| RABANER | En korsning mellan Riesling (klon 88Gm) och Riesling (klon 64Gm) som har den tvivelaktiga äran att vara den sort som mest liknar Müller-Thurgau. Den odlas på försök i Tyskland. |
| RABIEGA, DOMAINE | Se V&S Domaine Rabiega. |
| RABIGATO | Den viktigaste vita portvinsdruvan. Den går också under namnet Rabo de Ovelha (tackans svans"). |
| RABOSO | (Italien) Spännande, särpräglat rödvin från provinsen Treviso i området Veneto. Görs på druvan med samma namn. Ett vin med mycket syra som med fördel kan lagras länge. |
| RAMISCO | (Portugal) Endast lokalt i Colares finns denna tjockskaliga blå druva. I sandjorden där finns oympade vinstockar som ger sträva, slutna viner. Måste lagras ett par decennier för att öppna sig. Hög kvalitet. |
| RANCE | (Frankrike) Härsken. |
| RANCIO | (Frankrike) Benämning på doften hos starkvin som åldrats i ekfat t.ex. Banyuls. Hos bordsvin en defekt. |
| RANINA | Se Bouvier. |
| RAS | Används om viner med ovanligt eleganta och utsökta egenskaper. |
| RASIN | (Frankrike) Druva. |
| RASSE, RASSIG | (Tyskland) "Ras", betyder att ett vin är ädelt. |
| RASTEAU | (Frankrike) Distriktit i Côtes-du-Rhône där ett vin doux naturel - ett sött bärnstensfärgat starkvin - produceras. |
| RATAFIA | (Frankrike) Fruktlikör. |
| RAUENTHAL | (Tyskland) En liten by Taunusbergen i Rheingau, med vita viner som har mycket frukt och smak och en svagt kryddig arom - goda år helt rnakalösa. De bästa vingodsen här har Tysklands högsta pris per hektar jordbruksmark och namn som Langenstüick, Baiken, Gehrn, Rotbenberg, Wulfen och Nonnenberg. |
| RAVELLO | (Italien) Vackert litet samhälle vid staden Amalfi nära Neapel med några vita viner och en god rosé som både exporteras och njuter lokal popularitet. |
| RD | (Champagne) "Récemment dégorgé", vin som lagrats länge med jästfällningen efter andra jäsningen. Dégorgement sker strax innan försäljningen. |
| RECIOTO | (Italien) I Soave och Valpolicella använt för vin på torkade druvor. Om det får jäsa ut helt till ett torrt vin (i Valpolicella) kallas det Amarone. |
| RECOLTA | (Rumänien) Årgång eller skörd. |
| RÉCOLTE | (Frankrike) Skörd. |
| REGIONALA VINER | Viner med namn efter ett distrikt/område i motsats till en viss stad eller vingård. Vanligen ganska billiga blandviner. Viner med namn som Anjou, Côte de Beaune och Médoc är regionala viner. |
| REGIÃO DEMARCADA | (Portugal) Avgränsat område. |
| RÉGISSEUR | (Frankrike) Förvaltare på vingods. Vanligen den under ägaren ytterst ansvarige för vinodlingen, vinifikation m.m. |
| REGNER | En hybrid mellan Luglienca Bianca och Gamay, en märklig kombination. Hur någon kom på iden att korsa en bordsdruva med Beaujalais rödvinsdruva för att få fram en tysk grön sort är en gåta. Den ger söta druvor och milda viner som liknar Müller-Thurgau. |
| RÉHOBOAM | (Champagne) Buteljstorlek (6 flaskor): 450 cl. |
| REICHENSTEINER | En hybrid mellan Müller-Thurgau och Madeleine Angevine x Calabreser-Fröhlich som odlas i Tyskland och England. Den ger sockerrika druvor och ett milt, lätt, ganska neutralt vin som liknar Sylvaner. |
| REID | (Österrike) Vingård (motsvarande clos i Frankrike). |
| REIMS | (Frankrike) Champagnes viktigaste stad. |
