En räddningshund utbildas genom ett samarbete mellan
SBK och Svenska Räddningsverket.

Utbildningen:
Innan man påbörjar utbildningen genomgår hund och förare ett anlagsprov där man ser om hunden lämpar sig som räddningshund. Man kontrollerar att hunden kan vistas i olika miljöer utan att bli påverkad, att den tycker om människor, att den inte är rädd för eld, buller och skott och att den har ett intresse av att söka efter människor.

Grundutbildningen leds av SBK och sker i regel under 1,5-2 år. Under utbildningen har man två kontroller, sk SBK-kontroller, där man bedömer att hunden utvecklas som den ska. När man har blivit godkänd på SBK-kontroll steg 2 anses hunden snart vara färdig med sin grundutbildning och man kan anmäla sig till SRV-provet.

SRV-prov anordnas av Räddningsverket på våra räddningsskolor runt om i Sverige. Provet genomförs under en heldag där man gör en helhetsbedömning av hunden. Hunden skall nu klara av att obehindrat arbeta i ruinmiljö och genomföra ett ytsök. Den skall vara oberörd av skott, eld och buller och kunna markera figuranter utan problem. Hunden får ej vara äldre än 5 år vid SRV-provet.

Efter godkänt SRV-prov får hund och förare genomgå en tvåveckors utbildning på en räddningsskola - Räddningshundförareutbildning (RHFU). Syftet med kursen är att utbilda hund och förare till ett räddningshundsekipage som skall kunna placeras i kommunens räddningstjänst. Hunden får ej vara äldre än 5 år och 6 månader vid RHFU. Efter genomförd kurs tecknas frivilligavtal mellan kommunen och räddningshundföraren.

Vilka hundar lämpar sig?
Inom räddningen spelar ras och sort ingen stor roll. Det som är viktigt är att hunden uppvisar de egenskaper man eftersöker. Rashund eller blandras spelar alltså ingen roll men hunden bör vara stor nog att ta sig fram i krånglig terräng, inte vara alltför köld- eller värmekänslig och ha ett stabilt psyke. Man kontrollerar hundens egenskaper kontinuerligt under hela utbildningen.

Vad krävs av föraren?
Innan man kan bli godkänd måste man ha genomgått en orienteringskurs och Hjärt-lungräddning. Man bör vara intresserad och motiverad av att lägga ner mycket träning på sin hund - även sedan man har blivit godkänd! Man måste ha fysik nog att kunna ta sig fram i svår terräng under långa stunder och man bör kunna klara sig ensam i skog och mark.Din kompetens som hundförare inom räddningen bedöms under Räddningshundförareutbildningen.

Vad händer efter man blivit godkänd?
Som räddningshundsekipage genomgår man årligen två funktionskontroller där det kontrolleras att ekipaget fortsätter att hålla tillräcklig hög nivå. Det sker alltså en kontinuerlig kontroll och det krävs en kontinuerlig träning för att hålla tillräcklig nivå. Skulle man av någon anledning inte hålla tillräcklig hög nivå ställs man av som räddningsekipage till man kan genomgå nytt prov.

Vill du veta mer om räddning?
Kontakta Frivilligsektorn på klubben. På nätet kan du hitta svensk Räddningshund Förareförening på adressen: http://srhf.just.nu.

Det är väldigt roligt att hålla på med räddning samtidigt som man vet att det kan bli på blodigt allvar. Kvaliteten på min träning kan kanske en dag avgöra om någon får behålla livet eller inte…..

/Karin Nordgren, Frivilligsektorn, Räddningshundar