ABBACCATO (Italien) Halvtorr.
ABFÜLLER (Tyskland) Den leverantör som buteljerar vinet.
ABFÜLLUNG (Tyskland) Buteljering.
ABOCADO (Spanien) Beteckningen för halvsöt sherry.
ABOURIOU (Frankrike) Blå druva från sydvästra Frankrike. Mycket tanniner, låg syrahalt. På väg att försvinna
ABRAU (Ukraina) Vitt vin från Krim. 
ABRAU (Ukraina) Mousserande vin från Krim.
AC Se Appellation d´Orgine Contrôlée.
ACERBE (Frankrike) Kärv, sträv.
ACETALDEHYD Uppstår vid oxidering av alkohol. Förekommer naturligt i små mängder i lätta vita viner. I förstärkta viner som sherry har den normalt en tung, sötaktig lukt, men i ett lätt vitt vin tyder en sådan lukt på för mycket oxidering.
ACETOBAKTER Vinägerbakterien, som kan leda till att vinet blir till vinäger.
ACHAIA (Grekland) En av de största vindistrikten i Grekland. Här produceras den mesta delen av Mavrodaphne-vinerna.
ACID (USA/Australien/Nya Zeeland)  Syra. Innehållet i vinet kan stå på etiketten och anges då i gram/liter.
ACIDITÉ (Frankrike) Se syra.
ACONCAGUA-DALEN (Chile) Ett av de bästa distrikten, som ger långlivade och mycket balanserade viner.
ADAMADO (Portugal) Sött.
ADEGA (Portugal) Vinkällare eller vinhus.
ADOM ATIC (Israel) Ett av de mest kända Israeliska vinerna.
ADSTRINGERANDE Sammandragande. Effekt i munhålan av tanninet i vinet.
AEROBISK I närvaro av luft.
OTHIS OINOS (Grekland) Mousserande vin.
AGAWAM (Kanada) Grön, inhemsk labrusca-sort i Kanadas största vinprovins Ontario. Nu på nedgång.
ÂGE (Frankrike) Ålder.
AGEDA (Portugal) Källare (vanligtvis en firmas källare).
AGGRESSIVT Obehagligt hårt i smak eller struktur, vanligen beroende på för mycket tannin eller syra.
AGIORGITIKO (Grekland) Blå druva som kallas "Herkules blod" från de berömda vingårdarna i Nernea-dalen på Peleponnessos. Ger relativt kraftiga viner när druvorna kommer från de höglänta delarna i dalen.
AGLIANICO (Italien) En av södra Italiens främsta blå druvor. Viner från Aglianico dracks redan av romarna i de berömda Falerno-vinerna Aglianico ger kärva viner som behöver lagras. Mest kända Aglianieo-vin är idag Taurasi från Kampanien.
AGRAFE (Champagne) Metallklämma som håller fast korken under jäsningen.
AGUAARDENTE AG Vinsprit.
AHR (Tyskland) En av Rehns bifloder. Ahr rinner upp norr om Mosel och har gett namn åt det näst minsta av Tysklands 13 Anbaugebite. Ett av de nordligaste av alla vindistrikt som producerar vita viner, men även känt son ett rödvinsdistrikt. 
AIDANIA (Grekland) Grön, inhemsk druva med tilltalande blomdoft. Odlas mest på Santorini.
AIGRE (Frankrike) Sur.
AIMABLE (Frankrike) Halvsött.
AIME (Frankrike) Vinfat i Alsace. Rymmer 114 liter.
AIRÉN (Spanien) Den viktigaste vita druvan i distriktet La Mancha. Den mest odlade druvan i världen. Används mycket i blandningar med distriktets röda viner. La Mancha-viner som gjorts på enbart röda druvor kallas tinto tinto. Viner som bara är tinto kan vara lika röda. 
AKTIV SYRA Syra som anges av PH-värdet.
ALAVESA (Spanien) Det spanska distriktet Rioja är indelat i tre regioner: Rioja Baja, Rioja Alta och Alavesa. Viner från Rioja Baja (en tredjedel av distriktet) har högre alkoholhalt, men det fina med Alta och Alavesa är den elegans som finns hos vinerna från dessa regioner. Nästan alla Riojaviner består av blandningar av viner från dessa tre områden. Alavesavinerna är ljusa och har stor bouquet, och de är tidigt drickfärdiga.
ALBA (Italien) Stad i Piemonte söder om Turin. Ett centrum för norra Italiens vinproduktion.   