| REINHARTSHAUSEN, SCHLOSS | (Tyskland) Ett av Tysklands mest kända vinslott i hjärtat av Rheingau, mellan Erbach och Hattenheim, berömt framför allt för sina viner - men även för att det tillhör den sista tyske kejsarens ättlingar. Vinetiketten bär texten: Erzeuger-Abfüllung Administration des Prinzen Ftiedricb von Preussen. |
| REINSORTIG | (Österrike) Endast denna särskilda typ. |
| REMONTAGE | (Frankrike) Nedsänkning av chapeau genom att pumpa runt vinet i jäsningsbehållaren. |
| REMPLISSAGE | (Frankrike) Påfyllning. |
| REMUAGE | (Champagne) Teknik att för hand vrida flaskor för att samla fällningen vi korken. Manuellt görs det i ett speciellt ställ: pupitre. Det tyska namnet på tekniken är rütteln. |
| RENT | Felfri. Betyder inte nödvändigtvis att kvaliteten är hög. |
| RÈZE | (Schweiz) Sällsynt druva, traditionellt använd för "glacier"-vin. |
| RESERVA | (Spanien) Vin av hög kvalitet. En Gran Reserva i Rioja har tillbringat ett år i tank, fyra år på fat och ett år på flaska. Man har rätt att byta två åren på fat mot fyra på flaska. |
| RESERVADO | (Spanien) Speciellt utvalt, reserverat. |
| RÉSIDU | (Frankrike) Rest, fällning. |
| RÉSINE | (Frankrike) Kåda. |
| RESTSOCKER | Se restsüsse. |
| RESTSÜSSE | (Tyskland) "Restsocker". Druvsocker i vinmusten som inte övergått till alkohol. |
| RETSINERING | Tillsats av kåda till visst grekiskt vin, Retsina. |
| RHEINGAU | (Tyskland) Det främsta tyska vinområdet, mellan Taunusbergen och Rhen, från Wiesbaden till Rüidesheim. Här finns en stor del av landets bästa viner, gjorda på druvan Riesling. |
| RHEINHESSEN | (Tyskland) Tysklands näst största vinområde, beläget mellan floderna Main och Nahe. Här finns bland annat Worms med - vingården Liebfrauenstift kring kyrkan, varifrån namnet på det folkliga vinet Liebfraumilch är härlett. |
| RHEINPFALZ | Se Pfalz. |
| RHODITIS | En vit druvsort som hjälper till i produktionen av retsina, en användning vars enda konkurrent är destillationsapparaten. |
| RHÔNE | (Frankrike) Ett stort och betydelsefullt vinområde i Frankrike, beläget på båda sidor om floden Rhône i nästan hela dess längd. Härifrån kommer många stora och fylliga röda viner: Châteauneuf-du-Pape, Côte Rôtie, Cornas, Crozes-Hermitage, Gigondas, Hermitage och Saint-Joseph med flera. Saint-Peray har vita och mousserande viner, Tavel och Lirac roséviner. Château-Grillet och Condrieu är förnämliga vita viner. Områdets ordinära viner säljs under beteckningen Côtes de Rôhne. |
| RICHE | (Frankrike) Rik. |
| RICHEBOURG | (Frankrike) Ur kvalitetssynpunkt kanske den bästa rödvinsjorden i Bourgognes Vosne-Romanée, mot söder gränsande mot Romanée-Conti och La Romanée och mot öster till Romanée-Saint-Vivant. Odlingens vin är det största i Vosne-Romanée. |
| RIESLANER | En hybrid mellan Sylvaner och Riesling mest odlad i Franken, där den ger goda sockerrika druvor och fylliga, ganska neutrala viner. |
| RIESLING | Ädel, sent mognande vit druva som ger några av de allra bästa torra vita vinerna i Tyskland, Österrike, Ungern, Alsace och många andra ställen. Hård konkurrent till Chardonnay om titeln "världens finaste vita druva".Den är till exempel den enda druvan i de allra bästa Mosel- och Rheingauvinerna. I Österrike kallas druvan Rheinriesling, i Kalifornien både White Riesling och Johannisberger Riesling. Riesling utvecklar sig bäst i ett svarare klimat. |
