J

JAGODNI IZBOR	(Kroatien) Motsvarande Beerenauslese.
JAMBES	(Frankrike) Ben.
JAUNE	(Frankrike) Gult. Vin Jaune är ett säreget, gyllene, torrt vitt vin från jura i Frankrike, ett vin som fått vila i frid på fat i flera år. Vinet täcks under lagringen av en speciell jästsvamp (se flor) som motverkar oxidering, och vinet får en sherryliknande smak.
JAUNÂTRE	(Frankrike) Gulaktig.
JEREZ DE LA FRONTERA	(Spanien) Spansk stad, centrum för sherryproduktionen. Namnet härrör från det moriska ordet scheties, som på engelska blivit sherry, på franska xerex. Frontera är det spanska ordet för gräns och ingår i namnet därför att Alfonso den Vise på 1200- talet gjorde Jerez till en gränspost mot de fördrivna morerna.
JÉROBOAM	(Bordeaux) Buteljstorlek (6 flaskor): 450 cl.
JÉROBOAM	(Champagne) Buteljstorlek (4 flaskor): 300 cl.
JEUNE	(Frankrike) Ung.
JESUITENGARTEN	(Tyskland) Ett namn som bärs av flera olika vingods på vitt skilda platser i Tyskland. Ännu en påminnelse om att det förr ofta var munkar som förde vinodlingstraditionerna vidare.
JOHANNISBERG	(Tyskland) Vindistrikt i tyska Rheingau, med det berömda Schloss Johannisberg, som ligger mycket högt beläget med en enastående utsikt över Rhendalen och har gett namn åt ett berömt vin av förnämlig kvalitet. Här produceras även andra mindre anmärkningsvärda viner. Johannisberger Erntebringer är således ett vanligt vin från området. Även från Schweiz och Österrike kommer viner med Johannisberg i namnet.
JOHANNISBERGER	(Schweiz) Sylvaner från Valais.
JR, JOHANNISBERG RIESLING	(USA) Synonym med Riesling.
JOHNSON, HUGH	(England) Världens mest läste vinboksförfattare genom sin "Vinatlas" som sålts i hundratusentals exemplar på många språk. Flera TV-serier för BBC, bl.a. med underlag från hans magnum opus "A History of Wine". Gör årligen en populär pocket guide. Skriver även trädgårdsböcker.
JORDKARAKTÄR	Se goût de terroir (franska) eller Bodengeschmack (tyska).
JOSEPHSHOF	(Tyskland) Slott och vingods i Graach vid Mosel som producerar Josephshöfer, ett rikt vin med kropp och finess. Josephshöfer påminner mer om viner från grannstaden Wehlen än om andra viner från Graach.
JUGOSLAVIEN	Medan Jugoslavien fortfarande var en politisk enhet var landet det åttonde i storleksordningen bland europeiska vin- producenter. Under årens lopp har man planterat vin på 250 000 hektar mark. Inbördeskrigets härjningar har emellertid utplånat landet från den europeiska vinkartan. Den kunskap de flesta av oss har om jugoslaviska viner härrör från turistresor. De som besökt Dubrovnik i Dalmatien har smakat det kraftiga vinet Dingat, med 13-14% alkohol, men ännu mera känt är det vita vinet Ljutomer, som även bär det österrikiska namnet Luttenberg. Det nu splittrade Jugoslavien ingick förr i tiden till stora delar i det Österrikisk-Ungerska kejsardömet som till första världskrigets slut sträckte sig till Belgrad och Ljubljana. Den sistnämnda staden är som bekant huvudstad i den numera självständiga republiken Slovenien, som ännu är ett vincentrum av betydelse. Både staden, landet och vinerna har ett österrikiskt drag, och de vita vinerna är ofta av hög kvalitet. Även i Kroatien märks det österrikiska inflytandet på vinerna. I Serbien ser man druvan Prokupac som den nationella druvan. I Makedonien producerar man många vardagsviner, medan vinproduktionen i Bosnien varit av mindre betydelse. Där förstördes vinodlingarna under det turkiska väldet (1804-1912). På grund av de ständiga stridigheterna kan man befara att det kommer att dröja många år innan denna del av Europa åter gör sig bemärkt i vinatlasen.