ALBALONGA Grön druva som är en korsning mellan Rieslanier och Sylvaner som har tagits fram och odlas i Tyskland.
ALBANA (Italien) Torrt till halvsött vin från det italienska distriktet Emilia. Det är gjort på druvan med samma namn. Första vita DOCG i Italien (1987).
ALBANO (Italien) Torrt billigt vin från Albanobergen sydväst om Rom.
ALBARIÑO (Spanien, Portugal) Grön druvsort av hög kvalitet i norra Spanien (Galicien) och Portugal (som Alvarinho). Doftrik och frisk.
ALBARIZA (Spanien) Kritjord i södra Spanien, mest känd från Jerez. Från dessa jordar kommer den bästa sherryn.
ALBAROLA (Italien) Vitvinsdruva från Ligurien, används till blandningar i bl.a. Cinqueterre.
ALBILLO (Spanien) Grön druva som ger viner med låg syrahalt.
ALDEHYD En flyktig vätska som uppstår när alkohol oxideras och som har stor betydelse för vinets bouquet. 
ALEATICO (Italien) Ovanlig, blå druvsort som ger blekröda, oftast söta viner med rosendoft i delar av Italien. God kvalitet.
ALELLA (Spanien) Ett torrt vitt vin från distrikt norr om Barcelona.
ALFROCHEIRO PRETO (Portugal) Rrödvinsdruva som ger mjuka, björnbärsfruktiga viner. Sogrape gör ett bra exempel.
ALGERIET Under tiden som fransk koloni (till 1962) hade Algeir, som landet hette, en enorm vinproduktion. Efter självständigheten har dock vinarealerna och produktionen mer än halveras. De algeriska vinerna är prisvärda.
ALICANTE (Spanien) Vindistrikt nära Valencia, känt av Shakespeare som kallade dess vin för Tent. Soltunga och kraftiga bordsviner. Fler röda än vita, fler söta än torra. 
ALICANTE BOUSCHET En Petit Bouschet x Grenache-hybrid druva (blå) som är en teinturier-druva med sin starkt färgade röda saft. Den odlas förvånansvärt mycket i Frankrike och på Korsika, är auktoriserad för framställningen av portvin och förekommer i Italien, Jugoslavien, Nordafrika, Sydafrika och Kalifornien, där den för det mesta odlas i Central Valley och blandas i billigt vin.
ALIGOTÉ (Frankrike) Vit druva från Bourgogne. Något gröngul till färgen. Ger kraftiga men jämngoda, alkoholsvaga viner. Vit Bourgogne gjord på denna druva skall betecknas Bourgogne-Aligoté. Det är detta vin som blandas med Crème de Cassis (svartvinbärslikör) till aperitifen Kir. Basvinet skall vara torrt och kraftigt. 
ALKOHOL Etylalkohol, C2H5OH, i vinsammanhang. Bildas genom jäsning av druvsocker. Ett vins alkoholinnehåll bidrar till vinets kvalitet.
ALKOHOLSTYRKA Procentandelen alkohol i öl, vin och spritdrycker. Alkoholstyrkan kan antingen anger som ett rymdmått (volymprocent) eller som ett viktmått (viktprocent). I Sverige användes förr både volym- och viktprocent, men har nu övergått till enbart volymprocent, som är vanligare internationellt. OBS: Volymprocenten är högre än viktprocenten, ty alkohol är lättare än vatten. Se även Oechsle och Procent. 
ÁLLAMI GAZDASÁG, Á.G. (Ungern) Statligt vinföretag.
ÁLLAMI PINCEGAZADSÁG (Ungern) Statsvinkällare.
ALLIER EK Quercus sessilis. Allier är mycket uppskattad därför att den är tätfibrig med välbalanserade, medelstarka tanniner och aromämnen.
ALLUVIALA AVLAGRINGAR Material som avsatts från flodvatten. De flesta jordar av denna typ innehåller slam, sand och grus och är mycket bördig.
ALMBRADO (Spanien) En vinflaska omspunnen med ståltrådsnät (alambre). Används ofta på spanska viner.
ALMACENISTA (Spanien) Vingrossist i Sherryområdet med källare för lagring.
ALOCE-CORTON (Frankrike) Berömt vindistrikt i Bourgogne. De något billigare vinerna säls under detta namn. De finaste heter Corton, ev. med något efterföljande namn. Vid goda år är de röda Corton-vinerna antagligen de bästa, i alla fall de mest långlivade, av Côtes de Beaunes viner, och Corton Charlemagne är ett mycket elegant och kraftigt vitt vin.
