Utvecklingen accelererar i en allt snabbare takt, vilket i sin tur innebär att kunskaper mer och mer blir en färskvara som måste underhållas och förnyas. Sett mot denna bakgrund blir det allt viktigare för skolan att arbeta med en pedagogik som stimulerar till kunskapssökning.
Har en elev under hela sin skoltid blivit van att söka sig till kunskap och fått ett sådant arbetssätt inbyggt i ryggmärgen, är han eller hon avsevärt bättre rustad för ett livslångt lärande i det framtida samhället.
Förenklat har det uttryckts på följande sätt. "Skolan skall inrikta sig på att eleverna skall lära sig att lära".

Inom Europasamarbetet har IT och inte minst undervisningen en framskjuten plats. I den s.k. Bangemannrapporten som beskriver Europa och informationssamhället (maj 94) handlar två av tio områden om utbildning.
I flera länder har nationella strategier arbetats fram där man söker staka ut en väg in i informationssamhället. Gemensamt för alla strategier är att skolan anses som ett av de viktigaste områdena. I Sverige har den förra regeringens IT-kommission i sin rapport "Vingar åt människans förmåga" (augusti 1995) betraktat skolan som ett av de viktigaste områdena att satsa på. Den nuvarande regeringen har i "IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96" (Juni, SOU 1995:68) framhållit skolan som ett av de viktigaste områdena. Bla sägs att "Målet måste vara att datorn blir ett hjälpmedel som öppnar möjligheter för ny pedagogik".

När vi talar om en nationell IT-satsning talar vi ytterst om Sveriges framtida konkurrensförmåga. Det är viktigt att det finns en samsyn på vad en sådan vision innehåller och hur man på bästa sätt samverkar för att bäst uppnå den.
Arbetsmarknaden genomgår just nu en dramatisk strukturomvandling. Den arbetsmarknad ungdomarna kommer att möta blir troligen mer flexibel än dagens. Den kommer att ge större utrymme för småföretagande, entreprenörskap och samverkan i olika nätverk.
Arbetstagare kommer troligen i större utsträckning att kunna påverka arbetstiderna. Fler arbetsuppgifter kommer att utföras på distans. Nya flexibla arbetsformer kommer att skapas både självständiga och i grupp.
Internationaliseringen ökar vilket medför högre krav på färdigheter i språk och kunskap om främmande kulturer. Att behärska datorn blir en ny basfärdighet som arbetsgivaren kommer att ta "för given". På morgondagens arbetsplats är datorn ett lika naturligt hjälpmedel som telefonen.
Det är för denna arbetsmarknad som skolan skall förbereda våra ungdomar.

Viktiga symboler för IT-utvecklingen i Sverige har under 1994/95 varit:

Var tredje svensk använder persondator på arbetet eller i hemmet. Under 94 såldes i Sverige cirka en halv miljon persondatorer, en ökning med ca 40% sedan 1993. Ca 25% av persondatorerna säljs till hemmen. Sverige är också historiskt ett av världens tele- och faxtätaste länder. Kommunerna är även de väl rustade med redan gjorda investeringar i teknik. De har nu möjlighet att visa mervärdet av det som redan finns genom ökad användning ofta i tillämpningar där dator och telekommunikation sammanförs.

Sverige är ett av de länder i världen som har de bästa förutsättningarna att på ett bra sätt klara omställningen till informationsteknologins samhälle. Dock finns det inga genvägar till en sådan framgång. Den viktigaste satsningen är att se till att vårt skolsystem blir framgångsrikt på att använda IT i undervisningen.

Utvecklingen har kommit olika långt i olika skolor och i olika kommuner. Många elever idag har fortfarande inte tillgång till datorer i undervisningen. Att få hela skolsystemet att utnyttja IT på ett bra sätt i undervisningen är därför en mycket viktig rättvisefråga.

Informationsteknologins framgång, förankring med bred och långsiktig användning i skolan bygger på några grundstenar att:

IT har inte kommit för att ta över i skolan. Som vanligt gäller det att hitta en bra balans mellan traditionella arbetsformer och arbetssätt samt användningen av den nya informationsteknologin.
I takt med att eleverna utvecklar en större självständighet kommer lärarens roll att förskjutas mot en mer handledande, navigerande, värderande och analyserande roll. Med teknikens hjälp kommer också vissa rutinmässiga inslag att kunna ersättas och tid frigöras inom ramen för den "nya rollen" IT-stödet ställer krav på läraren vad avser övergripande kunskap om tekniken och dess möjligheter. Viktiga kunskaper blir t.ex. informationsnavigering och informationsvärdering

 Införandet av de nya läroplanerna leder till förändringar av lärarrollen. Fortbildningsinsatser kring användning av IT-stödet måste ses som en allt viktigare del i kompetensutvecklingen. Flertalet lärare har idag liten erfarenhet av att själva arbeta med IT-stöd - än mindre att använda IT-stödet som pedagogiskt verktyg. Fortbildningen måste därför ses som en strategisk nyckelfråga och kunna erbjudas i steg - olika beroende på målgrupp och förkunskaper.

Det finns idag ganska liten erfarenhet av hur den pedagogiska utvecklingen påverkas av eller påverkar IT-stödet.
Är rentav IT-pedagogen en ny utvecklingstjänst inom skolan? Ett tecken på att man med gemensamma krafter vill söka erfarenheter är samarbetet inom Jönköpings län där man kommer att utöka sitt kunnande kring Internet, programvaror och läromedel samt etik och källkritik.
Ett annat intressant grepp i samma riktning är Sandvikens kommuns initiativ att engagera högskolan i Luleå för en löpande utvärdering av deras projekt, som sträcker sig fram till år 2000. Det praktiska sättet att skapa pedagogisk utveckling är givetvis att beskriva de pedagogiska områden man vill jobba inom och sedan skrida till handling.

Det hjälper till i barnens språkliga utveckling liksom den bildmässiga, säger Annica Welander som även menar att det förstärker inlärningen.