Spå väder förr... |
||
|
|
Förr när det varken fanns utbildade meteorologer eller väderstatistik använde man olika metoder för att ta reda på kommande väder. Vädret var avgörande för våra förfäders överlevnad. Dåligt väder kunde förorsaka missväxt och svält. Därför var det bra att veta väderleken när man t ex skulle så eller skulle skörda.
Man gick efter gamla väder- och naturtecken som dessutom varierade tidsmässigt mellan södra och norra Sverige. Kunskapen överfördes ofta muntligt från generation till generation. I dagens moderna samhälle har mycket av denna gamla kunskap glömts bort eftersom vi nutidsmänniskor inte behöver kunskapen på samma sätt som tidigare generationer.
BondepraktikanBondepraktikan nedtecknades i Tyskland på 1500-talet och spred sig norrut via Danmark till Sverige, där första upplagan publicerades år 1662. Den ursprungliga Bondepraktikan innehöll bara generella väderregler som inte var anpassade till vårt klimat utan var anpassade efter danska förhållanden. Bondepraktikan innehöll också regler om hälsovård och astrologi. Bondepraktikan gjordes sedan om för att passa svenska förhållanden och på 1700-talet lades vädermärken till som grundade sig på iakttagelser i naturen. RunstavenInnan bondepraktikan kom till hade bondebefolkningen i Sverige förlitat sig på Runstavarna; evighetsalmanackor där man med hjälp av runor t ex kunde följa veckodagarna, månens faser, helgdagarna samt märkelsedagar då vädret kunde förutsägas. Åter till förstasidan. © Gittan J
Materialet är upphovsrättsligt skyddat! |
