FABER En hybrid mellan Weissburgunder och Müller-Thurgau som odlas i Tyskland, där den ger ett fruktigt vin med lätt Muscatarom.
FACTORY HOUSE (Portugal) De engelska portvinsskepparnas gamla, traditionsrika och vackra högborg i Oporto/Porto. Här avnjuts portvinet på ett så förfinat sätt att man har gjort en exakt kopia av matsalen där man kan inta sitt portvin utan att störas av matdofterna.
FALERNO (Italien) Viner som produceras vid Formia, som ligger vid kusten norr om Neapel. Det var det mesta berömda vinet under romarriket. Dagens Falernoviner, både de röda och de vita, är mera genomsnittliga - men behagligt torra.
FASS (Tyskland) Fat.
FASSWEIN (Tyskland) Vin från fat, öppet vin.
FAST En påtaglig men inte överdriven syra - en positiv egenskap speciellt hos unga viner som behöver tid att mogna.
FAT Tunna eller annan, ej för liten, behållare. Lagring i ekfat har traditionellt används vid vintillverkning, men ersätts alltmer, speciellt när det gäller vita viner, av lagring i tankar av mer ogenomsläppligt material såsom stål eller emaljerad betong. Ekfatslagring ger vaniljkaraktär och viss oxidation. Vita viner behåller sin fräscha fruktighet bättre utan fatlagring. 
FATKARAKTÄR En vaniljaktig arom, vanlig i förening med en viss strävhet, som vinet får genom lagring i ekfat. Se Ek och Fatlagring.
FATLAGRING Ett rödvin kan mycket väl bli alldeles utmärkt utan fatlagring, och de allra flesta viner lagras heller inte i fat utan i tankar av olika storlekar. Många viner når marknaden bara några månader efter skörden. Fatlagring används framför allt till de stora vinerna, och då i första hand rödviner - vissa vitviner fatlagras dock också ett par månader. Ett nytt fat kostar några tusen kronor, och fatlagringen fördyrar varje flaska vin med cirka 10 kronor. Fatlagringen ger i allmänhet bäst effekt om den varar i ett par år (se Omtappning). Hur länge ett vin ska fatlagras beror dock på skördens kvalitet och kan alltså variera från år till år. Vinets karaktär balanseras dessutom genom att man byter fat. Ett nytt fat påverkar vinet kraftigt. Fat som är två, tre år gamla har mindre effekt. Äldre fat kan påverka vinet negativt. För att faten ska ha någon inverkan på vinet måste de vara ganska små. De enorma, dekorerade fat man ofta ser vid besök på vingårdar och vinslott fyller dekorativa syften eller används för förvaring, inte lagring.
FATTORIA (Italien) Bondgård, vingård, egendom.
FAUGÈRES (Frankrike) Genomsnittliga röda och vita viner (A.O.C.) från området norr om staden Béziers i franska Midi.
FEDERWEISSE (Tyskland) Populär tysk dryck i vinskördetid, består av jäsande must. I Österrike kallas den Sturm och i Frankrike vin doux.
FEHÉR (Ungern) Vitt.
FÉLÉDES (Ungern) Halvsött.
FÉLSZÁRAZ (Ungern) Halvtorrt.
FEMININT Vin som karakteriseras av lätthet, finess och len struktur.
FENDANT (Schweiz) Det schweiziska namnet på druvan Chasselas, som är den viktigaste druvan inom den schweiziska vinodlingen. I kantonerna Vaud, Valais och Neuchâtel ger den friska viner som ofta är fina. Fendant de Sion är till exempel ett utmärkt vitt vin från Valais.  
FERMÉ (Frankrike) Betyder egentligen stängd - när ordet används om ett vin innebär det att vinet ännu inte avslöjat de härligheten som gömmer sig i det och att det kommer att bli ännu bättre om det lagras mer.
FERMENTATION (Frankrike) Annart ord för jäsning.
FERMENTATION MALOLATIQUE (Frankrike) Malolaktisk jäsning.
FERMENTER (Frankrike) Jäsa.
FETMA En nästan alltför glatt, nästan oljig konsistens.
