Brain´s Ixie Pixie   "XI"  född  1-5-1999

Xi var inte helt olik Bonnie till sitt sätt. Alltid glad och busig. Ville bara jobba och alltid glimten i ögat. En stabil fin liten Border Collietik, som var i allra högsta grad "allround". Duktig i vallning, men kunde säkert blivit betydligt duktigare, då jag var totalt "grön", då det gäller vallning när vi startade. Vallningen är nog det svåraste jag hållit på med. Jag tävlade ÖK  (2:a pris) med XI. Tävlade även lydnad och var uppflyttad till LY kl 3. Hon vann LY 2 på hemmaplan på Väsby BK, tävlade även spår med henne. Xi var färdig för att tävla i söket, hon gick långa arbeten med många tomslag. Då jag karaktärstestade henne på Nynäshamns BK, sa domaren och tävlingsledaren, att det här är ingen Border Collie, det är en bra schäfer. Då Xi var drygt tre år fick hon Epilepsi (aug02) det var en fruktansvärd chock för oss alla. Visst hade vi hört talas om detta, men inte att det skulle drabba våran lilla XI. Vi som skulle ut på banan och tävla sök  och fortsatt lydnad och vallning.  Året innan blev hennes halvbror Trym avlivad, då han också fick denna sjukdom och avlivades. ( Dom hade båda samma far, nämligen Rex). Optimistisk som jag är, så hoppades jag åtminstone på att detta kanske kunde ha något med löpet att göra, så jag steriliserade henne på hösten, sjukdomen höll sig lugn ända fram till våren (03), då började anfallen komma tätare och tätare, då höjde vi dosen på medicinen, men det hjälpte inte. Så en lördag i somras (03), fick hon 5 anfall på en dag, det var det mest fruktansvärda jag upplevt med mina hundar. Det fanns inte så mycket mer att göra för henne,  men det är ju alltid en fråga, när det är dags, man vänjer sig aldrig till det. Veterinärerna på både Bagarmossen och Albano, var otroligt gulliga och ställde upp. Xi var alltid en glad och busig vovve, även under sin sjukdomstid, det var ju det också som var det svåra, så fort hon gjorde något arbete fick hon ett anfall dagen efter. Xi blev min läromästare i vallning, hon var ju också den typen av hund som aldrig gav upp, det var ju tur att hon var en så bra hund, med tanke på alla tusen fel jag gjorde i vallningen. Xi är ju också en av mina hundar som har en speciell plats i mitt hjärta.

Xi´s vackra stil då hon vallar fåren.

Gullig bild av Fredrik, Xi och Krikken.

Här har vi Xi Pexi i position mot fåren, fin stil hade hon.

Här har vi "tuffa" gänget, jag var ansvarig för en ruinsök-kurs  på Starum i Norge (2002 tror jag). Xi gjorde verkligen en jättefin uppvisning. Det var jättevarmt den dagen, men det bekom henne inte alls. Återigen så framkommer hennes allround, som hund.

Krikken och Xi är två "fotogenika" vovvar.

Stilstudie av Xi, bilden tagen av Janna

Xi efter ett arbetspass.

Här har vi Xi´s bästa kompis Nisse. Nisse flyttade successivt in hos oss. Mao han var en hittekatt. Ingen brydde sig om honom, han fanns i huset då Xi kom som liten valp. Han adopterade henne direkt. Dom sov och åt tillsammans. Då Xi blev lite större och vi började gå lydnad, så gick Nisse efter, det var en festlig syn. Nisse är en jättemysig katt, nästan som en liten vovve.