SAALE-UNSTRUT (Tyskland) Ett av de två tyska vinområden som tillkommit i och med landets återförening. Idag Tysklands nordligaste Anbaugebiet.
SAAR (Tyskland) Se Mosel-Saar-Ruwer. 
SA, SANS ANNEÉ (Champagne) Utan årgång.
SABLES-SAINT-ÉMILION (Frankrike) Ett litet rödvinsdistrikt, gränsande mot Saint-Émilion. De bästa vinet härifrån anses vara Château Martinet.
SACCAROMYCES Se jästsvampar.
SACHSEN (Tyskland) Ett av de två tyska vinområden som tillkommit i och med landets återförening. Idag Tysklands östligaste Anbaugebiet.
SACK (England) Gammal beteckning för sherry.
SACY En mindre vit druvsort som ger menlöst "utfyllnadsvin" och odlas i små mängder i Chablis. Dess höga syra skulle kunna göra den mycket användbar i produktionen av mousserande viner.
SADRZAJ (Kroatien/Slovenien) Innehåll.
SAFTIG Mjuk frukt, utan hårda tanniner, balanserat och inte slappt.
SAGRANTINO (Italien) En spännande blå kvalitetsdruva som bl.a.  ingår i de berömda Montefaleo-vinerna i Umbrien, skapade av Fransiskanermunkar.
SAINT-CROIX-DU-MONT (Frankrike) Särdeles söt Bordeaux med fruktighet och mycket kropp, som kan jämföras med Sauternes, men är tyngre och har mindre finess. Vinet kommer från ett måleriskt litet distrikt sydöst om Bordeaux, mitt emot Sauternes och Barsac. Här finns bland andra slotten Lamarque, Louben, de Tastes, Coulac och Grand Peyrot.
SAINT-FOY-BORDEAUX (Frankrike) Litet vindistrikt i Bordeaux, geografiskt en del av Entre-Deux-Mers, men i laglig mening ett eget distrikt.
SAINT-ÉMILION (Frankrike) Vinområde i Bordeaux, med mjuka, behagliga, röda viner - företrädesvis gjorda på druvan Merlot. Området är centreras kring den lilla idylliska staden med samma namn. Några av de bästa Bordeauxvinerna produceras i Saint- Émilion. Saint-Émilion-vinerna klassificerades 1955, med slotten Château Ausone och Château Cheval-Blanc som de två ledande. Andra premier eru-viner kommer från slotten Figeac, Bel-Air, Canon och Pavie. Det finns totalt 12 slott i Premiers Grands Crus Classés och 70 i den näst finaste klassen, Grands Crus Classés. Saint-Émilion har även några få vita viner, men det är bara de röda som har rätt till appellation contrôlée.
SAINT-ÉMILION En synonym för Ugni Blanc i Frankrike och för Sémillon i Rumänien.
SAINT-ESTÈPHE (Frankrike) Den nordligaste av de berömda kommunerna i Haut-Médoc. Bland de områdets stora viner kan nämnas slotten Montrose, Cos d'Estournel och Calon-Ségur. Goda är även eru- bourgeois-vinerna och de regionala vinerna från Saint Estèphe.
SAINT-GEORGES- SAINT-ÉMILION (Frankrike) En av Saint-Èmilions sekundära grannkommuner, med rätt att använda grannens namn i denna sammansättning och i samband med Montagne-Saint-Èmilion. De bästa av kommunens viner är ofta bättre än många av vinerna från Saint-Èmilion.
SAINT-JOSEPH (Frankrike) Känt område i Côtes du Rhône, beläget på flodens västra strand mitt emot Hermitage. Särskilt röda viner med gott rykte.
SAINT-JULIEN (Frankrike) En av de fyra mest respekterade kommunerna i Haut-Médoe. Bland de kända slotten kan nämnas Léoville-Barton, Léoville-Las-Cases, Léoville-Poyferré, Gruaud-Larose, Ducru-Beaucaillou, Beychevelle, Talbot och Langoa-Barton. Saint-Juliens viner har kallats "det perfekta rödvinet för rödvinsälskare".
SAINT-LAURENT (Frankrike) Stad och område i Haut-Médoc väster om Saint-Julien, med bland andra slotten La Tour-Carnet, Belgrave och Camensac - som alla tre fanns med i klassificeringen av år 1855.
SAINT-PÉRAY (Frankrike) Område i Cô6tes du Rhône, särskilt känt för sina mousserande viner gjorda enligt Méthode Champenoise.
SAINT-RAPHAËL (Frankrike) En av de många franska aperitifer som framställs på söta viner, innehåller bland annat kinin.
SAINT-VÉRAN (Frankrike) Ny Appellation Contrôlée från 197 1, korrigerar den orätt som ursprungligen drabbade några kommuner och byar som gränsar mot det berömda, avgränsade området Pouilly-Fuissé i Bourgogne. Saint Vérans produktionsområde innefattar de sex byarna Chanes, Saint-Vérand, Leynes, Chasselas, St. Amour och delar av Solutré. Här produceras viner på druvan Chardonnay som ligger kvalitetsmässigt mycket nära de flesta av vinerna från Pouilly-Fuissé.
