.

Några av de platser där jag och mina föräldrar bott

Med ett par av mina egna fotografier

.

F.d. skolhuset i Gröntuv, Gagnef som det såg ut på 1980-talet.

Skolhuset i Gröntuv I skolhuset i Gröntuv hyrde mina föräldrar en lägenhet på övre våningen i tio år. Första året betalade de tio kronor i månaden i hyra. Lärarinnan på nedre våningen hade hand om städningen och eldningen i klassrummen. Efter ett år flyttade hon till en nybyggd villa i närheten av järnvägsstationen. Lägenheten mina föräldrar hyrde blev därmed tjänstebostad och de skulle elda i skollokalerna på morgnarna och städa dem på eftermiddagarna samt bära in ved till nästkommande dag. Under skoldagen skötte lärarinnan eldningen och lade in ved i de tre järnkaminerna, när det behövdes. Lägenheten bestod av ett rymligt kök, ett stort rum och en hall med en fönsterkupa åt vägen och en åt Sörbyn. En fördel var att vi kunde nå skollokalerna från vårt trapphus utan att behöva gå ut. Jag var sex år när vi flyttade därifrån.

Husen där morfar och mormor bodde byggdes 1907-14. Där det lilla gula huset står stod förr en rad med fruktträd. Och på husvagnens plats stod ett rödmålat härbre.

Morfar och mormor Här föddes min mor. Stora boningshuset fanns inte då, utan de bodde i ett kök och två rum i uthuslängan. Nya boningshuset byggdes någon gång mellan 1912 och 1914. Morfar hade liksom två av sina bröder fått utbildning hos byggmästare Sjöholm i Falun, varför han ritade och byggde det mesta av husen själv. Min moster Elsa föddes 1912 i lägenheten i uthuset, medan min morbror Erik föddes i nya boningshuset 1914. Edvard som var äldst av syskonen föddes på Bullergården 200 meter längre söderut, varifrån min mormor kom. Han var nästan två år när uthuslängan var klar och de flyttade hit. Ofta var jag hos mormor och morfar om dagarna, och det hände även att jag sov över här. Deras hus blev därför ett andra hem för mig. Ofta for jag dit så länge min morfar bodde kvar där efter mormors död 1954.

Villan i Gagnefs stationssamhälle. 1949 byggdes villan i Stationssamhället, och vi flyttade dit under sensommaren. Adressen har ändrats flera gånger liksom fastighetsbeteckningen. Och villans utseende har också ändrats. Först var den ljusgrön, på 1960 talet målade vi den ljusblå. Nuvarande ägare målade den mörkblå någon gång på 1980-talet. Här bodde jag mellan 1949 och 1968. Gatuadressen är i dag Wernervägen 6. Villan hade 4 rum och kök i två plan, något över 100 kvadratmeter, veranda, balkong, samt hel källare. Tomten var på närmare 3000 m², med gräsmattor, prydnadsväxter, träd, buskar, odlingar samt en skogsdunge längst ned i dalgången. På bottenvåningen fanns tambur, kök, vardagsrum, matrum. På övre våningen hade vi en hall samt två sovrum. Mitt rum låg på husets södra södra sida. Det andra rummet användes som gästrum innan mina föräldrar började använda det som sovrum i slutet av 1950-talet.

Norra Mariegatan 11-13, Falun Första året i gymnasiet gick jag i Falun. Eftersom jag var minderårig hyrde mina föräldrar en lägenhet på två rum och kök i andra hand i ett hus som ägdes av K. Wermström. Det är rivet för länge sen och där finns nu ett modernt hus. Efter ett gymnasieår i Falun bytte jag till latinlinjen och kunde fortsätta i gymnasiestudierna i Borlänge efter att ha kompletterat med latin och ett par andra ämnen, som jag inte läst tidigare. Efter en termins studier på latinlinjen beslöt jag mig för att gå dess nyspråkiga gren för att få läsa fler moderna språk. Engelska, tyska, franska och ryska.

Vid Uppsala universitet 1968 började jag min första termin vid Uppsala universitet. Jag hyrde ett rum på Kungsgatan av Frida, som hade en bostadsrättslägenhet på tre rum och kök i ett ganska nytt hyreshus i gult fasadtegel. Andra terminen bodde jag däremot i Gagnef, eftersom det var så få föreläsningar, att det räckte att resa till Uppsala en dag i veckan. Under det året läste jag fonetik samt grundkurs i ungerska språket.