FEUILLETTE (Frankrike) Litet vinfat av ek, rymmer 136 liter. Det traditionella fatet för Chablis.
FIASCO (PL. FIASCI) (Italien) Flaska, men används framför allt om den rundbottnade, bastomspunna chiantiflaskan.  
FICHE DE DÉGUSTATION (Frankrike) Provprotokoll.
FIGEAC, CHÂTEAU (Frankrike) Ett av de största och bästa slotten i Saint-Emilion. Slottet ligger granne med Château Cheval Blanc, och dess viner kan nästan mäta sig med dessa.
FILETTE (Frankrike) Purung flicka - i Loiredalen använt om en halvflaska vin.
FILTER Uttjänta filter avger ofta en lukt av blött papper. Häll vin genom ett kaffefilter och känn på lukten, intrycket är det samma.
FILTRERING Utförs före buteljeringen för att avlägsna bl.a. jästsvamp och ge ett helt klart vin, vilket den moderne konsumenten är van vid. Viner filtreras ofta flera gånger genom olika filten Alltför kraftig filtrering kan "förlama" vinet och förstöra de ömtåligare kvaliteterna, därför undviker man att filtrera många av de bästa vinerna. Vita viner genom- går en steriliseringsfiltrering som avlägsnar alla bakterier och gör det möjligt att buteljera vinet tidigare - samtidigt som det blir friskare och fruktigare.
FINE (Frankrike) Namnet på den eau de vie som destilleras ur de överblivna jäsresterna (fr. lie) vid vintillverkning. Används ofta med tillnamn t.ex. Fine de Bourgogne. Se även Marc.
FINE CHAMPAGNE (Frankrike) Betyder konjak, inte champagne.
FINESS Värdeomdöme om vin med klass och distinktion, med egenskaper som höjer det över det ordinära.
FINISH Smakförnimmelser man får när man sväljer eller spottar ut ett vin som även sitter kvar efteråt. (Se eftersmak).
FINIT COURT EN BOUCHE (Frankrike) Med kort eftersmak.
FINO (Spanien) Ljus, torr typ av sherry, som får sin speciella karaktär av ett lager svamp (flor) som bildas ovanpå vinerna när de förvaras i de till tre fjärdedelar fyllda sherryfaten (butts eller botas). 
FIORE (Italien) Egentligen "blomma", används ofta i vinnamn och bör då tala om att självrunnet vin ingår.
FITOU (Frankrike) Litet område i Midi i södra Frankrike som producerar några ganska billiga röda viner, var av en del kan åldras med bibehållen värdighet. Fitouvinerna har Appellation Contrôlée, och lagen påbjuder att de ska fatlagras i två år.
FIXIN (Frankrike) Den nordligast belägna byn i C6te de Nuits i Bourgogne, med röda viner som är bland de bästa som produceras i distriktet.
FLACKT Värdeomdöme om vin som är av enklare klass och har brist på syra. Ungefär det samma som platt. Man kan till exempel tvingas göra detta konstaterande när man avnjuter ett vin av gammal årgång. Vid det första mötet med vinet lever det upp till de höga förväntningarna, men när det gamla vinet har varit i glaset ett tag blir det platt, det har "gett upp andan". Talar man om champagne eller andra mousserande viner innebär begreppet att vinet har förlorat sin kolsyra.
FLAGEY/FLAGEY-ECHÉZEAUX (Frankrike) By och kommun norr om Vosne- Romanée i Côte de Nuits i Bourgogne, som innehåller de berömda vinodlingarna Echézeaux och Grands Echézeaux. Viner från dessa två odlingar säljs under vinodlingens namn utan att Flagey tas med. De mindre vinerna får Flagey är berättigade till appellationen Vosne-Romanée.