SAINT-VÉRAND (Frankrike) Grannby till Pouilly-Fuissé i Rhônedalen och upphovsort för det torra vita vinet Saint Véran (utan d i namnet). Vinet är nästan i klass med Pouilly-Fuissé, men något billigare. Vinets popularitet har ökat de senaste decennierna.
SALAMANASAR (Champagne) Buteljstorlek (12 flaskor): 900 cl.
SALÉ (Frankrike) Salt.
SALVAGNIN (Schweiz) Kvalitetsviner från Vaud på Gamay och Pinot Noir, blandade eller oblandade.
SAMMANSATT En stor mängd aromer och nyanser, både i smak och doft. Ett tecken på kvalitet. Se även komplext.
SAMMETSLIKNANDE Strukturen av tanniner av ovanligt god kvalitet.
SANDJORD Lättare jord med god dräneringsförmåga.
SANCERRE (Frankrike) Område som omger en pittoreskt bergsstad i Loiredalen, särskilt känd för sina vita viner. Sancerrevinet är ljust och det rykte det en gång skaffade sig. Det står sig dock väl i jämförelse med de mycket dyrare Chablisvinema.
SANGIOVESE Ypperlig italiensk rödvinsdruva, tidigare San Giovese. Namnet kommer av latinets "sanguis jovis" - Jupiters blod. Man tror att redan etruskerna odlade en variant av druvan.Den dominerande druvan i Chiantidistriktet och Toscanaområdet där den bl.a. ger viner som Chianti, Brunello och Tignanello. Den blandas av tradition med andra druvor. I klassisk Chianti ingår fem sorter varav två vita, men Sangiovese står för lejonparten. Oblandad hittar vi den i Brunello, där varianten Sangiovese Grosso ger koncentrerade viner. Man skiljer mellan Grosso och Piccolo, där Piccolo normalt ger de bästa vinerna och den lägsta avkastningen. Låg avkastning är en förutsättning för koncentration i smak och doft. Vinerna är ljusa och sträva med en lätt aggressiv fruktsyra. I lagen föreskrivs en liten del vita druvor fortfarande. Till förtret för de vinmakare som vill inrikta sig på lagringsdugliga viner. l Toscana experimenteras mycket. Ett av de mest lyckade experimenten har visat sig vara att kombinera Sangiovese med Cabernet Sauvignon. Den stora succén är Tignanello från Piero Antinori, ett av Toscanas bättre viner. Även i detta ingår 10% Cabernet. Idag är Cabernet Sauvignon tillåten upp till 25% i Chianti, vilket gör de flesta Cabernet/ Sangiovese-blandningar tillåtna som DOC Chianti. Därmed blir de flesta så kallade ,,super-Toscana"-viner med Cabernet/Sangiovese-blandning med eleganta namn och höga priser till DOC Chianti. Druvan finns i stora delar av Italien men ger sällan anmärkningsvärda viner utanför Toscana.
SANGRIA (Spanien) Mycket populär rödvinsdryck, bestående av kallt rödvin, fruktsaft, socker och mineralvatten.
SANKT NIKOLAUS HOSPITAL (Tyskland) Berömt välgörenhetshospital och hem för äldre i Kues vid Mosel, mitt emot Bernkastel. Genom gåvor och testamenten äger hospitalet vinodlingar vars viner är av hög kvalitet. Vinerna säljs på auktion till förmån för hospitalet.
SANTA MADDALENA (Italien) Rödvin från trakterna av Bolzano i italienska Tyrolen, ljust till färgen men med både fruktighet och kropp.
SANTENAY (Frankrike) Den mest sydligt belägna vinkommunen i Bourgognes Côte d'Or, med företrädesvis röda viner som är ganska fylliga och behagligt mjuka och som innehåller ganska mycket garvsyra.
SANTO (Italien) Helig, Santo Vino, ett sött italienskt starkvin som gjorts på druvor torkade på stråmattor Dessutom Vino Santo (eller Vin Santo), ungefär motsvarande specialitet från Toscana. Varje vinbonde gör sitt eget Vino Santo som sparas i åratal på vinden där det maderiseras av solvärmen - och får en nötaktig smak.
SAUGE (Frankrike) Salvia.
SAUMUR (Frankrike) Stad och vinområde på den södra stranden av Loire med röda, vita och rosévinen Mer än hälften av distriktets produktion är dock mousserande viner som går under namnet Saumur Mousseux, medan de bästa av de röda vinerna har appellationen Saumur/Coteaux de Saumun.
SAUTERNES (Frankrike) En av de fem kommuner i Bordeaux där det söta Sauternesvinet produceras. De övriga heter Barsac, Bommes, Fargucs och Preignac. Det mest kända slottet är Château d'Yquem (se under Y), som är ensamt i Grand Cru Premier - därutöver finns det ett tjog slott i Premier Cru och Deuxiémes Cru. Många av de här slottens viner, till exempel från Château Ricussec, håller mycket hög kvalitet men är betydligt prisbilligare än det mycket dyra   Château d'Yquem - som är i en helt egen klass.
