Påven Johannes Paulus II om Jubelåret 2000 

Biskop Anders Arborelius om jubelårets avlat

Svenska kyrkan om pilgrimsvandring >>

Pilgrimscentrum i Vadstena om meningen med pilgrimsvandringar

>>

Johannes Paulus II: "Incarnationis Mysterium":

Under loppet av sin historia har jubelåret berikats med tecken som vittnar om tron hos det kristna folket och som stöder fromheten. Bland dessa tecken bör särskilt vallfärden nämnas. Den anknyter till människans situation, hon som gärna beskriver sitt liv som en väg. Från födelsen till döden är det människans lott att vara en homo viator, en människa på väg. Den Heliga Skrift för sin del bekräftar många gånger betydelsen av bruket att vallfärda till heliga platser. Det var vanligt att israeliten vallfärdade till den stad där förbundsarken befann sig, eller att han besökte antingen helgedomen i Bet-El (jfr Dom 20:18), eller den i Silo, där Hannas, Samuels mors bön hade blivit hörd (1 Sam 1:3). Även Jesus underkastade sig villigt lagen och drog med Maria och Josef upp till den heliga staden Jerusalem (jfr Luk 2:41). Kyrkans historia är den levande dagboken över en aldrig upphörande pilgrimsfärd. På väg till de heliga apostlarnas Petrus och Paulus stad, till det Heliga landet eller till de gamla och nya helgedomar som vigts åt Jungfru Maria och åt helgonen: det är målet för otaliga troende som på detta sätt får näring för sin fromhet.

Vallfärden har sedan gammalt varit en betydelsefull händelse i de troendes liv, som under de olika tidsepokerna har antagit olika kulturella uttrycksformer. Den påminner omden troendes personliga väg i Frälsarens fotspår: en övning i hälsosam askes, ångern över den mänskliga svagheten och den inre förberedelsen på hjärtats förnyelse. Genom vakor, fastor och böner går pilgrimen framåt på den kristna fullkomlighetens väg, i det att han bemödar sig att med hjälp av Guds nåd "bli en fullvuxen människa och nå en mognad som svarar mot Kristi fullhet" (Ef 4:13).

Till vallfärden hör tecknet av den heliga porten, som för första gången öppnades jubelåret 1423 i den Allraheligaste Frälsarens basilika i Lateranen. Detta tecken påminner om övergången från synden till nåden, som varje kristen uppmanas att fullgöra. Jesus sade: "Jag är dörren" (Joh 10:7), för att visa att ingen har tillträde till Fadern utom genom honom.

Texten är hämtad från Johannes Paulus II: "Incarnationis mysterium - Kungörelsebullan för det stora jubelåret 2000 efter Kristi födelse" - utgiven på svenska av Catholica, Ängelholm 1999                                  Upp

Biskop Anders Arborelius om jubelårets avlat

För att få del av jubelårets avlat gäller som alltid: att man avlägger en sakramental bikt som måste vara individuell och fullständig och tar emot eukaristins sakrament, vilken åtföljs av "vittnesbördet om gemenskapen med Kyrkan, uttryckt i bönen i den Helige Faderns intention, liksom i kärlekshandlingar mot vår nästa och botövningar" (Dekretet om jubileumsavlaten). I vårt stift kan jubileumsavlaten tas emot vid liturgiska firanden i vår Domkyrka i Stockholm, i Kristus Konungen i Göteborg, i Vår Frälsare i Malmö, i Sankta Birgitta i Vadstena och i Kristi Moder i Umeå. Förutom i dessa speciella avlatskyrkor kan de troende ta emot avlaten vid speciella firanden på andra håll - och som det heter i dekretet: "På varje ort, när de ger sig tid att besöka bröder och systrar som befinner sig i nöd eller i svårighet (sjuka, fångna, ensamma, gamla, handikappade osv) och därvid liksom gör en pilgrimsfärd till Kristus, som är närvarande i sina lidande lemmar. När vi omfamnar dem, blir vi själva omfamnade av barmhärtighetens Fader