Om Garbo

De drygt 30 milen hem gick jättebra. Min kompis Janne var med som chaufför, så jag kunde ta hand om Garbo hela vägen. När vi hade kommit någon mil utanför Höganäs somnade Garbo och sov till vi var Växjö. Där tog jag ut henne, hon kissade och bajsade och sedan in i bilen igen för att sova resten av resan.
Vi hade bestämt tidigare att vi skulle träffa vår andra schäfertik Ellie på "neutral" plats när vi kom hem. Ellie bara nosade lite på Garbo, så var det klart. När vi sedan kom hem till huset blev Ellie väldigt konfunderad, "ska den lilla äckliga valpen bo hos oss, blää". Ellie och Garbo blev snabbt goda vänner och det var mycket bus och spring, så pass mycket att vi fick gå in och styra upp lekarna. De hade annars en tendens att bli alldeles för våldsamma.

Garbo var helgalen de första månaderna, lekfull och full av hyss. Hon var en mycket aktiv valp, men när hon kom upp till könsmognaden vände det och hon blev "vuxen" i stort sett över natten. Jag tränade bara kontakt och lekte med henne det första halvåret för att sedan börja träna henne lite mer målmedvetet. Det visade sig att hon var en kanonhund att jobba med, hon ger inte upp, hon jobbar och sliter, motivationen och arbetsglädjen verkar vara obegränsad.

Garbo har klarat sig hyfsat ifrån sjukdomar och skador, hon är AD och HD fri. Det hon råkat ut för är Borrelia och Erlichia (inte kul), hon har skurit av en sena i en tass, men det läkte väldigt fint och snabbt. Hon har fått diverse sår och blessyrer under träning och kattjakt. Men ingenting har varit så värst allvarligt.

Garbo gjorde ett jättefint MH test. Tanken var att jag skulle kora henne också, men tyvärr kom jag inte med och när jag väl kom med fick Garbo Borrelia. Helt plötsligt var det för sent, hon hade passerat 4-årsgränsen. Missad korning är ju inte hela världen, det är ju bara en merit. Jag vet ju hurdan Garbo är i alla fall.

När Garbo var i 3-års åldern funderade jag tillsammans med Garbo's uppfödare på att ta en kull valpar på Garbo, men det blev ingenting av med det. Vi fick hem en ny valp (Lunabjärets Jaffa) till hemmet, samtidigt med att jag var mycket upptagen med jobb så det hela rann ut i sanden. Garbo har annars de kvalite'er som man vill se hos en blivande mor.

Nu är Garbo 6,5 år gammal. Vi har tävlat en del med skiftande resultat och vi har hela tiden haft väldigt roligt tillsammans, vilket för mig är huvudsaken. Nu har vi börjat tävla i Elitklass spår. Eventuellt ska vi även ta upp tävlandet i Lydnadsklasserna.
Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.