SAUVIGNON/SAUVIGNON BLANC Förträfflig vitvinsdruva, som kanske bara överträffas av Chardonnay och Riesling. Efter att i många år ha levt en undanskymd tillvaro som blanddruva i Bordeaux eller i övre Loire som enda oblandade exempel, har druvan nu fått en ryktbarhet som varietal, d.v.s. vin där en enda druvsort framhålls på etiketten. I Bordeaux blandades den förr med Sémillon både för framställning av torra Gravesviner och de söta vinerna i Sauternes. I Sancerre och Pouilly-Fumé har den länge trivts i kalkjordarna och gett friska, lätta viner. I Kalifornien ansågs den ganska enkel tills den kände vinmakaren Robert Mondavi i början av 70-talet kom på idén att jäsa och lagra den i nya ekfat. I övre Loire kallas Sauvignon Blanc för Blanc Fumé. Mondavi vände på orden och begreppet Fumé Blanc var skapat. En stor omedelbar succé har gjort att det numera går att finna Fumé Blanc från världens alla hörn. I Australien är Fumé Blanc en beteckning för unga viner med hög syra och tydlig ekkaraktär. Det behöver inte ens ingå någon Sauvignon. I det nordöstra hörnet av Italien har den länge gett bra viner. DOC Collio Sauvignon kan vara värd att leta efter. I Spanien har den provats mot lokala sorter med viss framgång. I Bordeaux hittar man nuförtiden många hundraprocentiga Sauvignonviner med ny ek i doft och smak. Producenten har t o m börjat ange druvsorten på etiketten. Sauvignon är ganska enkel att lära sig hitta i en blindprovning. Krusbär, svarta vinbär, vått gräs och fläder är några av de vanligaste kommentarerna. En stor omedelbar succé har gjort att det numera går att finna Fumé Blanc från världens alla hörn. I Australien är Fumé Blanc en beteckning för unga viner med hög syra och tydlig ekkaraktär. Det behöver inte ens ingå någon Sauvignon. I det nordöstra hörnet av Italien har den länge gett bra viner. DOC Collio Sauvignon kan vara värd att leta efter. I Spanien har den provats mot lokala sorter med viss framgång. I Bordeaux hittar man nuförtiden många hundraprocentiga Sauvignonviner med ny ek doft och smak. Producenten har t o m börjat ange druvsorten på etiketten. Sauvignon är ganska enkel att lära sig hitta i en blindprovning. Krusbär, svarta vinbär, vått gräs och fläder är några av de vanligaste kommentarerna.
SAVAGNIN (Frankrike) Vitvinsdruva. Den enda druvan för det berömda Vin Jaune från Jura i östra Frankrike. Vin Jaune är ett sherry-liknande vin som kan sparas i evigheten. Ger mycket aromatiska viner och blandas ofta med Chardonnay i de vanliga Côtes du Jura-vinerna.
SAVATIANO Den vita druva grekerna använder till retsina. En ren Savatiano utan tillsats av kåda. Kanza, produceras på Attika, retsinans eget rike.
SAVIGNY-LES-BEAUNE (Frankrike) Liten stad och vinområde strax norr om staden Beaune i Bourgogne, med nästan uteslutande röda viner - dock utan några riktigt stora namn. På grund av sin utbredning (374 hektar vinodlingar) är Savigny-les-Beaune en av de viktigaste vinodlingarna i Côte d' Or. Den mest kända vingården är Vergelesses, med delikata, lätta viner.
SCHAFIZER (Schweiz) Det lätta, men dyra vinet från sjön Bienne i kantonen Bern. Både rött och vitt.
SCHARZBERG (Tyskland) Ett Grosslage som innehåller en eminent vinsluttning vid floden Saar i Tyskland. Gränsar mot Scharzhofberg. En stor del av slänten tillhör Friedrich Wilhelm Gymnasium i Trier, som anses vara ortens bästa vinproducent.
SCHARZHOFBERG (Tyskland) Ett gammal herresäte vid Wiltingen vid floden Saar, med en brant skiffersluttning där många av världens allra bästa vita viner odlas. De är lätta och friska, med mycket bouquet. Vanligen säljs de som Scharzhofberg, dock här några av vinerna - från odlingar som på senare år övertagits av domkyrkan i Trier - namnet Dom Scharzhofberg.
SCHAUMWEIN (Tyskland) Enkelt mousserande vin i Tafelwein-klassen (alltså inte Sekt). Ett Schaumwein ska ha minst 4 atmosfärers övertryck i flaskan.
SCHEUREBE (Tyskland) En korsning mellan druvorna Riesling och Sylvaner. Ger kvalitet för utmärkta Ausleseviner t.o.m Beerenauslese. Håller hög syra med en fruktig arom.
SCHIAVA (Italien) Betyder egentligen "slavflicka" och är namnet på en utmärkt italiensk rödvinsdruva som odlas mycket i Tyrolen. En av de få druvor som är goda båda att äta att dricka.
SCHILLERWEIN (Tyskland) En beteckning som härrör från det tyska ordet schillern, som betyder "växla färg/flimra". Används om ett vin vars färg "flimrar" mellan rött och vitt. Schillerwein produceras i området Baden-Wirttemberg som ett billigt rosévin.
SCHLOSS (Tyskland) Slott.
SCHLOSSBÖCKELHEIM (Tyskland) By i Nahedalen i Tyskland med framstående vita viner. En av egendomarna tillhör staten Hessen. För att en Schlossböckelheimer ska vara äkta ska etiketten även bära ett Einzellages namn, till exempel Schlossböckelheimer Kupfergrube eller Schlossböckelheimer Königfels.
