1. Lever någon av dina morföräldrar eller farföräldrar, är det enklast att fråga dem. Fråga var deras föräldrar föddes och vad de hette. Anteckna svaren du får. Säkert kan de även ange namnet på byn, där deras föräldrar bodde som barn. De kommer nog att nämna en hel del annat för dig. Anteckna så mycket som möjligt, eller spela in på kassett, om det inte irriterar dem. Det kan också inträffa att deras berättelse blir konstlad vid vetskapen att den kommer att bevaras, och att andra kommer att lyssna på den. När du har de viktigaste uppgifterna som namn, födelseförsamling och län samt födelseår är det bara att gå till rätt län och församling för att söka upp deras familj. Får du veta mer exakt var i församlingen du föddes, by, gård, stadsdel, kan du söka efter register i husförhörslängden, och på det viset hitta familjen. Det finns register över byarna i många husförhörslängder på landsorten. Annars går du till dopboken för det år den person du söker föddes för att ta reda på föräldrarnas namn och byn eller gården där de föddes. Det här gäller främst yngre släktforskare, vars farföräldrar eller morföräldrar lever.

2. Ta reda på släktingar som är födda under sista halvan av 1800-talet, t.ex. farfar, farmor, morfar och mormor. Du behöver veta förnamn, efternamn, födelseår och födelseförsamling. När det är gjort kan du börja forska i kyrkböckerna. Gå till det län och den församling där personerna föddes.

3. Är inte födelseförsamlingen känd finns möjligheten att söka avlidna i Sveriges dödbok 1947-2003 eller Sveriges dödbok 1947-2006. Då behövs namn, dödsår och dödsort. Kommer det upp flera med samma namn och dödsort, så kanske dödsåret hjälper dig att hitta rätt. Kommer det upp flera med samma namn, dödsår och dödsort, så titta efter personernas civilstånd. Var din släkting gift vid dödsfallet, så sorterar du enkelt bort alla ogifta, änkor resp änklingar.
Ibland kan det hända vid sökning i Sveriges dödbok att det inte kommer upp någon träff alls. Det kan bero på att du har med en uppgift som inte finns på CD-ROM-skivan. Ta bort en uppgift i taget och gör om sökningen. Har man att göra med ovanliga namn, går det att söka på enbart namnet, men träfflistan kan bli lång. Korta av listan genom att lägga till dödsort och dödsår.
Ett annat sätt att få veta födelseorten och födelseåret för en släkting är att gå till CD-ROM-skivan "Sveriges befolkning 1900" resp "Sveriges befolkning 1890". Men kom ihåg att alla här nämnda CD-ROM-skivor är sekunderkällor, varför felaktigheter kan finnas. Allt måste kollas mot uppgifter i kyrkböckerna, om den möjligheten finns.

4. Har en släkting någon gång varit bosatt i Stockholms stad, finns möjligheten att söka i Stockholms stadsarkiv. Alla som någon gång varit bosatta i Stockholms stad, finns med, och där kan du bl a hitta uppgifter om födelseförsamling och födelseår, tidpunkt för inflyttning till Stockholm resp. eventuell avflyttning. 5. När du en gång hittat familjen antingen via födelseboken eller via husförhörslängden, så anteckna alla uppgifter som finns. Föräldrarnas namn, födelseår och födelseort, barnens namn och födelseår samt födelseort. Om någon i familjen flyttat hemifrån t.ex. ett av barnen, så finns en anteckning om detta. Här finns även anteckning om barn som en gång flyttat hemifrån men som sedan återvänt till föräldrahemmet. Anteckna uppgift om källan, t.ex. församling, husförhörslängd samt mellan vilka år den användes samt sidan i längden där uppgiften finns. Släktforskar du i Genline, anteckna även Genlines ID-nummer för bilden: församling, sekvens nummer, bild nummer.

5. Nästa steg blir att följa familjen både framåt och bakåt i tiden. Du upptäcker att barnen gifter sig och flyttar hemifrån, samt att familjen kanske flyttar till en annan ort. Någon av föräldrarna dör och den andra föräldern flyttar till något av barnen, eller att något av barnen tar över föräldrahemmet och den ensamma föräldern bor kvar i ett rum på gården eller i en egen mindre byggnad.
Går du bakåt, ser du när de olika barnen föds, vilka orter familjen bott på tills du når tidpunkten för föräldrarnas vigsel. Här ser du varifrån de båda föräldrarna närmast kommit. Du kan nu välja mellan att gå till föräldrarnas födelseförsamling och i dopboken söka upp deras föräldrar för att därifrån gå framåt i tiden till det år de gifter sig. Eller att gå bakåt i tiden och anteckna alla uppgifter om bostadsort m m, tills du hittar dem i föräldrahemmet.

Tips hur materialet kan sorteras och sättas i pärm.

Det kommer med tiden att samlas mycket material. Gör en A4-sida för varje person, och sortera dem efter ett visst system. Själv har jag satt in dem i pärm på efternamnet och sedan på förnamnet. När en person flyttar hemifrån, får denne en egen sida. Det händer att någon flyttar till en släkting eller bekant och bor där ett eller ett par år för att sedan återvänd hem. Då låter jag barnet ha en egen sida för sin vistelse utanför föräldrahemmet, men sedan hamnar det åter på föräldrarnas sida, tills det är dags för nästa flytt. Gifta kvinnor har jag fört in på samma sida som mannen, eftersom det är där familjen kommer att samlas.
När ett av barnen övertar gården, händer det ofta att föräldrarna bor kvar på undantag. De kan få ett eget rum och kök i en uthuslänga eller så får de använda ett rum i bostadshuset. De tillhör hushållet och står på samma sida i husförhörslängden, oftast längst ned på sidan, efter övriga familjen och allt tjänstefolket. Även andra släktingar kan flytta till gården och bo där. Hit räknas föräldrars syskon, svägerskor, svågrar m fl. Om en gift kvinna blir änka, och det finns hemmavarande barn, finns två möjligheter. Att låta henne få en egen sida, att stå kvar på mannens sida, tills hon gifter om sig, eller sista barnet gifter sig. Då händer det att hon, om hon inte gifter om sig, flyttar till något av barnen, varvid hon får anses som familjemedlem i barnets familj.