| RIKT | Ett överflöd av smaker och en överdådig konsistens. Står inte för sötma. Att beskriva Sauternes som "rikt" för att påvisa sötma i motsats till de torra vita bordeauxvinerna är klart felaktigt. |
| RIOJA | (Spanien) Förnämligt spanskt vinområde som namngivits efter Rio Oja en liten biflod till Ebro. Traktens viner, speciellt de röda, är berömda. De vita vinerna är oftast behagliga standardprodukter. Riojavinerna har blivit mycket populära i Skandinavien. De finns i många kvaliteter, och de stora, moderna vinhusen - vars teknik står på topp - säljer viner som i första hand är avsedda att konkurrera med priset. Innehåller ett Riojavins etikett ordet Crianza betyder det att vinet lagrats upp till fyra år på ekfat och flaska. Står det däremot sin crianza innebär det att vinet inte har lagrats. En reserva har behandlats ännu förnämligare än en crianza och är nästan alltid ett säkert köp. Överst på skalan står gran reserva, som lagrats extra länge. |
| RIPASSO | (Italien) Ett vin som fått jäsa på fällningen av ett Passito-vin. |
| RISERVA | (Italien) Vin som lagrats minst 3 år innan det släpps till försäljning. En riserva speciale har lagrats ännu längre. |
| RIVESALTES | (Frankrike) Fransk stad och vindistrikt norr om Perpignan vid Pyrenéerna med ett sött starkvin, som påminner om Banyuls-vinerna (ett vin doux naturel). Vinerna säljs under namnen Muscat de Rivesaltes, Rivesaltes och Rivesaltes Rancio. |
| RKATSITELI | En vit druvsort som i stor omfattning odlas i Ryssland i en skala som skulle täcka Champagnes sammanlagde vingårdar minst tio gånger om. Ryssarna anser att den har hög kvalitet. Den odlas också i Bulgarien, Kina, Kalifornien och delstaten New York. |
| ROBE | (Frankrike) Uttryck om ett vins färg i förhållande till dess klarhet. Vinet bör ha un bene robe, "en vacker dräkt". |
| ROBINSON, JANCIS | (England) Flitig vinboksförfattare, vinskribent i bl.a. Financial Times och producent av vin-TV-program för BBC. Har skapat ett imponerande verk som "The Oxford Companion to Wine", "Druvor och viner" och Videovinskola. |
| ROBOLA | En vit grekisk druva av god kvalitet som endast odlas på Kefalonia. |
| ROBUST | Värdeomdöme för ett kraftigt, relativt enkelt men sunt vin. |
| ROCHE AUX MOINES, LA | (Frankrike) En av de bästa kommunerna i Anjou, med ett av Anjous bästa vita viner. |
| ROCHE-SUR-LOIRE | (Frankrike) Liten vinstad vid Loire med fina Anjouviner gjorda på druvan Chenin Blanc. Saluförs som Coteaux du Layon och Quarts de Chaume. |
| ROCNIK, ROK VYROBY | (Tjeckien/Slovakien) Årgång, skördeår. |
| ROMANÉE-CONTI | (Frankrike) Förnämt rödvin från Bourgogne, kanske det mest berömda, från en gård i Vosne-Romanée i Côte de Nuits. Gården är på endast 1,8 hektar. |
| ROMANÉE-SAINT-VIVIANT | (Frankrike) En av de finaste och mest berömda Bourgognerna. Vingården med samma namn är granne med Romanée-Conti och delas mellan fyra ägare. |
| ROMORANTIN | En föga känd grön druvsort som bara odlas i Loiredalen. Den kan ge ett lätt, tilltalande, blommigt vin om avkastningen hålls nere. |
