuner alltmer aktivt engagerat sig i ekonomiska utvecklingsfrågor. Marknadsföring av det egna lokalsamhället är en viktig del i strategin för att utveckla området. En väl marknadsförd kulturmiljö och kulturminnen bidrar till ökat turistiskt intresse vilket därmed kan ge fler sysselsättningstillfällen i regionen. Näringslivet har visat ett ökat intresse för värdet av en stark och positiv regional kulturell identitet. Företag börjar i allt större utsträckning värdera den omgivande miljöns kvalitéer. Detta har resulterat i ett mer aktivt deltagande från företagens sida i finansieringen av insatser på kulturområdet liksom samverkan mellan näringslivet och aktörerna inom kulturområdet.

    3.3.3 ...för turismen
    Turist- och resenäringen definieras i svensk turiststatistik som aktiviteter och verksamheter i anslutning till resor med övernattning och resor över dagen överstigande 10 mil. Den innefattar resor på såväl fritid som i arbete. För vissa delar av denna näring, till exempel restauranger, är det inte utan vidare möjligt att särskilja vad som är lokal konsumtion respektive att hänföra till turism. Turist- och resenäringen gav ca 85 000 arbetstillfällen. Vi såg i kapitlet ovan att antalet resor, shopping- och affärsresor, kommer att öka i framtiden, vilket är något för städerna att uppmärksamma i sina turistsatsningar.

    Lisbeth Lindeborg menar i en essä i en skrift från NUTEK, Tretton aspekter på regional utveckling, att kulturen och till den relaterade aktiviteter är en av stöttepelarna i det arbete som de svaga nationella regionerna står inför, när de vill bli starka regioner i "Regionernas Europa". Kulturmiljön ingår även den i dessa resonemang eftersom turismen i en region kan baseras på kulturmiljön i området. Kulturturismen har fått ett växande anseende som viktig utvecklingsfaktor. Kulturarrangemang och till dem länkade kulturturistiska aktiviteter är idag en snabbt växande bransch där stora ekonomiska vinster finns att hämta. Sedan 1980-talet har insikten om kulturen och turismen som drivkraft för lokal och regional utveckling uppmärksammats alltmer.

    Man kan ej längre negligera de avsevärda positiva ekonomiska effekter som kultur har. Många kommuner, speciellt på landsbygden, med få näringslivsalternativ vid sidan av de traditionella näringarna, hoppas på att produktion av turismtjänster skall rädda sysselsättningen. Den ekonomiska betydelsen av turismen kan inte begränsas till den omsättning som genereras av turisternas direkta utlägg. Turismen omsätter ytterligare miljardbelopp i investeringar i husvagnar, fritidshus, fritidsbåtar och annan fritidsutrustning.

    Resonemanget om multiplikatoreffekter är ett av de mest använda inom turismforskningen, vilket går ut på att varje spenderad krona ger upphov till direkta effekter, men även till indirekta effekter, som uppstår på grund av det första utlägget. Nedan visas en figur över hur den besökande turisten i en kommun inverkar på kommunens ekonomi.


    Figur 1. En schematisk beskrivning av turismens inverkan på det kommunalekonomiska utfallet.
    (Källa, Aronsson (1989), sid 147.)

    Det är viktigt att det konstnärliga värdet i kulturmiljön kvarstår, trots att den har/får en betydelse som regional (eller lokal) utvecklingsfaktor. Kulturturismens påverkan kan även få negativa konsekvenser i lokalsamhället för både naturen och den sociala miljön. Hård och hänsynslös exploatering av de lokala kulturturistiska resurserna kan få negativa konsekvenser. I ett längre perspektiv kan detta skada den lokala utvecklingen.