SCHOPPEN (Tyskland) Krus (litet) en måttenhet på 114 liter. Schoppenwein är ett vanligt tyskt vin som serveras i ett vackert glas som rymmer en kvarts liter eller mer.
SCHWEIZ Landet har 13 000 hektar vinodlingar med både röda och vita viner. Kända områden är Lavaux, Chablais (inte Chablis), Valais, Vaud, Neuchâtel och Ticino. Ticino ligger i den italiensk- talande delen av landet och producerar framför allt rödvin. Valais är känt för sina Dôleviner. De vita vinerna görs på druvan Fendant, som är identisk med Chasselas.
SCHÖNBERGER En hybrid mellan Spätburgunder och Chasselas Rosé x Muscat Hamburg, som odlas i Tyskland och England. Den ger sockerrika druvor vilkas viner har fin arom men låg syrahalt.
SCUPPERNONG (USA) Druvart där druvorna inte sitter i klasar utan mer som körsbär. Ger söta viner med ovanlig smak.
SEC (Champagne) Sockerhalt: 17-35 gr.
SEC (Frankrike) Torr, men i Champagne halvsöt.
SEC (Rumänien) Torr.
SECHÉ (Frankrike) Egentligen "uttorkad", används om viner som har förlorat sin friskhet och frukt - "vissnad" är troligen en bättre översättning.
SECCO (Italien) Torrt.
SECO (Spanien/Portugal) Torr.
SEKT (Tyskland) Mousserande kvalitetsvin gjort på grundvin som ej kommer från Tyskland. Annars måste det stå "Deutsche Sekt".
SEKUNDÄR AROMER Ibland kallade jäsningsbetingade är de som hänför sig mer specifikt till vinet självt. De uppstår genom omvandlingen av musten till vin, vilken skapar ett antal beståndsdelar som inte finns i musten före jäsningen, som t.ex. bärnstenssyra. dessa aromer beror på typen av must (vinstockar, jord), på jästsorter och på vinifikationsmetoden. Se även Primär- och tertiäraromer.
SÉLECTION DE GRAINS NOBLAS (Frankrike) Viner från sen skördade, ibland ädelröteangripna druvor. Som vintyp förekommer det oftast i Alsace. Motsvarar tyska Trockenbeerenauslese.
SÉMILLON Mycket känd vitvinsdruva som används mycket framför allt i Bordeaux, där den tillsammans med druvan Sauvignon Blanc ingår i Sauternes och Graves söta viner. Den kan även användas ensam, men vinet förlorar då i friskhet. Då den under gynnsamma förhållanden angrips av ädelröta, (lat. Bo"is Cincréa), förvandlas denna kvantitesdruva i ordinär Bordeaux Blanc till en honungssmakande massa, av vilken man varsamt pressar ut de trögflytande, koncentrerade droppar som man betalar bäst för bland världens söta viner. Ädelrötan penetrerar skalen och låter vattnet avdunsta. Det som finns kvar är mängder av socker och fruktsyror. Sémillon blandas med fördel i varierande proportioner med Sauvignon Blanc. De två druvorna kompletterar varandra - Sémillon ger alkohol och extrakt, Sauvignon ger syrlighet och arom. De stora torra vinerna i Bordeaux som t.ex. Ch. Laville Haut-Brion använder denna druvkomposition. Dessa viner jäser på ekfat och verkar kunna lagras hur länge som helst. Sémillon är temperaturkänslig och kan ha problem med syranivåerna (och därmed fräschören) i ett alltför varmt klimat. På Nya Zeeland eller i Washington State, där den odlas svalt, får vinerna ofta en gräsighet som närmar sig Sauvignon. De största Sémillon-odlingarna utanför Frankrike finns i Chile, där man blandar med Sauvignon efter Bordeaux-mönster. Elegansen kan saknas, vilket i synnerhet gäller de flesta av Argentinas Sémillon/Sauvignonviner. (Ofta sålda under namnet Riesling!) Det enda riktiga kvalitetsområdet utanför Frankrike är Hunter Valley i Australien. Där gör man torra, "feta" Sémillon-viner som utvecklar en enastående rikedom och mognad. Sémillon är kapabel till både storverk och klumpig anonymitet.
SÉMILLON ROUGE Ett namn som ibland används istället för Merlot. De rör sig om två i det närmaste identiska druvor.
SELO DE ORIGEM (Portugal) Sigill som garanterar äktheten hos ett vin som kontrollerats av den portugisiska staten.
SEMI-SECCO (Italien) Halvtorrt.
SENSORIEL (Frankrike) Sensorisk.
SENTIR (Frankrike) Lukta.
SEPTIMER En tysk hybrid mellan Gewürztraminer och Müller-Thurgau vars tidigt mognande och sockerrika druvor ger aromatiska viner.
SERCIAL (Portugal) Denna klassiska vita Madeiradruva påstås vara en avlägsen släkting till Riesling. Med tanke på att bladen ser helt annorlunda ut är det dock föga troligt. 
SETÚBAL (Portugal) Stad och vinområde i Portugal som producerar Muscatviner.