ALSACE (Frankrike) Vindistrikt i Frankrike som producerar goda vita viner gjort på 7 berömda "Alsace-druvor: Riesling, Gewürtztraminer, Sylvaner, Muscat, Pinot Gris (Tokay d'Alsace), Pinot Blanc och Pinot Noir. Även Ottonel och Chasselas odlas i Alsace. Vinerna säljs i slanka, gröna flaskor. Vissa Alsaceviner har domainenamn och några har fått cru-classé-beteckningar.  
ALTESSE Grön druvsort. Den finaste av Savoies traditionella varieteter. Grunden till underbart fylliga och doftande viner.
ALTO ADIGE (Italien) Vindistrikt kring den norra delen av floden Adige mot gränsen till Österrike. De bäste vinerna härifrån tillhör de bästa italienska vinerna. Bör drickas unga. 
ALTO DOURO (Portugal) De klassiska portvinsdistriktet vid övre delen av floden Douro i norra Portugal. 
ALVARELHÃO (Portugal) En underskattad druva som idag främst ger lätta viner i Tras-os-Montes och i Douro-dalen i norr.
ALVARINHO (Portugal) Populär i Minbo i norra Portugal där bl.a. en oblandad Vinho Verde görs på denna druva. Ger fruktiga, långlivade viner.
AMABILE (Italien) Halvsöt. (På franska aimable).
AMARO (Italien) Lite bittert eller mycket torrt..
AMARONE (Italien) Se Recioto.
AMBER DRY (Frankrike) Rödviner från Languedoc säljs ofta under detta namn i England.
AMBRÉ (Frankrike) Bärnstensfärgad.
AMÉLIORIATION (Frankrike) Förbättring. Franska staten ger bidrag till röjning och utplantering av bättre druvsorter.
AMFORA/AMPHORA Antikt grekiskt/romerskt spetsbottnat vinkärl av terrakotta. Användes runt Medelhavet i förkristen tid.
AMERIKANSK EK Quercus alba. Denna ek täcker nästan hela östra USA. En del vinproducenter anser att den från Minnesota och Wisconsin är bäst, andra tycker att den är för tanninrik och föredrar ek från Appalacherna. Ek från Ohio, Kentucky, Mississippi och Missouri är också uppskattad. Alla tillhör arten vitek, snabbväxande, glesfibriga och med mindre tannin (med undantag för oregonek) är europeisk brun ek men med starkare, sötare, mer kokosnötsliknande aromämnen. Traditionell Rioja, australiensisk Shiraz och Kalifornisk Zinfandel blir bäst lagrade på vitek. 
AMIGNE (Schweiz) En lokal vit Valaisdruva, som ger ett tungt, välsmakande, vanligen torrt vin.
AMONTILLADO (Spanien) Fatlagrad gammal Fino-sherry. Se vidare vinetiketter Spanien.
AMOROSO (Spanien) Sherrytyp. En sötad oloroso.
AMPELOGRAFI Den vetenskap som beskriver och identifierar druvsorter vid detaljerade studier av vinplantans utseende, i synnerhet dennes blad.  
AMTLICHE PRÜFNUMMER (AP) (Tyskland) En sifferkod som måste finnas på alla flaskor som klarat kvalitetstesten (Qualitätsweinprüfung). Anger kontrollställe, testat parti och godkännandeår.
AMTLICHE PRÜFUNG (Tyskland) Offentlig kvalitetskontroll i 3 steg som omfattar Qba och QmP-viner. 1. Skördekontroll, 2. Laboratoriekontroll, 3. Smaktest. AP-nummret är godkännandebeviset.
AÑADA (Spanien) Skördeår/årgång. I sherrydistriktet dessutom beteckningen på det ettåriga vinet innan det övergår till den komplicerade blandningsprocessen.
ANAEROBISK I frånvaro av luft.
ANBAUGEBIET, BESTIMMTES (Tyskland) Enligt EU-lagar ett avgränsat ("bestimmtes") område för produktion av kvalitetsvin. Måste anges på kvalitetsviner.
ANDALUSIEN (Spanien) Sydligaste delen i Spanien med ett subtropiskt klimat. Bördig jord. Producerar stora mängder vin. Vinerna, aperitifvinerna och de olika typerna av sherry från Jerez de la Frontera är världsberömda, medan Montilla-Moriles producerar mindre ryktbara viner. Dessutom rymmer landsänden Malagaviner.
ANCELOTTOA (Italien) Ingår i liten utsträckning i Lambrusco, men även annorstädes i Italien. Ger viner med djupröd färg.
