I denna uppsats behandlas folkbibliotekens inköps- och urvalsstrategier i förhållande till befolkningsmässiga, geografiska och storleksmässiga olikheter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall vad, som skiljer olika bibliotek åt när det gäller principer för urval och inköp av litteratur. Jag ville även ta reda på om och i så fall hur biblioteken tar hänsyn till befolkningssammansättningen när de formulerar dessa principer. Jag ville också få svar på fem frågor om vilka skillnader det kan finnas i olika biblioteks inköps- och urvalsstrategier beroende på befolkningsmässiga, geografiska och storleksmässiga olikheter.

Studien är gjord utan några som helst ambitioner att besvara frågan ”Hur ser det ut på Sveriges Bibliotek?”, utan vill endast ge en bild av hur det kan se ut på ett svenskt folkbibliotek. Eftersom jag var intresserad av bibliotekens inköps- och urvalsstrategier i förhållande till befolkningssammansättningen och de allmängeografiska- och strukturella förutsättningarna, föreföll det lämpligt att jämföra två orter som sinsemellan är mycket olika. Påverkar de olika förutsättningarna bibliotekens förhållningssätt till inköp och urval?

Jag valde att jämföra Nordmalings bibliotek med Skellefteå stadsbibliotek. Båda är huvudbibliotek i sina respektive kommuner, men Nordmalings bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek, medan Skellefteå stadsbibliotek är ett stort bibliotek med flera filialer (jag studerade emellertid enbart själva stadsbiblioteket).

Jag intervjuade personal på de två biblioteken, dessutom studerade jag annan litteratur om kommunerna samt en del litteratur som behandlar synen på inköp till bibliotek. Jag tittade även närmare på vilka faktorer som kan antas påverka bibliotekens sätt att välja vad som ska köpas in till biblioteket, till exempel statliga och kommunala kulturpolitiska målsättningar. Jag undersökte likaså den ”ständiga” debatten om vad som är bibliotekens egentliga uppgift, att ta litteraturpolitiskt ansvar för den statligt stödda kvalitetslitteraturen eller att tillhandahålla ”vad folk vill ha”.

Det var svårt att dra generella slutsatser eftersom mitt material varit så pass begränsat, men jag kunde ändå slå fast att skillnaden i storlek mellan de två biblioteken var den enskilt mest avgörande faktorn för skillnaderna mellan de två biblioteken. Annars var biblioteken förvånansvärt snarlika i sin syn på inköp och urval. Båda biblioteken ansåg till exempel att det var en fördel med en skriftlig inköpspolicy. Biblioteken tog delvis befolkningsmässiga hänsyn när de gjorde sina inköp och urval, men bibliotekslagen och/eller kommunala måldokument var viktigare för urvalet.