| ROMARIN | (Frankrike) Rosmarin. |
| ROND | (Frankrike) Rund. |
| RONDINELLA | En italiensk blå druva, på andra plats efter Corvina när det gäller odlingsyta. Den används i Bardolino och Valpolicella. |
| RONDÖR | Vin vars syra, tannin och alkohol mognat till en harmonisk helhet. |
| ROSADO | (Spanien/Portugal) Rosévin. |
| ROSATO | (Italien) Rosévin. |
| ROSÉVIN | Ett rosévin kan beskrivas i följande termer vad gäller utseende: Grått, ljusrött, rosa eller violett och ett ädlare äldre rosévin kan beskrivas som gulrosa, orangerosa, rödbrunt, laxfärgat och till och med lökskalsfärgat. Roséviner produceras i snart sagt alla vinländer. De bästa franska odlas i Provence, Tavel och Lirac. |
| ROSTAT | En ton som doften kan få av att ekfaten rostats. |
| ROSSO | (Italien) Rött vin. |
| ROSTAT | En lukt som påminner om rostat bröd - mest kopplat till eklagrad vit bourgogne och annan Chardonnay. |
| ROTBERGER | Blå druva som är en hybrid mellan Trollinger och Riesling, ett originellt par. Avkomman är förvånansvärt lyckad och ger en del utmärkta roséviner. |
| ROTHSCHILD, PHILIPPE DE | (Frankrike) (1902-1988) Rothschild köpte Brane-Mouton 1853 och döpte om det till Ch. Mouton-Rothschild. Philippe fick 21 år gammal ansvaret för slottet 1922 och kämpade i 50 år för att få det upphöjt från andra till första Cru, vilket skedde 1973. konstintresserade Baron Philippe införde modet med konstetiketter. |
| ROTHSCHILD, PHILIPPINE DE | (Frankrike) Dotter till Baron Philippe. Leder nu företagets utveckling som bl.a. omfattar samarbete med Robert Mondavi i Napa Valley, Kalifornien och det gemensamma vinhuset "Opus One". |
| ROTLING | (Tyskland) Ett mycket blekt vin som framställs av blandade röda och vita druvor. |
| ROUGE | (Frankrike) Röd. |
| ROUILLÉ | (Frankrike) Roströd. |
| ROUSANNE | (Frankrike) En vitvinsdruva som i Rhônedalen ger de karaktäristiska vitvinerna i Hermitage, Crozes, Péray och andra områden. |
| ROUSETTE | Annat namn på druvan Altesse. |
| ROUSSILLON | (Frankrike) Sydfranskt vinområde utefter gränsen mot Spanien med produktion av en lång rad bordsviner och större delen av de franska starkvinerna (se Banyuls). Huvudort: Perpignan. |
| ROUTE DU VIN/ROUTES DES VINS | (Frankrike/Tyskland) Vinvägen, inofficiellt namn på en rutt som går genom de mest berömda orterna i de flesta franska vinområdena - först och främst genom Alsace. Tyskland innehåller på samma sätt flera Weinstrassen. |
| ROZE, ROSOVO VINO | (Bulgarien) Rosévin. |
| ROZOVOE VINO | (Ryska) Rosévin. |
| R.S. | (England) Residual Sugar. Restsockerhalten i vinet, mäts normalt i procent. |
| RUBINRÖD | Medelmörkt rött utan blått eller gult stick. Färgbeskrivning för ungt, kraftigt vin. |
| RUBIS | (Frankrike) Rubinröd. |
| RUBY CABERNET | (USA) Korsning mellan Cabernet Sauvignon och Carignan. Målsättningen var att få fram elegansen hos Cabernet och värmetåligheten hos Carignan. Odlas mest i Central Valley där värmen försvårar framställandet av elegantare viner. |
| RUBY PORT | Ungt rött portvin av enklare kvalitet, sällan lagrat mer än två år. |
| RUDE | (Frankrike) Sträv. |