ANDRA JÄSNING Den jäsning som sker på flaska då ett vin framställs med méthode champenoise. Termen används ibland felaktigt om malolaktisk jäsning.
AÑEJO (Spanien) Åldrat, lagrat. Ursprungligen: Lagrat minst ett år längre än vinkällarens yngsta vin.
ANJOU (Frankrike) Distrikt på båda sidor om floden Loire i mitten av västra Frankrike. Här produceras bl. a. några av Frankrikes bästa söta och halvsöta viner på druvan Chenin Blanc (här kallad Pineau de la Loire). Den är dock inte släkt med Pinot. Stora mängder roséviner av ofta lägre kvalitet produceras också här. Kända områden är Coteaux de Layon, Coteaux de Loire och Saumur med kraftiga, sent skördade dessertviner. I Anjou produceras även stora mängder mousserande viner, dessutom torra, ganska goda vita viner och enstaka lätta rödviner.   
ANNATA (Italien) Årgång.
ANO (Portugal) Årgång.
AÑOS (Spanien) Årgång.
ANREICHERN (Tyskland) Tillsättning av socker till druvmusten, motsvarar chaptalisering.
ANTÃO VAZ (Portugal) Grön druva från södra Portugal som ger småtråkiga viner.
ANTINORI, PIERO (Italien) Markis P. Antinori tillhör den anrika Florensfamilj som övergick från sidenhandel till vin redan 1385. Från Palazzo Antinori i Florens har genom århundradena utvecklats en högtstående vinkultur. Bl.a. med viner som Riserva del Marchese och Tignanello.  
ANTIOXIDERANDE MEDEL Alla kemiska ämnen som hindrar oxidering av druvor, must eller vin, t.ex. askobinsyra och svaveldioxid.
ANTOCYANIDER Färgämne i druvans skal, ger blåaktig röd färg hos unga viner. Den näst viktigaste gruppen av fenolföreningar i vin. Den viktigaste gruppen är tanniner.
AOC  Se Appellation d'Origine Contrôlée.
APERITIF En dryck som avnuts före middag eller vid andra tillfällen, även utan mat. Kan vara allt: vitt vin, champagne, sherry, portvin m.m. 
A.P.Nr. (Tyskland) Se Amtliche Prüfungsnummer.
APPELLATION Ursprungsbeteckning.
APPELLATION (DÓRIGINE) CONTRÔLÉE, A.C. eller AOC (Frankrike) Den främsta franska ursprungsbeteckningen. Vinerna utses och kontrolleras av en statlig myndighet (INAO) med avseende på bl.a. ursprung och framställning. De finns ca 400 olika AOC beteckningar. Se även Vinlagar i inledningstext Frankrike.
APULIEN (Italien) Italiens "klack", ett distrikt som producerar väldiga mängder av vin. De mesta används som utfyllnad i franska och tyska konsumtionsviner och i vermouth.
ÂPRETE (Frankrike) Strävhet.
ÁR, ÁRA (Ungern) Pris.
ARAMON (Frankrike) Okänd för de flesta, men ändå Frankrikes sjätte mest odlade blå druva. Ända fram till 60-talet var det den mest odlade. Aramon är nämligen druvan som ligger bakom det mesta av de vinfloder som kommit (och fortfarande delvis kommer) från Languedoe-Roussillon. Dess främsta egenskap är att vara högavkastande, upp till 400 hl/ha. Viner från Aramon är lätta och mycket ljusa. Druvan är på ständig tillbakagång ända sedan 1930-talet.
ARBOIS (Frankrike) Vindistrikt i Jurabergen nära den schweiziska gränsen. Här produceras goda röd- och roséviner på druvor som Poulsard, Pinot Noir och Trousseau och torra vita viner på druvor som Sagnin (Traminer) och Chardonnay. Viner som Vin Jaune och Vin de Paille kan jämföras med sherry.
ARBOIS Grön druva. En intressant men ytterst lokal grön druvsort som odlas i Loiredalen, där den emellanåt blandas med en annan föga känd druva, Romorantin. 
ARDENT (Frankrike) Häftig, eldig.
ARDOISE (Frankrike) Skiffer.