SEYVAL BLANC Denna korsning mellan Siebel 5656 och Siebel 4986 är den mest lyckade av de mång korsningarna från Seyve-Villard. Den odlas i Frankrike, delstaten New York och England, där den ger tilltalande viner. 
SÈVRE-ET-MAINE (Frankrike) Område sydost om Nantes i Frankrike varifrån det mest av Muscatvinet härrör.
SHAMPANSKOE (Ryska) "Champagne".
SHERRY (Spanien) Sherrydistriktet, som ligger nära Sevilla i södra Spanien, innefattar ett triangelformat kustområde som avgränsas av floderna Guadalquivir och Guadalete samt av Atlanten. Vingårdarna täcker ett område som är nio kilometer långt och tio kilometer brett. Sherry produceras på två druvor, Palomino och Pedro Ximénez. Den sistnämnda svarar för sötman i de sötare sherrytyperna. När druvorna skördats placeras de på vassmattor framför presshuset. Palominodruvoma, som är basen i sherrytyperna Fino och Oloroso, ska normalt ligga i solen i 24 timmar. På så sätt minskas druvans vätskeinnehåll, men sockerhalten ökar Pedro Ximénez-druvorna torkas i 14 dagar. De vackra, kyliga lagerrummen, bodega, är nästan som kyrkovalv. Här mognar sherryn i direkt kontakt med luften. Faten, bota, fylls inte helt - ett bota fylls bara med drygt 500 liter druvsaft, nära 600 liter ryms. Med tiden bildas ett skyddande mögellager som kallas flor ovanpå vinet. I januari-februari-mars avgör man hur sherryn kommer att ut- veckla sig. Den del som ska ge den torra och ljusare Fino tillsätts alkohol upp till I5, 5 procent. Den mörkare Oloroso (betyder egentligen "doftande") förstärks till 18 procent alkohol, varvid florbildningen avbryts. Efter ett eller två år ingår den unga sherryn i det så kallade solerasystemet, där nya viner med lämpliga mellanrum blandas med äldre och sherryn får sin slutliga karaktär. Eftersom sherryn per definition är ett blandvin, finns det inga årgångar. En Fino är ett vin som framställts enbart på Palominodruvor, medan en Amontillado innehåller en aning av sött Pedro Ximénez-vin. Oloroso finns både söt och torr.
SHIRAZ En synonym för druvan Syrah som används i bl. a. Australien.
SHOW RESERVE (Australien) Vin urvalt för tävlings-utställningsändamål.
SICHEL, PETER A. (Frankrike) Nyskapande kvalitetsproducent. Driver Maison Sichel i Bordeaux. Bor på och driver Ch. d'Angludet sedan 1961 med ambition och framgång. delägare i Ch. Palmer, Margaux. Hängiven ambassadör för Bordeaux och ordförande i Unions des Grands Cru.  
SIEGERREBE En hybrid mellan Madeleine Angevine och Gewürztraminer som odlas mycket i Tyskland.
SILKIGT En speciell len och mjuk konsistens som t.ex. i mogen Sauternes och röd Bourgogne.
SILVANER Se Sylvaner.
SINETERISMOS (Grekland) Kooperativ.
SJÄLVRUNNET VIN Se vin de goutte.
SKAL En viktig del av vindruvan. Den innehåller flest smakämnen, pigments och garvsyra, som är avgörande för rödvin, men inte nödvändigtvis för vitvin. 
SKARPT En på gränsen till obehaglig syra.
SKIFFER En mycket hård bergart som bildats av lera och slam under tryck. En viktig del i jordmånen på många ställen i Tyskland eftersom den håller värmen bra.
SLADKÉ (Tjeckien/Slovakien) Sött.
SLADKO (Bulgarien) Sött.
SLADKO (Slovenien) Sött.
SLADKO (Kroatien) Sött.
SLAPPT Allvarlig brist på syra.
SLEMSYRA En helt ofarlig fällning. Slemsyra finns bara i botrytisangripna söta viner och ligger på botten som gråaktiga kristaller. Fällningen beror på att en botrytissyra (galakturonsyra). Denna är inte stabil i vin utan oxiderar med kalcium och bildar ett salt (kalciumslemat). Slemsyrefällning är ett tecken på kvalitet.  
SMAKBESKRIVNING De uttryck man använder när man beskriver ett vins smak kan variera avsevärt, men det finns vissa särskilt vanliga termer.Här följer några exempel, av vilka många finns som egna uppslagsord i lexikonet: adstringerande, aggressivt, aromatiska, balanserat, behagligt, beskt, bittert, delikat, eftersmak (kort eller lång), eksmak, elegant, fatkaraktär, flinta, fruktigt, fylligt, hårt, jordigt, jästsmak, karamelligt, korksmak, kropp, kryddigt, mögelsmak, nötsmak, mjukt, robust, spetsigt, spritsigt, stickande, surt, svavel- smak, syrligt, sött, torrt, träsmak, vaniljsmak.
SMIDIGT Mjukhet i strukturen. I röda viner strukturen på tannin av god kvalitet från mogna druvor och noggrann framställning.
SMÖRIGT Doften av smält smör som man ofta förbinder med fylliga chardonnayviner.
