Därvid framkom att 1917-1949 års registreringssystem med romerska siffror respektive bokstäver var svårläst. Den släktintresserade rådman Sigurd Ryde, Helsingborg, förordade det tabula- eller tabellnummersystem som använts i Elgenstiernas ättartavlor och som nu är det vanligaste inom svensk geneologi. För att övertyga oss utarbetade han till och med ett koncept på en del av A-släkten och det gjorde sin verkan.

Släktföreningen beslöt att komplementet 1949 skulle omarbetas och föras fram till nuläge. Det visade sig senare lämpligt att gå tillbaka till respektive anfäder i 1917 års släkttavla. Tabellnumrering enligt ovan skulle användas och senare beslöts även att lösbladssystem skulle införas.

I den nu föreliggande släkttavlan (1973) presenteras A-släkten på en stamtavla (nr 1) som upptar alla namn i 1917 års släkttavla utom ättlingarna till Pehr Nilssons barn, som i stället har uppdelats på stamtavlorna 2 - 11. Pehr Nilssons far Nils Stensson står som anfader för släktgren I (se stamtavla nr 1) medan dennes gifta syskon fördelas på släktgrenar II till VI, detta för att underlätta framtida utbyggnad av släkttavlan att omfatta hela A-släkten.

Stamtavlorna kompletteras med en tabelldel rned personuppgifter där varje gift person med barn tilldelas ett Tab nr. För släktgren I har reserverats Tab nr upp till nr 399. Nummerserien kan fortsättas till 999 för övriga släktgrenar.
För släkten F, som förts tillbaka ytterligare en generation till Jon Andersson Knabe, f 1648, har på samma sätt uppgjorts stamtavlor t - 4 och en tabelldel med Tab nr upp till 42.

En nackdel med detta Tabellsystern är att man ej kan direkt fortsätta numreringen för kommande generationer. Man får bygga på med exempelvis Tab 128.1 och 128.11 för nästa generationer tills tiden är mogen för ett nytt "komplement" när ändringar och tillägg blivit för många. Men då har vi måhända kommit in i nästa århundrade med nya idéer och metoder för tryckning och registrering.

Lösbladssysternet och insättning i triopärm underlättar införande av ändringar och tillägg. Envar kan dessutom komplettera med andra släktgrenar eller samla andra släkthandlingar inom samma pärm. De äldre släkttavlorna (1917 och 1949) få också plats i pärrnen. Dessa möjligheter kan kanske bli en sporre till att samla och arkivera ytterligare data om familj och släkt som kan bli till glädje för kommande generationer.

Redigeringen avslutades i november 1972 och tabellnumreringen gjordes omedelbart därefter.

Jag framför ett varmt tack till alla dem som varit mig behjälpliga vid insamlingen av uppgifter och i främsta rummet till Sten Hellberg för hans mångåriga arbete med personuppgifterna, som bildat grundvalen för detta komplement.

Till allas glädje har Släktföreningens krönikör m m Gustaf Åberg denna gång givit oss en skildring av restaureringen av släktgården Signestorp nr 5.

Slutligen vill jag här erinra om att en historik om Släktföreningens båda "stamfäder", Pehr Nilsson och Jöns Jonsson, och deras gårdar i Ebbarp och Signestorp med planer och kartor finns i Komplementet av år 1949.

Västerås i januari 1973
Carl-Gustav Stenson
 

ANVISNINGAR
Hänvisningar till släkter B, G etc hänför sig till släkttavlan tryckt 1917.
(Tab ..... ) efter personnamn hänvisar till Tab nr för vederbörandes fader eller moder.
På stamtavlorna anges barnen i ålder från vänster till höger. Av utrymmesskäl har ordningsnumren utelämnats och för de barn i äldre generationer som ej uppnått vuxen ålder, i allmänhet endast förnamn angivits.
Förkortningar: f = född s t = son till d = död d t = dotter till G m = gift (datum och år) med ~