Krikkens sida.

Krikken: Brain´s Krikk efter Bobby D´s Cap och Brain´s Grass. Krikk har Wisp som farfar.

På denna sida berättar jag  lite om vad som sker med lille Krikken, träning, tävling osv.

2004-oktober-november;  Som jag skrev på "senaste nytt", så var jag i Norge och tränade i 3 dagar och fick träna långa hämt och Janna (min uppfödare) tyckte att bara från i våras (maj) hade det hänt mycket, med Krikkens agerande, det är ju mycket hund att hålla reda på, fast han är en liten "skrutt.". Som Nils Agebjer skrev i protokollet: "bra hund men kräver en fast hand", jo du.......Krikken har återigen ensam stått för jobbet på gården och även sorteringen inne i stallet. Det har fungerat mycket bra, detta är ju en hund som aldrig skulle tacka Nej till ett jobb. OBS! Utom då åskan går och man skjuter, då är han sig absolut inte sig lik, han finns kvar men han har panik i det han gör.

Därför var det så himla synd att jag kollrade bort oss i Gryt, jag tyckte att det fungerat såååå bra, Krikken gjorde rätt, men jag....glöm det, jag försöker, det kommer en ny säsong..........och då får man chansen att prova igen.

Krikken har mycket fina kvaliteér, oftast fullt i utgången och upptaget (hade även det i Gryt), men då han ska driva, kan han låsa sig på ett djur och vad händer, antingen att flocken vänder/vinklar, eller att något djur kan bli kvar, säger jag till "alla", så bryter han "tunnelseendet" och tar med alla. Jag vet att Jonas Gustavsson sa redan, då Krikk endast var 1 år gammal, att han hade lite "tunnelseende", men man måste som förare vara snabb på att påtala det för honom.

Många av mina "SÖK-KURSARE" tycker att Krikken blivit med åren en mycket trevlig hund och det är ju trevligt att höra, dom har upplevt honom, ja vad ska man säga.......nä, jag säger inget, ni vet ju själva. -:)  En sak är iallafall säkert Krikken har alltid varit en mycket lydig hund sas "hemmavid", kommer som blixten på inkallning och har alltid gjort det. Han är min lille "Emil" 

2004-september igen: Jag har höjt ribban rejält för Krikken och han går just nu superbra, men det skall tilläggas att det är ju på hemmafåren, så nu gäller det att prova på andra får. Arbetat med långa avstånd och det känns riktigt bra. Birgitta Hansson var med och filmade i förrgår och kommenterade just hur lugnt och fint det gick. Men därifrån till andra får, det får vi se. Janna min uppfödare har fixat tre dagars träning nu i Norge och det ser jag verkligen framemot. Då får man stämma av lite mer.

2004-september        Här kan man väl säga att det hänt en hel del. Som jag skrivit på senaste nytt, så har vi varit en del ute och tävlat. Jättenöjd med att gått runt banan på de olika tävlingarna med poäng, men jag ser ju också potentialen till att kunna få ett första pris. Som t.ex. i Tärnsjö, där det blev 15 poängs avdrag i indrivningen, då Krikken hade "lock för öronen", dom första 50 metrarna. Vi fick 74 poäng och + 15 till, så hade första priset varit där. (Hade bara behövts 11 poäng till)

Även i Skinnskatteberg, kändes bra båda dagarna, utom samma som ovanstående, så det är kampanj som gäller. :-)

Den tävlingen som kändes mest speciell, var i Årjäng, fåren for som små ulltottar och ekipagen bröt en efter en, men en del gick ju banan. Krikken och jag fick inte särskilt höga poäng, men det kändes rakt igenom ett så fint samarbete och han löd hela vägen. Då jag klev av banan kände jag mig rörd, just att få känna detta fantastiska samarbete, som han då visade prov på. Det var första helgen vi var ute, jag vet inte om det har någon betydelse.

Så visst är man taggad då till nästa tävling, som blev Norrköping. Ja det var ju en bedrövelses bedrövelse, det sköts hela dagen, jägarna var på "träningshugg" inför jakten. Krikken får bara panik att ha in fåren fortast möjligt, nä, det är en sån där tävling man bara vill glömma och det har jag gjort NU.

