Såpor är sopor
Tvålopera, såpopera, såpa, namnen är många och just att de kallas så har sin
grund ca 50 år bakåt i tiden, tvärs över Atlanten och dåtidens serier. Vad är
då kopplingen mellan serierna och deras gemensamma namn och vad har de för funktion
i vårt samhälle? Enigt en artikel i Göteborgs Posten 6/10 '95, av Pia Naurin,
är orsaken till att serierna kallas för såpor den att serierna var producerade
av tvålindustrin. Hon skriver vidare att serierna riktade sig främst till en
kvinnlig publik.
Handlingen i en sådan serie är relativt enkel. Den kretsar runt en eller två
personer och deras familjer, deras öden och missöden, deras lycka och olycka
med allt vad det innebär. Huvudpersonerna är snälla och oftast lite naiva, om
inte från början, så blir de det senare eller tvärtom. Det pågår en ständig
kamp mellan huvudpersonerna och deras omgivning, ett löst problem för med sig
två nya och berättelsen kan nästan aldrig ta slut.
Några tittare ser tvåloprean som en motsvarighet till de gamla myterna. Själv
kan jag inte se att de har så mycket gemensamt förutom det faktum att de är
påhittade i underhållningssyfte och att handlingen är enkel. Personligen anser
jag att en myt ska berättas eller läsas, men absolut inte ses på TV eller bio,
eftersom det då inte är någon myt längre utan en filmatiserad historia som inte
lämna utrymme för den egna fantasin.
Vad är en myt? Gudasaga, något uppdiktat, står det i Bonniers svenska ordbok.
"Berättelse om övernaturliga ting, ursprungligen religiöst motiverad…" hittar
man i Nationalencyklopedins ordbok. "Berättelse eller sägen om Gudar eller sagohjältar."
-kan man hitta i Svenska akademins ordlista och det är precis vad en myt är
för mig. En myt har oftast ett slut, lyckligt dessutom, medan en såpa kan hålla
på i åratal.
Såpornas popularitet beror för det mesta på att karaktärerna är gjorda på ett
sådant sätt att alla känner igen sig. De som gör dessa såpor är väl medvetna
om det och tjänar grova pengar på att ge oss det vi tror att v behöver. TV-bolagen
har gjort oss nästintill beroende av dessa tvåloperor. Har man sett ett avsnitt
är man fast, man måste se då hela serien. Vi som tittar på bryr oss inte om
att det hämmar vår fantasi, vi tänker inte på det. Faktum är att vi nästan inte
tänker alls när vi tittar på TV över huvudtaget. Hjärnan är mer aktiv när vi
sover än när vi tittar på TV samtidigt som TV-tittandet ökar för var dag. Vad
ger det för bild av vår framtid som nyskapare?
Alla dessa dramaserier som t.ex. Skilda Världar, Sunset Beach m.fl. är bara
en massa meningslöst lödder. De hämmar vår fantasi samtidigt som de är beroende
framkallande. De gör om våra hjärnor till sopor på ett tidigt stadium. Vi som
tittar på dessa såpor, vi låter det ske fullt medvetna om konsekvenserna. Vår
framtid som nytänkare och nyskapare ser mörk ut om vi fortsätter som vi har
gjort hittills.