SNÅLT Syrarikt men smakfattigt - ett charmlöst vin.
SOAVE (Italien) Torrt vin från området med samma namn mellan Verona och Gardasjön. Vinerna härifrån är populära och oftast billiga, tappade på flaskor av Alsace-typ, slanka och gröna. Soavevinerna är lätta och väldoftande och ska helst drickas unga.
SOET (Sydafrika) Söt.
SOL (Frankrike) Jordmån.
SOLERA (Spanien) Blandningssystem för sherryviner, se Sherry. Blandningssystem för viner, se Sherry. I sin enklaste form är Solera ett antal fat som ligger på varandra i rader, 4-5-6-7, delvisa styrt av takhöjden - men faten kan även ligga bredvid varandra. Det nya vinet placeras i det översta faten, medan man bara buteljerar viner ur de understa faten. Vid varje tappning fylls faten med vin ur faten ovanpå. På så vis blandas viner med olika ålder med varandra, och man kan tillverka en produkt med konsekvent kvalitet år efter år.
SOLUTRÉ (Frankrike) En märklig klippformation nära Pouilly-Fuissé i Bourgognes Mâcondistrikt. Vid klippans fot har man hittat skelett av tiotusentals stenåldershästar. Klippan finns avbildad på många vinetiketter, eftersom det finns en gammal berättelse om att en förhistorisk befolkning på platsen levde på hästkött, och att flockar av vildhästar omringades och drevs över klippkanten. Dagens lo- kala befolkning tror på fullt allvar att hästskelettgödningen medverkat till att ge vinerna deras speciella karaktär.
SOMMELIER (Frankrike) Vinhovmästare.
SONOMA (USA) Vinområde i Kalifornien.
SOSTATTACHNA ZAHAR (Bulgarien) Ned restsocker - med andra ord halvsött eller sött vin.
SOUFRE (Frankrike) Svavel.
SOUPLE (Frankrike) Vinprovaruttryck om ett vin som är behagligt och klart att drickas och som framför allt har en behaglig syra.
SOUTHERN COUNTIES Vinregionen i England (ca 95 % av alla vingårdar).
SOUTIRAGE (Frankrike) Omtappning av vin från fat eller tank till nytt kärl kvarlämnande bottensatsen.
SPANIEN Landet har 1,28 miljoner hektar planterade med vin, en femtedel av Europas vingårdar, och man producerar 19 miljoner hektoliter per år. Fenicierna inledde vinodling i Andalusien för 3 000 år sedan. Romarna satte värde på spanska viner, så var till exempel Cicero intresserad av viner från Taragona och Katalonien. Under det arabiska väldet stagnerade vinproduktionen, men inte odlandet av druvor. Inbördeskriget och världskrigen skadade produktionen, men under de senaste 40 åren har Spanien fått en blomstrande vinindustri med hypermoderna vinfabriker i Rioja, ypperlig vinodling i Penedès och stora områden med billiga viner. Mest kända är La Mancha med Valdepeñas, en högslätt som sträcker sig ett par hundra kilometer söder om Madrid med hårda vintrar och varma somrar. I Andalusien är det sherry som är det mest välkända vinet, och många av de stora sherryhusen har samproduktion med Rioja. Norr om Rioja finns Navarra, som har billigare viner. I Penedés odlar men många viner av klass, och här finns även en stor produktion av mousserande viner. Ett särskilt dyrbart vin heter Vega Sicilia (uppkallat efter ett helgon). Spanjorernas egen vinkonsumtion ligger kring 65 liter per person och år (svenskarnas är drygt 16 liter.) De spanska vinerna är populära även i Skandinavien. Med stigande priser på Riojavinerna har även från andra områden fått spridning utanför Spanien.
SPRITSIGT Beskriver viner med för hög alkohol som av den anledningen har en otypisk tung och eldig smak.
SPRITZIG (Tyskland) Lätt mousserande.
SPECIAL LATE HARVEST (Sydafrika) Motsvarar tyska Auslese. Minst 10 % alkohol och 20-50 % restsocker/liter.
SPESIALE LAAT OES (Sydafrika) Se Special Late Harvest.
SPRITSIGT (Tyska spritzig) Vin med lätt innehåll av kolsyra som sticker något i munnen.
SPUMANTE (Italien) Mousserande vin.
SPUMOS (Rumänien) Mousserande vin.
SPÄNSTIGT Ett fylligt, kraftigt vin med fast syra.
SPÄETLESE (Australien) Vin av sent skördade druvor.
SPÄTBURGUNDER/ WEISSBURGUNDER (Tyskland) Det tyska namnet på Pinot Noir.
SPÄTLESE (Österrike) Ett av Prädikatsvinerna. Minst 19 grad KMW (94 Öchsle).
SPÄTLESE (Tyskland) Ett Qualitätswein mit Prädikat (QmP) med en bestämd lägsta mustvikt, lägre än Auslese. Druvorna till Spätlese måste plockas i slutet på skörden, den exakta tidpunkten fastställs för varje druvsort.
STALL Den speciella karaktär man associerar till viner från Pauillac, St. Julien och framför allt från Graves. Hur underligt det än låter, så är det svårt att komma ifrån när man väl tänker på det.
