HELLS ANGELS UTVECKLING

Hells Angels har utvecklat sig mycket sedan de tidiga dagarna i Carlifornien och gör det fortsättningsvis. Det är ett långt förlopp som för den breda offentligenheten har varit mer eller mindre dolt. Först av rockens till tillkomst och pressens sensationslystnad om mytomspunna historier. Sedan av polisens intresse i att bevara gamla skrämselbilder. Hos myndigheterna har man användning för "farliga grupper" till att legitimera övergrepp, nya tillåtelser och till att skaffa ökade tillstånd att förfölja dem.

Hells Angels passade perfekt för detta ändamål. Här var en grupp av unga män som slogs sommartid och var hemliga omkring deras klubb och dess aktiviteter, och samtidigt hålla ögonen på. Liksom maffian blev Hells Angels mål för antydningar av envar, men i motsatt till ett organiserat förbrytarsyndikat, var klubben synlig och lättare att manipulera med. Polisen väntade på att medlemmarna bröt tystnaden så deras utsago kunde användas till att skapa motgångar för hela klubben eller att bruka agenter, såsom det amerikanska BET (Biker Enforcement Taskforce) till att underminera och skapa interna konflikter i motorcykelklubbmiljön.

På 40-, 50-, och 60-talet gav Hells Angels pressen allt det den ville ha. En grupp av människor (rebels without a course) med viss livsstil, var annorlunda och emot det etablerade samhället. För ängeln spelade det ingen roll att vara motsatt och provocerande för "borgarna" som de kallade alla andra än dem själva. Den danska utvecklingen låg 10-15 år efter den amerikanska.

I mitten av 50-talet fanns det ca 50-60 riktiga änglar men pressen skrev om tusentals änglar, de terroriserade Carliornien och skulle snart inta det övriga USA. Vid den tidpunkten existerade tre avdelningar, San Bernadino, Oakland och San Francisco. Den massiva mediatäckningen skapade ogrundad rädsla över hela USA, men medförde samtidigt att grupper av unga män försökte att efterlikna änglarna över hela kontinenten.

För dåtidens ängel och de övriga Outlaw-klubbarna skulle allt vara farligt. Visste de inte det i förväg kunde de alltid läsa om "sig själva" i pressen. För ängeln var det en ovan situation och de började på allvar att leva upp till ryktet. Många "runs" (motorcykelträffar) som hölls av mera allmänna motorcykelklubbar blev förstörda eller ödelagda av Hells Angels eller andra Outlaw-klubbar. Detta medförde avståndstaganden från de stora amerikanske organisationerna med AMA i spetsen: 99 % av alla motorcyklister uppför sig ordentligt meddelades från dem.Ängeln älskade det! För de å sin sida älskade dåligt rykte. "Bad policy" var tecken på att man hade "fixat" - ett tydligt bevis i konsten att provocera. Därför svarade ängeln och senare de övriga outlaw-klubbarna med stolthet: "Vi är den enda procenten av motorcyklisternsa som icke uppför oss ordentligt". Därav uppstod det mest kände rock och outlawemblemet, 1 %-märket. Det var i realiteten AMA´s mål, nämligen att utstötta och eliminerade få oroliga bikers enade med att bli en symbol för frihet och inspirerarade mpnga motorcyklister till att bli "one percenters". Outlaw motorcykelklubbar uppstod över hela landet och fler och fler sökte medlemsskap i den bästa och helt säkert mest kända av alla motorcykelklubbar, Hells Angels MC World.

I slutet av 50-talet och genom 60-talet förstärkte filmindustrin, nyhetsmedierna och icke minst FBI i Californien, myterna och mer eller mindre förhindrade sanningen om Hells Angels. Världen över bildades klubbar som sökte att efterlikna Hells Angels. Många misslyckades men för några gick det riktigt bra . De blev senare upptagna som nya internationella avdelningar.

År 1965 sände Carliforniens justitieminister den första rapporten om ängelns farlighet. Polisen hade tagit de många skräckhistorierna till sig och använde dem flitigt genom nästa årtionde. Kännetecknande var den första rapporten, att den liksom många efterföljande, byggde på falska historier, enkla sanningsfria berättelser och obestridliga kändisgärningar. Föremålet var att skapa och hålla fast "främlingsskap", för att därigenom uppnå större beredskap i myndigheternas krig med biker-kulturen som nu accelererade med full kraft. Ängeln blev utsatt för falska rykten, arresteringar, obegrundade frihetsberövande och regerings-sammansvärjningar, i ett försök att stänga klubben.

Då de inte lyckades komma åt ängeln inleddes istället en strategi med agentinfiltrationer och "entrapments" (fällor). Man gick så långt som till att upprätta anti-biker korps (BET), vilkas enda mål var att likvidera bikers. Detta är dokumenterat med att flera av regeringens "lejda mördare" har erkänt deras deltagande i sådana aktioner.

Oavsett de många tillslag mot klubben levde Hells Angels vidare och växte sig större än någonsin. Medan pressen ökade och tiden gick ändrade Hells Angels i USA för alltid stil och karaktär. Medlemmarna tog broderskapet mycket allvarligt och kriterierna för medlemsskap blev stramare. Dirty-stilen började långsamt att försvinna. Det var tal om en naturlig och flytande utveckling - inte minst som en följd av att flera äldre och ofte mer välfungerande medlemmar kom in i klubben. Från att ha bestått av företrädesvis unge brushuvuden bestod klubben efterhand av tre Hells Angelsgenerationer.