Som stipendiat i Budapest I Budapest tillbringade jag fyra terminer, från 1969-1971. Först bodde jag hos Béla och Julianna Szebeni på Kolumbusz utca 77-79 nära Stadsparken i Zugló inte långt från Városliget. Följande år bodde jag på Nagymezö utca 12, intill operan, operettteatern och musikakademin. Även under det andra året besökte jag ofta Béla och Julianna. Universitetet, Eötvös Loránd Tudományegyetem, låg nära Donau, på Pestsidan, strax norr om Elisabetsbron. Det som i första hand lockade mig till universitetet i Budapest var Bárzcis utmärkta föreläsningar i ungersk språkhistoria.

Frodegatan 25B i Uppsala När jag kom tillbaka till Uppsala 1971 flyttade jag in i egen lägenhet på Frodegatan i stadsdelen Fålhagen öster om järnvägen. Jag började nu läsa religionshistoria. Nästa termin läste jag fortsättningskursen i ämnet. Det här var de få år jag bott i lägenhet bortsett från den termin jag hyrde rum på Kungsgatan samt åren i Budapest. Jag hade en gavellägenhet på två rum, kök och matrum. Det fanns fönster åt gården, åt gatan samt på gaveln, så jag hade utsikt ut tre håll. Dessutom fanns det en stor trädgård runt huset, där vi hade tillgång till trädgårdsmöbel, så någon känsla av lägenhet och instängdhet kände jag aldrig. Det tog mig 15 minuter att gå därifrån till universitetet. Jag kom att bo kvar på Frodegatan till i januari 1976.

Villan på Bryggerivägen uppfördes 1942.

Bryggerivägen 5, Vilunda, Hammarby församling, Uppland Min mor och jag ägde huset tillsammans från 1976. Vid henne bortgång 1984 ärvde jag hennes del och blev ensam ägare. Här kom jag att bo i över 30 år, den plats där jag bott längst under hela mitt liv. Villan har två kök och åtta rum och ligger nära Upplands Väsby järnvägsstation. Tomten är på cirka 2100 m². Här någonstans låg förr ett bryggeri. Huset var från början hyreshus med fyra tvårumslägenheter. Tidigare ägare har byggt om, och tagit bort kök och inrett badrum på övre våningen. Byggnaden har vidbyggt garage för två bilar. I nedan angiven litteratur ska texten vara den som står under bilden till Vilunda 1:167. Litt.: Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, D. 3, Alsike, Angarns, Eds, Fasterna ...socknar. Uddevalla : Hermes 1952, s. 280.

Ularsgården byggdes under början av 1930-talet.

Bäckgårdarna i Gröntuv På bilden syns Ularsgården, som jag blev ägare till i december 1981. Den gamla gården i timmer revs och det här boningshuset byggdes upp på dess ställe i början av 1830-talet. Närmast syns gräset på tomten till Bullergården, där min mormor föddes. Gården byggdes 1969 av min mormors far, Buller Mats Ersson. På gården fanns under 1930-talet 15-17 byggnader. Den stod obebodd, när den brann ned i maj 1969. Troligen anlades branden, eftersom ytterligare en obebodd gård i bygden brann ned inom ungefär en vecka. Där fanns boningshus mot åkrarna, längs vägen genom byn låg en ekonomibyggnad med boningsrum och kök, härbre, samt ytterligare några byggnader. På gammaldags vis hade man portlider, genom vilket man for in på gårdsplanen som omgärdades av byggnader på gammaldags nordsvenskt vis. Litt.: Svenska Gods och gårdar, bd 21 Norra Dalarna, Uddevalla 1940, s.147.

Karls Åke Olssons fäbodstuga som vi övertog 1989.

Gräsbergets fäbodar Sedan 1989 äger vi fäbodstugan i Gräsbergets fäbodar, där vi vistas kring midsommarhelgen och även andra helger under somrarna. I början var stugan rödmålad bara på hitre gaveln. Resten var omålat men röda fläckar syntes här och var. En sommar bestämde jag mig för att måla hela stugan röd, vilket gav den ett mer välskött utseende. I rummet lade vi in nytt golv, då de gamla brädorna var tunna och isoleringen under dålig. Varje sommar har vi dessutom tagit ned träd både för att få ved och mindre skugga. Mossa och högt gräs har avlägsnats från området runt huset, så nu kan ett ganska stort område kring husen slås med handgräsklippare. Väggar, fönster och ytterdörren är dåligt isolerade, varför huset inte kan användas vintertid. Men det har hänt att jag sovit över där under hösten, när marken varit vit av frost, när jag vaknat på morgonen.