ST. AMOR (Frankrike) En Beaujolais cru classé från kommunen St Amour- Bellevue. Det romantiska namnet bidrar kanske till vinets popularitet, men St. Amour-vinerna lever ofta upp till sin ryktbarhet.
ST. LAURENT (Österrike) Blå druva som ursprungligen kommer från Alsace men förekommer idag i princip bara i Österrike, där druvan blir mer och mer populär. Ger djupa, sammetslena viner som ofta barrique-lagras.
STARKVINER Se fortifierade viner.
STEEN (Sydafrika) Annat namn för druvan Chenin Blanc.
STEIN (Sydafrika) Beteckning för ett halvsött vin (oftast Chenin Blanc), förr namnet på en druva, en trolig korsning av Colombard och Chenin Blanc.
STEINBERG (Tyskland) Berömt vinområde i Rheingau, på knappa 33 hektar, som under 1100-talet inhägnades av Cisterciensermunkar. Vinerna härifrån säljs som Steinberger Qualitätswein, Kabinett, Spätiese, Auslese eller Trockenbeerenauslese.
STEINEWIN (Tyskland) Ett Frankenvin som växer på höjderna kring Wüirzburg i Tyskland och som tappas på den speciella flaskan Bocksbeutel.
STICKANDE En livlig beskrivning av ett vin som luktar ättiksyra.
STICKER PÅ TUNGAN Den härliga känslan av koldioxid som kittlar tungan i ett stilla vin - i motsats till moussen i ett mousserande vin.
STILFULLT Enastående karaktär och kvalitet.
STILLA VIN Vin utan kolsyreinnehåll eller mer precist; mindre än 100 mg/l kolsyra.
STING En klart markerat hög syrahalt - ofta till vinets fördel.
STJÄLKIGT Se stjälksmak.
STJÄLKSMAK Bitter smak hos vin, ofta orsakad av att stjälkdelar tillåtits att komma med i jäsningsfatet.
STOLNO VINO (Kroatien/Slovenien) Bordsvin.
STOLOVOE (Ryska) Bordsvin.
STORT Sägs ett vin vara när det är verkligt högklassigt. Ordet "Grand" (d.v.s. stor) används på etiketten på allehanda viner och är ej lagligt reglerat.
STRADA DEL VINO (Italien) Vinvägen - som franskans Route de vin och tyskans Weinstrasse.
STRAMHET En hård, oböjlig känsla som beror på höga halter av syra och/eller tannin. Förekommer ofta i unga viner som behöver tid att mjukna.
STRUKTUR Ett vins fysiska grundsammansättning av alkohol, syra, fruktkoncentration och för röda viner tannin. Helt skild från den faktiska smaken eller kvaliteten. Sammansättning betyder samma sak.
STRAVECCHIO (Italien) Mycket gammalt, moget, vällagat.
STRÅVIN Vin av druvor som lagts till tork på stråmattor och därför ger ett starkare och sötare vin.
STRÄVHET Tanninets torra, sammandragande effekt på tandköttet som mildras av salivens uppmjukande inverkan. En hög syrahalt kan åstadkomma en liknande effekt.
STUGURE (Rumänien) Druva.
STUMT Ett annat ord för knuten som oftast avser bouqueten...liten nu men kan bli stor.
STÜCK (Tyskland) Fatstorlek 1200 liter. Används vanligen längs Rhenfloden.
STÅLHÅRT En sträng syra i vita viner av god kvalitet, t.ex. Chablis och ung Alsace Riesling.
SUCHÉ (Tjeckien/Slovakien) Torrt.
SUCRÉ (Frankrike) Sötad, söt.
SUHO (Bulgarien/Kroatien/Slovenien) Torrt.
SUKHOE VINO (Ryska) Torrt vin.
SULFATE (Frankrike) Sulfat.
SULPHIDE (Australien/Nya Zeeland) Svavel. Mängden svavel i vinet kan ibland anges.
SUMIVÉ VINO (Tjeckien/Slovakien) Mousserande vin.
SUPERIORA (Rumänien) "Superieur", högklassigt.
SUPERIORE Betecknar högre alkoholhalt (1 %) än minimum.
SURHETSGRAD Verklig surhetsgrad d.v.s. pH-värdet , är summan av de ingående syrornas intensitet i vinet.
SUR LIE (Frankrike) "På dräggen", d.v.s. vinet får efter jäsningen vila på den förbrukade jästen. Vissa viner buteljeras sedan direkt från faten, utan filtrering, för att få mer smak och friskhet; ex. mousserande viner.
SURMATURATION (Frankrike) Övermogning.
SURT Term som bör användas endast om defekt vin i varierande stadier av omvandling till ättika.
SÜSSRESERVE (Tyskland) Färsk, ojäst druvmust som används för att "söta" vinerna. Ger en frisk, mycket druvaktig sötma, en typisk karaktär för tyska viner.
SVAGT I strukturen, d.v.s. låg alkoholhalt och syrahalt och relativt smaklöst.
SVARTROST Svampsjukdom.
SVARTVINBÄR En doft man vanligen associerar med Cabernet Sauvignon. Bör specificeras: färska svartvinbär, kokta svartvinbär, svartvinbärssylt, cassis etc.