2004-03-05           Fint väder, känns nästan som vår, fast snön ligger ute i hagarna. Tränade vallning idag och det kändes riktigt bra, drev fåren lugnt och fint från ena delen i hagen till den andra. Sakta kommandot kanske, men bara kanske börjar sitta. Fortfarande har Krikken svårt att "släppa taget" från djuren, då de går i draget, då har han sin egen bestämda mening åt vilket håll han skall gå. Det gick inte 100%, men betydligt bättre idag än tidigare.

Hade sök-kurs i helgen, som sista hund skulle Krikken få gå, mer för att jag tycker söket är så roligt. (Krikken också naturligtvis) Det är inte så ofta han får gå, sist tror jag det 4 slag i höstas, då jag hade kurs i Blekinge. Det var en härlig känsla, vi körde ca 250m 4 st figgar och resten tomt. Fina tomslag, sökte fint ut och sedan fram och kom rätt till stigen, ja det kändes jättebra. Hur tråkigt som helst att han är skotträdd.

2004-02-18          Igår var första träningen som kändes igen från i höstas innan snön kom. Det var en härlig känsla, man vill bara fortsätta att träna, men så blev det kallt igen och naturligtvis massor med is. Fortfarande sliter vi med SAKTA och STOPP, speciellt då fåren går mot något drag, "för då gäller det ju att kontroll", tycker lille KrikkePrikk. Det är ju faktiskt grundträning som gäller hela tiden och sedan stämma av det hela emellanåt. Man är ju just nu tämligen begränsad, då fälten ligger fulla med snö.

Jag har också fortsatt med Krikken i lite lydnadsträning, men han blir så ivrig, så det går lite överstyr emellanåt för honom. Så t a l a lugnt är det som gäller........

2004-02-09     Varit ute igår och idag och tränade lite vallning, då snön smällt bort. Djuren blev som rådjur, det såg ut som dom var mer i luften än på marken, busade med varandra, det såg ut som dom kommit ut på grönbete. Det här stressade min lille Krikk, så man skulle tro att även han var på grönbete, han vinklade fint åt båda hållen, han brukar inte öppna upp helt till vänster, vilket han gjorde bra idag. I hämtet, så ser det riktigt bra ut även åt vänster, så man får väl glädjas åt det som går bra den dagen. Tyvärr är mer snö på ingång, så man hinner nästan inte komma igång riktigt, så är det vinter igen. Ser verkligen framemot våren och få börja träna igen.

2004-02-01    Det blir inte särskilt mycket träning, nu när vi har fått så mycket snö. Händer att vi tränar lite i fållan, för att göra något. Jag har börjat att träna lydnadsträning och Krikk är ju en snabb liten vovve, så allt går i 190 knut, men vi får se vad det blir av det och om han tål miljöbelastning, skall iallafall prova. Han blir ju belastad vid skott/höga ljud/buller.

10-01-2004    Nu har lille valpen kommit hem, första dagen tyckte Krikken inte riktigt om henne, men så andra dagen, så välkomnade han henne. Han har en ängels tålamod och är verkligen en helgullig lekfarbror. Över huvudtaget så visar Krikken sig från sin allra bästa sida just nu. Det känns som allt slit med honom börjar ge resultat, han är också en jättego kompis. (blivit det). Vi har tränat lite vallning över helgerna, jag upptäcker att jag missat en del och det beror ju på att man är ny i det här "gamet", men det är en härlig känsla, då man även inom vallning börjar "kläcka" träningsideér, det känns så otroligt stimulerande. Jag tycker väl just nu att jag inte är helt nöjd med Krikken (kan bero på mig), han ligger lite för "hårt" på och det är ju ett mycket vanligt fenomen hos många hundar. Speciellt då han är långt borta med fåren, så är det lite "tuta och kör för egen maskin", men man måste försöka få hunden att förstå SAKTA-kommando och dessutom lyda på det kommandot. (Jag tror många känner igen sig, eller?????)