JUG WINES	Enkla viner som säljs i stora förpackningar, 1,5 liter och uppåt. Ofta i s.k. generic wines.
JULIENAS	(Frankrike )Beaujolaisvin med gott rykte från ett av distriktets viktigaste kommuner. Vinet har namn efter Julius Caesar och växer i det backiga område som är ursprung för de bästa av Beaujolaisvinerna, med beteckningen cru classé. Dessa Beaujolaiser har länge betingat ett relativt högt pris, men på grund av överproduktion sjönk priserna väsentligt 1992-93. Vinet är fruktigt, fylligt och väldoftande och ska helst drickas ungt, senast efter 3-5 år.
JURA	(Frankrike ) Franskt vindistrikt nära gränsen till Schweiz, som domineras av det stora vinhuset Henri Maire. Här odlas mycket tilltalande röda och vita viner - se även Vin Jaune och Vin de Paille.
JURANÇON	(Frankrike ) En specialitet från området Pau, där vinstockarna växer på mycket otillgängliga platser i Pyrenéerna. Även om det finns torra viner är det de söta, gyllene, långlivade vinerna som gjort området känt. Här finns bland annat viner med "ädelröta". Ibland sker skörden så sent som vid jul. Den totala produktionen är 15 500 hektoliter per år.
JÄSNING	Kallas i vinkretsar även fermentation, den process varvid druvans socker omvandlas till alkohol och kolsyra (koldioxid). Jäsningen, som uppträder spontant, har varit bekant i tusentals år, eftersom det alltid finns naturlig jäst på druvorna. Idag är jäsningen en noggrant övervakad process, som styrs med temperaturreglering - temperaturen får inte överstiga 30º C. Ofta an- vänds speciella jästsvampkulturer, som bland annat bidrar till det aktuella vinets speciella bouquet. Medan musten jäser sjuder och bubblar det när kolsyran frigörs. Läsningen kan vara en kortare eller längre process, från 24-48 timmar till 8-14 dygn. Särskilt modernt är det att jäsa vinet i 2-4 veckor vid lägre temperatur, vilket ger ett väldoftande vin som kan drickas tidigt (efter bara tre månader). Jäsningen kan avbrytas genom tillsättning av svavel, genom att höja temperaturen över 30º eller genom att tillsätta alkohol. Får vinet jäsa klart av sig självt avstannar jäsningen när allt socker förbrukats eller alkoholhalten nått cirka I5 % - högre alkoholhalt dödar jästen. Efter höstens jäsning uppträder en ny jäsning på våren, då fruktsyra omvandlas till mjölksyra, vilket gör vinet "vänligare". Numera ser man till att de två jäsningarna sker direkt efter varandra, så att man undviker eventuell efterjäsning på flaska. Läsningen kan börja redan under transporten, därför ser man till att transportera de skördade druvorna till jäskaren så fort som möjligt och med bästa tänkbara hygien. Sockerhalten, som är avgörande för vinets pris, mäts före jäsningen.
JÄSTLUKT	Lukten av aktiv (d.v.s. jäsande) jäst förbinds i positiv bemärkelse med champagne och Muscadet sur lie som båda har haft utsträckt kontakt med jästen. (Se lie).
JÄSTSMAK	På franska goût de lie och goût de ferment - ett uttryck som beskriver ett vin som doftar jäst och jäsning. Detta gäller nästan enbart unga viner på fat, och anses inte vara något större fel eftersom doften försvinner vid omtappningen.
JÄSTSVAMPAR	Encelliga mikroorganismer. Vissa Saccaromyces-arter ger jäsning av druvmust, vilken då omvandlas till vin. Jästsvampar förekommer på druvans skal och sätter igång jäsningen när druvorna krossas. I modern vintillverkning tillsätts ofta speciella väldefinierade jästkulturer i stället för att utnyttja de naturligt förekommande jästsvamparna.

Gå vidare till begynnelsebokstav K