SVAVEL Ett antiseptiskt medel som ofta används vid vinframställning. Om det används försiktigt är det ofarligt och omärkligt, men ett fel om det nyttjas alltför frikostigt.
SVAVELDOFT Doft beroende på för kraftig svavling under vinifikationen.
SVAVELVÄTE (VÄTESULFID/H2S) En illaluktande gas, ruttna ägg eller gummi, som bildas när svavel ingår förening med väte istället för med syra (Se merkaptaner).
SVAVLING Åtgärd som tillgrips vid olika stadier av vinifikationen för att skydda mot oxidation och ibland för att avbryta jäsningen.
SVÄLLANDE MUSKLER  En karaktäriseringsterm för vin som är robust och kraftfullt, nästan litet aggressivt i både doft och smak.
SYDAFRIKA Vinproduktionen i Sydafrika sker på samma breddgrader som i de bästa distrikten i Chile och Argentina. Under nittio- talet - sedan sanktionerna mot Sydafrika upphävts - har dessa viner även kommit till oss (de första sändningarna såldes fort slut på Systemet). Alla typer finns - ofta av utsökt kvalitet, särskilt från Kapprovinsen. De första vinodlarna i Sydafrika var holländare som kom dit 1654 - från 1688 även vinodlande franska hugenotter.
SYDAMERIKA Se Argentina och Chile.
SYLVANER/SILVANER (Tyskland) Vitvinsdruva med tämligen neutral bouquet. Används ofta i billiga viner, men är även huvuddruvan i de berömda Frankenvinerna. Odlas även i Alsace.
SYRA Olika syror ingår i vinet. De viktigaste är äppelsyra, mjölksyra, vinsyra, bärnstenssyra och ättiksyra. Termen "fruktsyra" är oegentlig men används ofta som samlande beteckning på dessa syror.
SYRAH I Rhônedatens norra del görs några av Frankrikes bästa rödviner - Hermitage och Côte-Rôtie. Druvan heter Syrah. En värmetålig, kraftfull sort som ger smakrika viner med hög alkoholhalt och mycket strävhet. Alldeles utmärkta för lagring under bra år. Det är en utmärkt cépage améliorateur, d.v.s. kvalitetshöjande hjälpdruva i Midi (Sydfrankrike), där många viner tidigare saknat karaktär. Den ingår som en av de tretton tillåtna druvorna i Châteauneuf-du-Pape och ökar stadigt i Gard och Provence. Förutom i södra Frankrike finns Syrah i Australien dar eten, under namnen Shiraz, står för en stor del av odlingsrealen. I Australiens värme ger den inte sällan mörka, sträva, i ungdomen ganska otillgängliga viner som behöver åratal på sig att mogna. Penfold's Grange från är 100% Shiraz och anses vara Australiens bästa vin. Vid blindprovningar har faktiskt Shiraz-viner från "Down Under" slagit ut sina franska förlagor - till de franska provernas stora förskräckelse. Många australiska Shiraz-viner görs dock idag för att drickas unga. I Australien är det annars vanligt att blanda Cabernet och Shiraz, en ohelig allians för den ortodoxe vinkännaren (även om Syrah användes förr i Bordeaux). Ett antal odlare i Kalifornien har också upptäckt denna druva. I sina bästa lägen är Syrah kapabel till storverk. Associationer doft- och smakmässigt är: viol, peppar, hallon, blåbär i doften. Stor fruktighet, viss sötma och mycket strävhet i smaken. I Côte-Rôtie är den så sträv och koncentrerad att den blandas med den vita Viognier. De stora producenterna gör viner som lätt kan lagras i ett par decennier då Syrah utvecklar en Bordeauxlik komplexitet och svårslagen kvalitet.
SYRLIG Den speciella nagellacksliknande lukten av etylacetat, en biprodukt av ättiksyra. Syrlighet i ett vin är en brist. (Se flyktiga syror).
SÜSSRESERVE (Tyskland) Ojäst, koncentrerad must som i Tyskland används till att öka vinets sötma.
SZAMORODNI (Ungern) !Som det kommer" eller "som det vuxit". Termen används ofta om Tokajer som inte har specialbehandlats med Aszú och därför vanligen är torr. Den kan dock användas till andra viner.
SZÁRAZ (Ungern) Torr.
SÄMRE Ett mer fördömande yttryck för enklare.
SÖTMA I vin kan sötman vara helt naturlig, delvis naturlig - eller helt onaturlig. Den naturliga söttman härrör från druvornas socker. Är druvornas sockerhalt tillräckligt hög, så att allt inte förbrukas vid jäsningen, får man en naturlig sötma. Det gäller i allra högsta grad Sauternes och Trockenbeerenauslese (se även Botrytis Cinerea). En delvis naturlig sötma får man genom att avbryta jäsningen genom tillsats av svavel eller alkohol innan sockret förbrukas. För det mesta blir ett vin torrare med åren, man kan säga att det "lever upp sitt socker".
SÖTNING Tillsättande av socker till det färdiga vinet för att uppnå ökad sötma är ej tillåtet. Jmf. chaptalisering.
SÖTSLISKIG Sötma som förefaller överdriven eller "sliskig" på grund av att det saknas tillräcklig syra för balansen.

Gå vidare till begynnelsebokstav T