FLASKSORTER Först när flaskor med kork införts kunde man för- vara viner så att de fick möjlighet att utvecklas på flaska. Detta in- träffade i mitten av 1700-talet. År 1790 fanns det fem tillverkare av flaskor i Bordeaux, med en årlig produktion av 400 000 buteljer. En flaska från denna tid, årgång 1797, kan beskådas på Château Lafite. Idag används flera sorters flaskor. Bordeauxflaskor är höga, raka och smala, medan flaskorna från Bourgogne är mera trubbiga. Detta är de två huvudtyperna av rödvinsflaskor och de används även inom andra distrikt. Vita viner från Bordeaux och Bourgogne säljs i samma typer av flaskor som rödvinerna, men annars säljs vita viner ofta i höga, smala flaskor - detta gäller speciellt viner från Alsace och Tyskland. Provencevinerna har en speciell buktning som gör att de kan påminna lite om en kvinnokropp. De röda vinerna från Provence säljs dock ofta i Bordeaux-flaskor. Bocksbeutel är en flaska som bland annat är speciell för Franken. Många producenter lanserar dessutom flaskor med viss särprägel. Champagneflaskor är tunga och stora och finns i olika trubbiga former. Flaskorna måste vara extra starka på grund av trycket från kolsyran. Rhenviner säljs ofta i bruna flaskor, medan viner från Mosel säljs i gröna. Viner åldras fort i halvflaskor, men har god hållbarhet i normala flaskor. I en magnum går utvecklingen något långsammare.
FLÉTRI, VIN (Schweiz) Vin producerat på sent plockade druvor eller på druvor som soltorkats på stråmattor. I den torra bergsluften drabbas inte druvorna av den svamp (se Botrytis cinerea) som ger exempelvis vinerna från Sauternes deras karaktär. Vin Flétri är mycket pikant, ett mycket sött och charmerande dessertvin.
FLEUR DE VIN Detsamma som flor.
FLINTA En kiselhaltig bergart ofta förekommande i många vinregioner. Det talas ofta om att viner har en flintaton, men om detta kan spåras är omtvistat.
FLINTKARAKTÄR Doft (och möjligen smak) hos vin som påminner om doften när en (flint) sten slås itu. Förekommer framför allt hos Riesling- och Sauvignonviner.
FLOHPETER (Tyskland) Skämtsam beteckning för ett tyskt vin som är så surt att en loppa (tyska: Floh) som biter någon som druckit av vinet faller död ner!
FLOR (Spanien) Egentligen "blomma". Används i vinsammanhang om det svampskikt som bildas ovanpå vissa viner under jäsningen till sherry, till exempel vid jäsning av Fino och Amontillado. Flor bildas inte på den mera kraftiga Oloroso. Florbildningen inträffar under blomsäsongen och under hösten. Manzanilla, som lagras vid Atlanten, är täckt av flor året om.
FLORAL (Frankrike) Blommig.
FLÛTE (Frankrike) Egentligen "flöjt". Namn på den höga, smala, flaska som används bland annat i Alsace och vid Rhen - samt på det höga, spetsiga champagneglaset.
FLYKTIGA SYROR Ättiksyra (vinäger) kallas flyktig för att den avger en stickande lukt till skillnad från icke-flyktiga syror som inte har stark lukt. Lukten av ättiksyra blandas ofta ihop med lukten av etylacetat, men det är två skilda företeelser.
FOLLE BLANCHE Grön druvsort som ger ett ljust och lätt vin (utan några särdrag, men med frisk och ren smak och mycket syra). Det var tidigare det viktigaste vinet vid destillation till konjak, men har nu i stor utsträckning ersatts av druvan Ugni Blanc. Druvsorten odlas mest intensivt kring Nantes, där den kallas Gros Plant och ger ett vin med samma namn.
FONCÉ (Frankrike) Mörk.
FORCE (Frankrike) Styrka.
FORST (Tyskland) Liten, berömd vinstad i Pfalz som producerar några av de bästa Pfalzvinerna på Rieslingdruvor. Alla de ledande producenterna i Pfalz har vingårdar i Forst. Bland de bästa är Jesuitengarten, Kirchenstiick, Ungeheuer, Elster, Pechstein och Musenhang.
FORTA En hybrid mellan Madeleine Angevine och Sylvaner. Något lite odlas i Tyskland, där den ger sockerrika druvor av god kvalitet. 
FORTIFIED (England) Se Fortifierade viner.
