Antavla
För att få det hela överskådligt, bör vi upprätta en antavla. Det enda vi tar med där är namn, födelseår, ev. födelsedatum, födelseort, gift år, ev. datum, makes el. makas namn, dödsår, ev. dödsdatum, dödsort. När vi tittar i antavlan får vi en överblick över de olika personerna i vår släkt i rakt uppåtstigande led. Helsyskon har likadana antavlor. För halvsyskon däremot är bara faderssidan eller moderssidan likadan, såvida de personer som inte är gemensamma föräldrar är syskon.

Stamtavlor
Man kan även göra en översikt över vilka som härstammar från en viss person. Barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. Här går vi framåt i tiden igen från en viss person i släkten. Stamtavlan visar, vilka som härstammar från den person vi valt. På så vis får vi reda på hur vi är släkt med en viss person som lever idag. Är vi kusiner, tremänningar, fyrmänningar eller något annat? Har vi tid och möjlighet, bör vi för varje generation vi går bakåt, gå framåt igen till nutid, för att få reda på de olika personernas avkommor.
Men antalet personer ökar rekordsnabbt. När vi släktforskar bakåt blir det dubbelt så många för varje generation vi går bakåt i tiden. När vi sedan tar reda på vilka, som härstammar från en person i vår släkt kan ökningen bli ännu kraftigare, beroende på hur många barn, se olika personerna får. Men i varje familj med tre-fyra barn eller flera, är det alltid någon som förblir barnlös.

De olika personerna
Det finns olika sätt, på vilka vi kan presentera vår släktforskning. Det vi tar med beror på var släktforskningen presenteras och vilka man vänder sig till. Oftast blir målgruppen den egna idag levande släkten och dess efterkommande. Därför är det viktigt att vi tar med uppgifter som kan intressera dem.
Ett lämpligt sätt är att göra en kortfattad artikel om varje person som finns med i vårt material. Den kan vara som en artikel i en allmän uppslagsbok eller i förteckningar över personer t.ex. matriklar av allmänt intresse. Här ger jag ett förslag på hur personerna kan presenteras. Kom ihåg att dessa presentationer måste vara lika för alla i släkten. Om uppgifter saknas, är det bara att hoppa över dessa moment. Vad jag tagit med är:

1. RUBRIK.
Samtliga förnamn och efternamn. Födelseår och dödsår, så personen inte blandas ihop med andra med samma eller liknande namn. För kvinnor gäller det namn de hade som ogifta. Gårdsnamn o dyl behandlas som förnamn t.ex Göras Matilda Olsdotter, där Olsdotter är patronymikon och samtidigt efternamn.

2. INLEDNING.
Födelseort, födelseår, föräldrarnas namn.
Äktenskap med vem och varifrån maken/makan kommer samt årtal. Barnens namn och födelseår.
(Eftersom partnern är förälder till barnen, krävs en likadan biografi över den personen. Men längre än så behöver vi inte gå, om vi inte ska utforska båda föräldrarnas släkt åt barnen.)

3. UTBILDNING.
Jag har valt att enbart ta med den utbildning som låg utanför den gängse för respektive tidsperiod. För personer födda på 1940-talet har jag inte tagit med folkskola och realskola eller grundskola om personen dessutom har högre utbildning. Då har jag börjat med att ange studentexamen och årtal.

4. BOSÄTTNING.
Här har jag börjat med den ort, där personen växte upp. Sedan har jag nämnt orterna i kronologisk ordning, men om personen sedan flyttat tillbaka till sin födelseort eller annan ort, där han/hon tidigare bott, har jag inte nämnt orten igen, om det inte varit särskilt motiverat.
Först försökte jag föra samman arbete och bosättning, men jag stötte på problem, då inte alla var bosatta på den ort, där de arbetade. Även förr var det vanligt att folk pendlade. Dubbel bosättning förekom, när personerna bodde och arbetade eller studerade på en ort under veckorna, men reste hem till sin andra bostadsort till helgerna. Kom ihåg att inte blev att vistas så länge på den ordinarie bostadsorten, eftersom man arbetade även på lördagarna, och länge var det 48 timmars arbetsvecka. Sedan blev det 45 timmars arbetsvecka. 5-dgarsveckan kom först under 1960-talets senare del.

5. ARBETE.
Här har jag nämnt de olika arbetsplatser personen varit verksam på i kronologisk ordning. Sommarjobb och liknande korta anställningar har jag hoppat över, om det inte funnits en särskild motivering att ta med dem. T ex finansiering av studierna genom sommarvikariat, extra arbete vid helger o dyl.

6. FRITIDSINTRESSEN.
Säkert hittar du något eller några intressen, som dominerade en persons fritid. En industriarbetare kan ha använt all sin fritid till att sköta villan både inomhus och utomhus, pyssla i trädgården osv.

7. ÖVRIGT.
Om det finns mycket att nämna, bör det tas upp i en separat artikel, så inte några få personer får långa artiklar, medan andra bara nämns med namn och några årtal och uppgifter om äktenskap och orter för födelse och död samt barnens namn och födelseår. Om det finns en tonsättare eller författare i släkten, bör dennes verk tas upp separat. En konstnär bör få en separat artikel om typ av motiv, teknik som han eller hon använde samt utställningar (både samlingsutställningar och egna med angivande av årtal och ort). Låt dessa artiklar hamna i slutet av presentationen eller i separat bilaga med en hänvisning till sida eller till eventuellt bilaga och sida. Systemet med bilagor kan vara praktiskt, då inte hela presentationen blir färdig samtidigt. Då går det bra att vänta med bilagorna till ett senare tillfälle. Gör pagineringen, när presentationen är så gott som klar för att slippa onödigt arbete med ändringar.

Jag har valt att inte nämna personens titel eller yrke i rubriken, eftersom många haft flera yrken och det då kan bli problem att välja. Däremot nämns alla titlar och yrken i själva artikeln i samband med utbildning, arbete eller bosättning. Dessutom påverkas själva artikeln av vilken aspekt man vill lägga på det hela. En del lägger tyngdpunkten på personernas arbete och strävan för att förbättra sina levnadsvillkor, hur de från en början med kanske hundra kronor lyckats skapa en miljonförmögenhet. Andra intresserar sig för personernas fritidsintressen och lägger tyngdpunkten där. En lärare skulle säkert lägga tyngden på personernas utbildning. Här gäller det att försöka få med allt det vi anser viktigt, utan att någon annan sida skärs ned. Om vi skriver en matrikel över en viss yrkesgrupp, som är överrepresenterad i släkten, t.ex. präster kan vi ta upp den högsta graden inom yrket redan i början av artikeln. Längre fram redogör vi för de olika tjänster och arbeten personen haft, inte bara de inom kyrkan. Likadant gör vi med lärare eller läkare eller vilken annan yrkesgrupp som helst, som är överrepresenterad i vår släkt. Ideellt arbete som en person utfört har jag nämnt under rubriken fritidsintressen, där även hobbyverksamhet hamnar. Förtroendeuppdrag räknas också hit. Men bara så länge de är oavlönade eller ersättningen ytterst blygsam.

.