ARGENTINA Världens fjärde största vinproducent (efter Italien, Frankrike och Spanien). Den årliga produktionen är 40 miljoner hektoliter, vilket är något mer än USA:s produktion. 95 % är robusta viner som lokalbefolkningen dricker blandade med vatten. Kvalitetsvinerna utgör fem procent av produktionen, och av dessa exporteras allt mer, bland annat till Sverige. Generellt kan man beteckna dem - åtminstone de bästa av dem - som bra mellanklassviner. Vingårdarna ligger i mycket torra områden vid foten av Anderna, områden som får sin fruktbarhet från smältvatten som leds ner till de odlade arealerna. Vinarealerna är högt belägna, strax över och under I 000 meter över havet, vilket gör klimatet tillräckligt kyligt för vinodling. Landets största vindistrikt heter Mendoza och står för 50% av produktionen. 25 % sker i San Juan och 10% i det sydligt belägna Rio Negro. De bästa vinerna kommer från det sistnämnda distriktet. Detta är samtidigt de sydligaste vinodlingar som finns, eftersom området ligger söder om Australien och Tasmanien. Druvsorterna är desamma som i Europa och fördes hit av missionärerna. Vingårdarna är enormt stora. "Gamla årgångar" skapas bland annat genom att vinerna sparas flera år i slutna tankar, där ingen utveckling sker, innan de buteljeras. Utöver de nämnda distrikten finns det flera andra av mindre betydelse.
ARGONNE EK Quercus sessilis. Argonne är tätfibrig med låg halt av aromämnen och tannin och användes i champagnefat innan det rostfria stålet gjorde sitt intåg.
ARHIVSKO VINO (Kroatien/Slovenien) "Arkivvin", lagrat vin.
ARIÈRE-GOÛT (Frankrike) Se eftersmak.
ARINTO (Portugal) Grön druva son ger friska, aromatiska viner i stora delar av Portugal. Dominerar i Bucelas. Hög kvalitet, men ersätts tyvärr på många håll av mer högproduktiva sorter.
ARNEIS (Italien) En nygammal vitvinsdruva i Piemonte som fått ett rejält uppsving. Ger fruktiga, karaktärsfulla viner med hygglig syra.
AROM I vid bemärkelse ungefär detsamma som doft. I snävare mening liktydigt med primärarom, d.v.s. doft med övervägande karaktär av färsk frukt eller druva, doft av druvmust före jäsning.
AROMATISKT Benämningen som tillämpas på viner gjorda på druvsorter med tydlig och uttalad arom (t.ex. Sauvignon Blanc, Cabernet Sauvignon) ofta med kryddig, kärv karaktär. Den beskriver också den del av smaken eller eftersmaken som man snarare känner än smakar.
AROMATIQUE (Frankrike) Se aromatisk.
ARÔME (Frankrike) Se arom.
ARROBA (Spanien) Rymdmått, ungefär 16 liter.
ARROPE (Spanien) Vin som kokats ned till en femtedel av sin volym, används för sötning och färgsättning.
ARSAC (Frankrike) Kommun i Haut-Médoc som fått rätt att använda appellationen Margaux.
ARRUFIAC (Frankrike) Grön druva från sydvästra Frankrike, i distriktet Pacherenc du Vic-Bilh. Parfymerade, ganska tunga viner.
ASCIUTTO (Italien) Mycket torr.
ASPRO (Italien) Skarpt/syrligt.
ASSMANNSHAUSEN (Tyskland) Liten, idyllisk ort vid högra stranden av Rhen, strax norr om Rhüdesheim, känd för sitt rödvin Roter Assmannshäuser.
ASSEMBLAGE (Champagne) Blandning av stilla viner till en Cuvée.
ASSYRTIKO (Grekland) Grön druva med hög syrahalt. En inhemsk varietet av bättre kvalitet Odlas framför allt på ön Santorini. 
ASTI (Italien) Viktig vinproduktionsort söder om Turin i Piemonte i norra Italien. Särskilt känd för det söta mousserande vinet Asti Spumante och för handeln med vermouth.
ASZTALI BOR (Ungern) Bordsvin.
ASZÚ (Ungern) Övermogna druvor för sötning av tokajer, motsvarigheten till tyska Auslese.
ATTACK Ett vin med bra attack är komplett och visar från början upp alla sina smakegenskaper. Vinet är i allmänhet ungt och dess attack bådar väl för framtiden.
ATMOSFÄR Ett mått på tryck: 1 at = 1 kilopond per kvadratcentimeter (ung. normalt lufttryck). Det inre trycket i en champagneflaska är i genomsnitt 6 atmosfärer.
AUDE (Frankrike) Vindistrikt i södra Frankrike, en del av det i vinsammanhang massproducerande Midiområdet som sträcker sig från Provence till Pyrenéerna längs Medelhavet. Ca 15% av produktionen kan betecknas som "ganska goda" till "goda" med fruktig fyllighet och bra färg. Ej lagringsbara. 