FORTIFIERADE VINER Ett uttryck som innebär att vinet har tillsatts alkohol (fortify, att förstärka). Denna metod används vid produktion av starkviner På grund av detta alkoholtillskott håller sig till exempel sherry och portvin längre efter det att flaskan öppnats, medan lättviner sällan kan behålla sin smak längre än till nästa dag.
FOUDRE (Frankrike) Stora träfat. 600-900 liter.
FOULOIR (Frankrike) Maskin som krossar druvorna.
FOURTE, CLOS (Frankrike) En av de bästa vingårdarna i Saint-Émilion (Premier Grand Cru Glassé B), centralt belägen och en av de få ägor i Bordeaux som benämns Clos och inte Château.
FOXY (USA) Bismak på viner gjorda från Lambruskarankan. Påminner om "våt päls".
FRAGILE (Frankrike) Klen.
FRAIS (Frankrike) Frisk eller sval. Uppmaningen servir trés frais på en etikett betyder att vinet ska serveras kylt.
FRAISE (Frankrike) Jordgubbe.
FRAMBOISE (Frankrike) Hallon.
FRANC-DE-GOÛT (Frankrike) Vin med en smak som är lätt att karakterisera.
FRANKEN (Tyskland) Ett av Tysklands Anbaugebiete, beläget vid övre delen av Main, öster och väster om Würzburg. Franken är ett av landets största vindistrikt med tre Bereiche, 16 Grosslagen och 150 Einzellagen. Här produceras en stor del av de tyska vardagsvinerna, som normalt säljs i den speciella Bocksbeutel-flaskan. Frankvinerna, som även kallas Steinweine, är goda, torra och ganska dyra viner. Till övervägande del görs de på druvan Müller-Thurgau, men de bästa av dem görs på Sylvaner. Egentligen rymmer benämningen Steinwein enbart viner från Würzburgs bästa vinjord, Stein.
FRANKEN RIESLING En beteckning som ibland används för druvan Sylvaner, trots att denna inte är en Riesling.
FRANKRIKE Världens ledande vinnation. Det produceras ypperliga viner i många andra länder, men i Frankrike finns det tio till tolv slott som ingen annan vinproducent hittills har överträffat. Dock inträffar det ibland vid vinprovningar att viner från andra länder eller världsdelar placeras först. Att Frankrike hävdar sig så väl hänger otvivelaktigt samman med den franska kulturen, som sätter värde på allt som är gott och vackert. och där måltiden och maten står i familjelivets centrum. Mellan 8 och 13 % av livsmedelskassan går till vin, och konsumtionen per capita är 100 liter per år, högst i världen. (Motsvarande siffra i Sverige är drygt 16 liter per år.) Konsumtionen är dock fallande. Vinstockar finns planterade på 929 000 hektar, och den årliga produktionen är 55 miljoner hektoliter vin. Av detta är bara 10 miljoner hektoliter kvalitetsvin. (Observera att produktionssiffrorna varierar betydligt år från år beroende på skördeutfallet). Frankrike exporterar 4 miljoner hektoliter vin årligen, och importerar det dubbla. Med än 6 miljoner fransmän får sin utkomst genom vinet - varav 1,5 miljoner är odlare. Frankrike är indelat i 95 departement (län) och vin odlas i två tredjedelar av dessa. Den norra delen av landet är inte lämplig för vinodling. Under medeltiden var vinerna från Parisområdet, Vin de France, de mest uppskattade, men nu odlas inte längre vin där. Redan gallerna, som nedkämpades när romarna invaderade för ett par tusen år sedan, odlade vin. Romama främjade vinodlingen, dock med vissa avbrott på grund av tillfälliga förbud. Under den tidiga medeltiden överlevde vinet i Frankrike bland annat tack vare munkarna, som betytt mycket för den höga kvalitetsnivån, inte minst i Bourgogne. Frankrike är ledande inom alla vinområden - röda, vita, söta och mousserande - och man har en bättre propagandaapparat för att säkra vinets renommé än vad andra länder han De olika kon- trollsystemen, och de krav som ställs i samband med dem, bidrar också till att höja nivån. Även om det alltid kommer att finnas de som försöker förbigå dem är det nödvändigt med en kontroll för de stora toppvinerna, som ger alla franska viner gott rykte.

