Missnutts Mandy "Chelsea"      född  8 november 2003

Du måste scrolla ned för att se de senaste uppdateringarna!

Idag är det 9 januari 2004 och Chelsea blir bara busigare och busigare, stack in till grannen, för att hälsa. Allt är bara jättekul, bita i matte och husse´s byxben, knapra på stolsbenen, hänga i pälsen på Krikken, kampa med Krikken och stå med båda tassarna i vattenskålen, så Anna-Carin och Fredrik har definitivt fått något att "bita" i.  . Läs mer nedan!

Lilla Chelsea 6 veckor gammal, så otroligt söt.

Fredrik och Chelsea, som här är 8 veckor.

Nu har jag  haft förmånen att ha Chelsea i nästan en vecka och då lär man ju verkligen känna varandra. Hon är en helt underbar liten valp. Tar sig fram över allt, inget är något hinder. Glad i alla människor och viftar på svansen på långt håll, så folk kan inte låta bli att gå fram och hälsa på henne. Hon gör alla möjliga konster, då hon förstår att det är något "gotte" på gång. Det blir "ligga på ryggen", sitta, ligga och så tar vi till skall, något av dessa konster brukar ge utdelning. Det är lika fascinerande varje gång, då man ser hur enkel betingningen är.

Chelsea blev presenterad för fåren för första gången, det var inget snack om "rädder" här inte, så jag lät Krikken vara med, så det inte skulle hända henne något. Verkligen en käck liten valp med massor med framåtanda.

Chelsea kommer inte att bli någon knähund, hon är inte särskilt upptagen med att sitta i knäet och gosa, så därför har vi ett par "avslappningsstunder" i knäet varje dag och verkar mer och mer uppskatta det. Ja kul är det med dom här små, imorgon kommer Fredrik och Anna-Carin och hämtar henne och jag saknar henne redan.

Här är typisk "Chelsea-stil", hon försöker med lite olika konster för att få belöning, ovan är ett exempel. (10 veckor)

Och så var det bästa kompisen Krikken, som Chelsea inte lämnar en sekund ifred, närmare än så här kan hon inte komma Krikken.

Nu har lilla Chelsea blivit 3,5 månad (bilden) Chelsea är jättelydig på inkallning och håller jättefin koll på var husse och matte tagit vägen. Fredrik har redan börjat med att göra besök nere på brukshundklubben och fått jättemycket beröm för Chelseas och hans fina kontakt.

Chelsea älskar att jaga efter Krikken, visst ser dom ut att ha jätteroligt.

Träning Chelsea 2007

Nu har Chelsea (februari 2007) varit hos mig i snart 2 månader. De första veckorna gick åt till, att få Chelsea att förstå, att det är jag som bestämmer och att det finns regler, att följa. Jag upplever, att det har varit en ganska så "tuff nöt, att knäcka", men nu har hon en annan attityd. Jag har ju "släpat" med henne på dom kurser jag haft, bott en del på vandrarhem osv. Chelsan har verkligen förändrats, jag ser kanske inte det själv, men andra påpekar vad mysig hon har blivit. Det är ju alltid kul att få höra. Egentligen tycker jag inte att jag känner henne helt ännu, men jag ser henne kanske per idag från en annan synvinkel, än tidigare.

Vad jag uppskattar mycket, är hennes enorma flockkänsla, kommer ständigt tillbaka på promenaden för att ta kontakt och vill vara till lags. Är numera en lättsam hund, att ha hemma, hon har inordnat sig i dom regler, som finns hemma hos oss. Detta gäller också "utelivet", är lös ute på gården, fått lära sig "frihet under ansvar", vilket hon hade lite tufft med i början, men det gällde att ständigt vara på "hugget", dom första veckorna ( jag alltså *s*). Det känns som det är lite kvar, men inte alls som i början. Nu är det moget för att börja träna, jag ska gå en del spår med henne i vår och träna lydnad. Söket ligger inte riktigt för henne, hon kommer att få vara med någon gång, men ingen seriös träning för hennes del. Hon är med ibland hos fåren, men det är inget jag tänker ta upp med henne, det känns som att uppfinna hjulet på nytt igen i den frågan. Tyvärr hinner inte Fredrik med henne , då han fått ett mycket intressant jobb på Skandiabanken.

Här bevakar Chelsan korridoren i Falköping. Det kom hundar och människor förbi, men hon låg kvar, och några tränade sina hundar.

(Även Tennis och Golfie låg kvar, men dom är ju vana.)

Chelsan är fortfarande hos mig (juni -07) och jag tycker hon har gjort otroliga framsteg, tyvärr hinner jag inte träna henne, som jag skulle vilja, men det blir lite i sommar, så får vi se hur det blir. Chelsea är en otroligt lättlärd och skärpt hund, verkligen kul att jobba med henne. Det är lugnt då vi är ute med andra hundar (vilket tidigare, fullständigt fick spelet), numera cyklar vi förbi mötande hundar, vilket är ett otroligt framsteg. Då vi är på lydnadsplan bryr hon sig endast om mig och struntar i alla andra hundar. Hon fick var med på vittringsdagen V 26 och gjorde ett otroligt arbete med tanke på att hon inte är tränad, jag ändrar mig, det kan bli en bra sökhund också av henne. En mycket speciell hund, men just nu känns hon hur bra som helst. Jag hör från mina kursare, att dom ser verkligen en stor skillnad på henne. Synd att jag inte har mer tid, att arbeta med henne.

Chelsan har också varit med på båda lägren, hon fick också träna vittring, hon som egentligen är mest nöjd, då hon får vara nära sin matte, men det var inget snack här heller, hon drev på fint, var något markbunden i början, men så bra med tanke på att hon har haft endast en handfull figuranter i sitt liv.

På lydnaden är det inget problem med henne, då hon ser endast mig, allt annat är sekundärt. Var lite orolig för tandvisningen, det är som oftast inte ok, att någon kommer och börjar stöka i munnen på henne. Jag lärde in det som ett moment och då gick det hur bra som helst. Chelsea har blivit en mycket trevlig hund, går lös, precis som mina andra hundar, även vid möte med andra hundar. Nu har Fredrik bestämt sig, att Chelsea ska tillbaka till honom i början av september och hans tankar är att fortsätta träna Chelsan, det är jag jätteglad för.

September 2007

Chelsea följde med till Falköping, där vi tränade en del lydnad, hon är jätteduktig i lydnad, men Fredrik och Catharina (Anna-Karins syster) har tränat henne en del tidigare, fina raka sättande bl.a.. Ikväll kom Anna-Karin och Fredrik och hämtade Chelsea, nu ska hon bo hos dom framöver. Visst är det kul hos mig, men överlycklig var Chelsea, att få åka med hem. Hon har alltid varit extremt glad, då Fredrik och Anna-Karin har kommit, så visst vet hon var hon hör hemma. Mycket roligt tycker jag.