Sociala rättigheter
På denna sida kan ni läsa lite om olika stöd och rättigheter som finns till reumatiker eller föräldrar till barnreumatiker.

Vårdbidrag
Hjälpreda till föräldrar vars barn fått JCA
Handikappersättning
 
 


Vårdbidrag

Sjuka eller funktionshindrade barn har i regel större behov av särkild tillsyn och vård vilket kräver större behov av särkilda arbetsinsatser än för  andra barn. Det är detta som ligger till grund för vårdbidrag.

Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Ett krav är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionshinder.

Försäkringskassan ger ut en broschyr ”Vårdbidrag och handikappersättning”. Här kan du läsa mer om detta.

Vem får vårdbidrag?

Det är du som förälder får vårdbidrag. Vårdbidaget kan delas mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet.
Mer om detta står i försäkringskassan broschyr.

Vad är vårdbidrag ersättning för?

Vårdbidrag är en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till.

Ersättningen är skattepliktig inkomst och ger pensionspoäng för ATP. Ersättningen räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst.

Hur stor är vårdbidraget?

Storleken beror på ditt merarbete för barnets behov av vård och tillsyn. Du kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller fjärdedels vårdbidrag.

Om det finns flera funktionshindrade barn i samma familj så ser man på det sammanlagda behovet av vård och tillsyn.

Vårdbidrag   Storlek
Helt    250,0  % av prisbasbeloppet
Tre fjärdedels   187,5  % av prisbasbeloppet
Halvt   125,0  % av prisbasbeloppet
Fjärdedels     62,5  % av prisbasbeloppet

Prisbasbelopp är ett tal som visar prisutvecklingen och är till för att värdesäkra olika förmåner. Det ändras i takt med att levnadskostnaderna stiger.

Merkostnader

Merkostnader är utgifter för sådant som behövs extra på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder. Merkostnads delen kan vara 18, 36, 53 eller 59% av prisbasbeloppet. Om dina merkostander är lägre än 18% utgår ej något bidrag.

Vårdbidrag kan också betalas ut enbart för merkostnader.  I de fall de beviljas bestäms merkostnaderna till 36 eller 62,5% av prisbasbeloppet. Om dina merkostnader är lägre än 36% utgår ej något bidrag.

Merkostnadsdelen är varken skattepliktig, ATP- eller sjukpenningsgrundande.

Försäkringskassan ger ut en broschyr ”Vårdbidrag och handikappersättning”. Här kan du läsa mer om detta.

Förslag på:

Särskild vård och tillsyn
 
Merkostnader

Hjälp med att stiga upp Kläder
Toalettbesök Skor
Bad eller varm dusch Inlägg
Hårtvätt Speciella sängkläder (ylle)
Påklädning Högkostnadsskydd
Dosera medicin Salvor och hudkrämer (ej högkostnadsskydd)
Öppna förpackningar Sjuk- och behandlingsresor
Skära upp mat Färdtjänst/biltransporter
Hjälp med smärtlindring Kupévärmare
Koppla apparat tex TENS Höjda vatten-, el- och värmekostnader
Massera Extra tvätt
Besök hos olika läkare Badkläder
Provtagning Träningsredskap
Prova ut inlägg
Besök hos sjukgymnast
Besök hos arbetsterapeut
Besök hos psykolog eller kurator
Sjukgymnastik, eget program
Arbetsterapi, eget program
Bassängträning
Köra till skola eller fritidsaktiviteter

Sammanställt av Lisbeth Larsson & Kerstin Waldebjer

Till toppen

Hjälpreda till föräldrar vars barn fått JCA

Detta blad är framtaget till hjälp för dig som förälder vars barn fått diagnosen
JCA Juvenil kronisk artrit – ledgångsreumatism för barn och ungdomar

Bladet visar på vilka möjligheter du har att få hjälp av sjukvård och kommun.