Frankrikes viner och vinregler beskrivs under många olika uppslagsord i lexikonet.
FRAPPÉ (Frankrike) Iskyld. 
FRASCATI (Italien) Känt italienskt vin från trakterna kring den lilla staden med samma namn i bergen söder om Rom. Det rör sig om torra, ibland sötaktiga, vita viner med mycket kropp men av genomsnittlig kvalitet.
FRECCIAROSSA (Italien) Ett gott rött och vitt vin från Pavia i Lombardiet.
FREISA (Italien) Rödvinsdruva och det vin som produceras av den, särskilt i Piemonte mellan Torino och Casale Monferrato. Freisa från Chieri är speciellt känt. Freisa finns i två helt olika varianter: den ena är ett torrt rödvin och den andra ganska lätt mousserande. Det sistnämnda vinet tappas i motsats till det förstnämnda ganska ungt och har störst popularitet hos italienarna själva.
FRIOLARO (Italien) Rödvinsdruva och viner gjorda på denna i den italienska provinsen Padua nära Venedig. Friolaro-vinet är ganska ordinärt, men populärt som bordsvin i gondolernas stad.
FRISKHET Egenskap hos vin som har utpräglat syrainnehåll.
FRUITÉ (Frankrike) Fruktig.
FRUKTLUKTER, FRUKTIGHET Om doft hos vin påminnande om: svarta vinbär, hallon, körsbär, äpple, krusbär, plommon, mandel, kvitten, aprikos, banan, nöt och fikon.
FRIZZANTE (Italien) Lätt mousserande. Används om pärlande viner, till exempel röd Lambrusco som är mycket populär i USA och som vunnit en del mark även hos oss under senare år.
FROID (Frankrike) Kall.
FRONSAC (Frankrike) Stad och litet vinområde i Bordeaux, granne med Saint-Émilion. Producerar bra, inte alltför dyra, röda viner.
FRONTIGNAN (Frankrike) Stad och vinområde vid den sydligaste franska Medelhavskusten nära staden Séte, där man framställer en osedvanligt gott Muscatvin, ett vin doux natural. Normalt tillverkas det som vitt vin och ska hålla l 5 %.
FRUKTIGT Fruktigt sägs ett vin vara när det har en omisskännlig, behaglig arom av frisk frukt, dock inte nödvändigtvis av druvor. Viner från Beaujolais, Alsacc och de flesta tyska vinerna är fruktiga, vilket även gäller för många roséviner.
FRÄNT En stickande, kärv och ibland brännande känsla som orsakas av för mycket svavel. Känns högst upp i näsborrarna och längst bak i svalget.
FUDER (Tyskland) Fatstorlek 1000 liter. Används mest i Mosol. 
FUGACE (Frankrike) Flyktig.
FUMÉ (Frankrike) Rökig.
FUMET (Frankrike) Arom, bouquet.
FURMINT (Ungern) Berömd ungersk druva, den huvudsakliga druvan i Ungerns Tokayer, men ingår också i många andra av landets viner. Det sägs att druvan kom till Ungern under den tidiga medeltiden. Angrips lätt av ädelröta. Ger mäktiga, söta viner som kan lagras hur länge som helst.
FURTIF, FURTIVE (Frankrike) Flyktig.
FUSTO (Italien) Ekfat.
FYLLIGT, FYLLIGHET Egenskap hos vin med hög extrakt-halt.
FÄLLNING Detsamma som bottensats, sediment, depôt. Förekommer hos röda lättviner och portviner med högt ursprungligt tannininnehåll.
FÄRG En del av ett vins kvalitet ligger i dess färg. Vita viner kan ha färg i många olika toner och blir mörkare och mera brunaktiga med åren. Rödviner blir ljusare med åldern, och gamla rödviner kan verka gyllene i kanten när man ser dem i glaset. Om ett rödvin är mycket gammalt kan man få alla färgämnen att samla sig på flaskans botten genom att stöta flaskan hårt i bordet. Vinet antar då en gyllene färg.
FÖRSKURNA VINER Se fortifierade viner.

 

Gå vidare till begynnelsebokstav G