| RUFFINO | (Italien) Varumärke på vanliga Chiantiviner &ån företaget med samma namn. |
| RUFINA | (Italien) Liten stad och vindistrikt i Chiantiområdet, nordöst om Florens, vars viner är bland de bästa av de Chianti som inte når upp till beteckningen classico. |
| RUNT | Mjukt, fylligt vin med viss mognad. |
| RUPPERTSBERG | (Tyskland) En av de bästa vinproducerande städerna i Pfalz, med stor produktion av anmärkningsvärda viner, några av de bästa är rentav stora. De mest kända kommer från vingods som Gaisböhl, Spiess, Reiterpfad, Hoheburg, Nussbien och Linsenbuch. |
| RUSTIKT | Kraftigt, enkelt vin av till exempel lantvinstyp. |
| RUSTIQUE | (Frankrike) Rustik. |
| RUTTET TRÄ | Den obehagliga doften av fukt och ruttnande trä från gamla eller smutsiga fat. Ett fel. |
| RUTTNA ÄGG | Den lukt man mest förbinder med svavelväte. |
| RUZICA | (Kroatien/Slovenien) Rosé. |
| RUZOVÉ | (Tjeckien/Slovakien) Rosé. |
| RYSK EK | Quercus sessilis. Tätfibrig med låg halt av aromämnen och lätt att förväxla med fransk ek vin blindprovning. Den var den mest använda eken i Bordeaux på 1800-talet och fram till 1930-talet. Därmed har den lämnat ett bidrag till alla de stora gamla årgångarna. Tack vare investeringar gjorda av Seguin Moreau, som satte upp ett tunnbinderi i Adigeijregionen nära Svarta havet, har franska producenter börjat använda rysk ek igen. |
| RYSSLAND OCH F.D. SOVJETUNIONEN | Före Sovjetunionens sönderfall den tredje största vinproducenten i världen, produktionen är 35 miljoner hektoliter per år. I syfte att tvinga ner konsumtionen av vodka har man utökat vinarealen våldsamt, till 1,4 miljoner hektar planterade med vinstockar. Produktionen pågår i huvudsak norr och öster om Svarta havet, där man anser att "vinets vagga" stod i förhistorisk tid. Vinodlingen sker framför allt i Kaukasus och vid Kaspiska havet. På Krim samt i Armenien, Azerbadzjan och Georgien har vinerna gott rykte. Dessutom finns det moldaviska viner från gränstrakterna mot Rumänien. Vin har odlats i årtusenden vid Svartahavskusten - och redan Homeros gav dem sitt beröm. Det finns en stor produktion av mousserande viner, ofta söta enligt östeuropeisk smak. (De har ett visst underhållningsvärde, men är knappt drickvärda. Ryska viner kommer och går i sortimentet, med varierande kvalitet och leveranssäkerhet.) |
| RÜDESHEIM | (Tyskland) Romantisk liten stad vid Rhen, med massor av vinromantik och dussintals värdshus där man kan få ein Schoppen Wein. Ortens mest kända vin kommer från Rüdesheimer Berg, en ås längs med Rhen. Regnrika år medverkar bergets goda dränering till att vinerna blir bland de bästa från Rheingau. Solrika somrar blir druvorna "stekta" och ger ett sämre vin. |
| RÅ | Unga viner där alkohol, syra och tannin ännu inte mjuknat och förenats göt ett hårt, rått intryck. |
| RÖDVIN | Ett rödvin kan beskrivas i följande termer vad gäller utseende: Ljust, medel, mörkt, blårött, granatstensrött, rubinrött, cinnoberrött, purpur eller nästan svart; ett äldre rödvin kan kallas orange, tegelrött eller brunt. |
| RÖKIG | Om doft hos vin påminnande om rök, speciellt doften när flintstenar slås ihop. (Se flintkaraktär). Vanligen förknippat med torrt vin. |
Gå vidare till begynnelsebokstav S