Första sidan I Sverige Till Indonesien Borneo Nya Guinea och krig Nya Guinea 1950-talet Och sen...
   Borneo

Eric blev anställd av ett syndikat som önskade exploatera de skogar han upptäckt under sin första resa till Borneo. Han kom dit i december 1934 och verkade sedan på öarna Nunukan, Sebatik och kring Sembakong- och Sebukuflodens mynningar i fem år.
   Ur ett kapitalistiskt perspektiv var hans gärningar en total framgång. Eric själv tog senare avstånd från sin verksamhet där, i det att han såg sitt arbete som skövling, men vid denna tid lockade äventyret och arbetet mer än moraliska hänsyn kunde avvärja.
   Eric kom tillsammans med åtta malajer och byggde upp en skogsindustri av stora mått. Rolf Blomberg berättar:
   "När jag nu, fem år senare (1939), damp ner på Nunukan, sysselsatte han ett tiotal européer och ungefär tusen färgade - malajer, dajaker och kineser. Ett par byar har växt upp, strändernas mangroveskogar har fått ge plats åt hamnanläggningar, järnvägsskenor är dragna i alla riktningar genom urskogen, ett modernt sågverk arbetar för fullt dygnet om och stora lastångare kommer ständigt in till Nunukan för att lasta plank och timmer. Ett ståtligt arbete av en enda man!"
   Det ska genast påpekas att Eric inte uppträdde som den typiske kolonialtjänstemannen. Han var istället oerhört omtyckt bland sina arbetare. Eric hade den märkvärdiga talangen att kunna ta folk och sprida glädje i oroshärdar. Hans smeknamn var Tuan Besar - Stor Herre - och han nämndes med stor respekt i hela området.
   
   

Del 4 -->