Ett gott råd gör upp en behandlingsplan så att inga viktiga kontroller glöms bort. Behandlingsplanen är bra att ha som stöd för minnet vid alla sjukbesök.

Vi har rätt att kräva likvärdig vård över hela landet för alla barn och ungdomar. Du kan be din behandlande läkare skriva remiss till något av specialistsjukhusen.

Behandling och kontroll
Behandlande läkare skall ge ditt barn recept eller remiss till de medicinska behandlingar eller kontroller som kan bli nödvändiga.

Habilitering
Du kan be ditt barns läkare skriva en remiss till habiliteringen så har hela familjen möjlighet att träffa kurator eller psykolog.

Utlandsvård
Det finns möjlighet att söka utlandsvård och då hjälper kuratorn till med ansökan och behandlande läkare skriver ett intyg om behovet av vård.

Skola, daghem, fritidshem

Du kan få hjälp med att ge information till skola, dagis eller fritids av sjukgymnast, arbetsterapeut. Du kan också vända dig till
S I H, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, de har konsulenter
som arbetar runt om i Sverige.

Hjälpmedel

Vid behov kan sjukgymnast eller arbetsterapeut hjälpa till och prova ut olika hjälpmedel som gör att ditt barn klarar vardagen bättre.
 

Lagar
 Vänder mig till Stöd
 Vänder mig till Remiss / intyg av Sammanställt av Lisbeth Larsson & Kerstin Waldebjer

Till toppen

Handikappersättning

Eftersom ungdomar över 16 år även de har behov av särskilda arbetsinsatser har de möjlighet att få handikappersättning när vårdbidraget inte längre betalas ut.
Det krävs att du som funktionshindrad behöver mera tidskrävande hjälp av en person för att klara din dagliga livsföring, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merkostnader. Du måste ha fått ditt funktionshinder innan du fyllt 65 år och haft ett stödbehov under minst ett år.

Ansökan sker hos Försäkringskassan där du även kan få hjälp att fylla i ansökan.

Ytterligare information om handikappersättning kan du få i broschyren ” Vårdbidrag och handikappersättning” som Försäkringskassan ger ut.

Vad avgör om du får handikappersättning?

Försäkringskassan ser till din totala situation och väger samman olika hjälpbehov och merkostnader innan beslutet kan tas.
Försäkringskassan omprövar alltid rätten tillersättningen om du beviljas pension.

Vem får handikappersättningen?

Det är alltid den över 16 år som får handikappersättningen utdelad till sig varje månad efter beslutet. Ersättningen är skattefri.

Hur stor är handikappersättningen?

Ersättningen är 36, 53 eller 69 % av prisbasbeloppet beroende på vilket behov du har av hjälp eller hur stora merkostnaderna är.
Prisbasbeloppet är ett tal som visae prisutvecklingen. Under 1999 är detta belopp 36 400 kronor.

Handikappersättningen ökar i takt med att dina merkostnader och ditt hjälpbehov ökar.

Merkostnader

Merkostnader är utgifter för sådant som behövs extra p g a funktionshindret eller sjukdomen.

Förslag till merkostnader:

Hjälpbehov                                        Merkostnader

På- och avklädning                             Högkostnadsskydd
Bad/dusch                                         Färdtjänst
Hårtvätt                                             Bilresor
Hjälp med att komma i och ur säng     Hel/halvfabrikat an matvaror
Tolettbesök                                        Fotvård
Låsa och stänga dörrar                       Medlemskap i handikapporganisation
Strykning                                           Ökad telefonkostnad
Tvätt av kläder                                   Badkläder
Fönsterputsning                                  Höjda vatten-el- och värmekostnader
Gardinbyte                                         Träningsredskap
Dammsugning                                    Kläder
Matlagning                                         Skor
Bärhjälp med väskor och kassar           Inlägg
Nagelvård                                          Extra behov an frisörbesök
Öppna förpackningar                           Speciella sängkläder

Till toppen