Besök inne i hägnet på KOLMÅRDEN

Blev erbjuden av Studiefrämjandet att få besöka "varghägnet" på Kolmården. Det var en otrolig känsla att möta dessa omtalade vovvar, som var bara hur gulliga som helst, mot oss människor. Det var fyra stycken bröder, som man avdelat i detta hägn. Det var en hane som tidigare varit ledare, men blev sjuk och efter det blev han längst ner på skalan. Han låg på säkert avstånd från dom andra (ca 40m) och kom inte fram till oss, som dom andra gjorde. Då dom hade hälsat klart, så kom han smygande ner. Jag stod just då och filmade och fick se honom i kameran gå fram till en av deltagarna och hoppa upp på hennes axlar och "pussade" henne, det var ju fantastiskt att vi fick med detta på film.

Vilken liten kelgris.

En härlig känsla kan jag säga.

Här kan vi tala om en bestämd herre.

Var det någon i gruppen som stannade hos oss människor för länge, så kom ledarhanen och talade om vad som gällde. Varken han eller dom andra hanarna gjorde ingenting mot oss tvåbenta, men det var en tydlig indelning av gruppmedlemmarna. Som tvåbent tyckte jag synd om denna hane, då han hela tiden åkte på "stryk", av dom andra. Det var nästan som om det var en "kul grej" att tuffsa till denna hane. Normalt hade förmodligen denna varg "utvandrat", men har inte den chansen i fångenskap. I och för sig så säger många "vargforskare", att den lägsta i rangen försöker ändå "hålla" sig kvar, då det är tryggare att finnas kvar i flocken, än att bli ensam och möta andra vargflockar, som troligtvis skulle dödat denna individ.