AUSBRUCH (Österrike) Ett av Prädikatsvinerna. En vinspecialitet av ädelrötade eller intorkade druvor med minst 24 grad KMW (138 Öchsle).
AUSLESE (Australien/Nya Zeeland) Allmänt uttryck för för sent skördade viner. Jämför Spaetlese.
AUSLESE (Österrike) Ett av Prädikatsvinerna. Minst 21 grad KMW (105 Öchsle).
AUSLESE (Tyskland) Ett Qualitätswein mit Prädikat (QmP). Speciellt druvurval vid skörd; sjuka eller omogna druvor undvikes. Plockning sker för hand.
AUSONE, CHÂTEAU (Frankrike) Förnämt vislott i Bordeaux nära Saint-Émilion. Vinerna betingar lika höga priser som viner från Médocs bästa slott Margaux, Latour och Lafite. Antagligen har namnet sitt ursprung från Ausonius, som var en romersk ståthållare i Bordeaux på 300-talet.  
AUSTRALIEN Vinodling påbörjades i Australien för ett par hundra år sedan i syfte att erbjuda de hårdföra nybyggarna alkoholsvagare drycker än gin. Vinodlingen fick ett uppsving efter andra världskriget, och Australien har idag många förnämliga viner att erbjuda. Europeiska druvor används, men Australien har en speciell druvlandning kallad Cabernet-Shiraz, som ofta hävdar sig väl. I dag odlas vin på mer än 70 000 hektar och produktionen är på cirka fem miljoner hektoliter per år. Australiensarna var de första som sålde vin i pappkartong. I Sverige saluförs flera viner från Australien, de flesta av god mellanklasskvalitet. Kända exportfirmor är Wolff Blas, Lindeman, Seppelt, Hardv, Kaiserstuhl, Penfold och Wvnn.
AUTOCLAVE (Italien) Försluten tank av rostfritt stål. Används vin spumantetillverkning.
AUTOLYS Den nedbrytning som sker med hjälp av enzymer från jästceller och ökar risken för bakteriell förstörelse. Den autolytiska effekten av att ett vin mognar på sin fällning är därför ovälkommen i de flesta viner. Undantag är de som buteljeras sur lie (mestadels Muscadet) och mousserande viner.
AUXERROIS Grön druva som oftast förväxlas med Pinot Blanc men är i själva verket något helt för sig och odlas med bäst resultat i Alsace. Den vinner terräng i England. Vinet är fylligare än det som görs på Pinot Blanc, och därför passar sorten för svalare klimat.   
AVESSO (USA) Approved Viticultural Area. Vinodlingsregion godkänd av BATF. Motsvarar de franska AOC-bestämmelserna. 1993 fanns det 117 st spridda över hela USA, dock med majoriteten i Kalifornien (65 st).
AVKASTNING Den mängd vin som produceras från ett begränsat område stockar (ofta hl/ha). Ju mindre som produceras desto mer koncentrerat blir vinet. För hög avkastning ger ett utspätt, vattnigt vin.
AVK (Portugal) Grön druva som ger tunga, fylliga viner med mycket alkohol.
AVMAGRAT En beskrivning, som inte behöver vara kritisk, av ganska stram stil. Kritiskt står den för bristande frukt och möjligen för uttalad strävhet.
AVRUNDAT Används ofta för att beskriva ett vin vars syror (fruktsyra, garvsyra) inte är särskilt påtagliga och skarpa även om de kan finnas i rikt mått. Detta kan bero på flera saker, t.ex. att vinet har en liten, balanserande sötma eller har börjat mogna.
AVSTANNAD JÄSNING Det är alltid svårt att få i gång jäsningen igen, och om det lyckas så får vinet en egendomlig besk smak. De vanligaste orsakerna till att jäsningen avstannar är (1) för hög värme, 35° C eller därutöver, (2) näringsbrist som leder till att jästcellerna dör, (3) alltför mycket socker som höjer det osmotiska trycket varvid jästcellerna dör.
AY (Frankrike) Stad i Marne-dalen, nära Épernay i Champagne. Här produceras den mycket kända champagnen Bollinger.
AZIENDA (Italien) Vingård, gård.
AZIENDA (USA) Egendom. Azienda agricola gör vin av egna druvor, Azienda vinicola gör vin av köpta druvor.

Gå vidare till begynnelsebokstav B