En doft av kärlek "Jag blev lurad av hopp och längtan och döden kändes så nära"
© Marcus Tull 1998
Här går jag rusig av kärlekens doft,
ändå inget blomster mig kommit till mötes.
Jag sköljer mig ändå i kärlekens vatten.
Hemliga möten jag framför mig har.

Sydvästlig vind leker med min lugg,
en vind svag som en viskande röst,
hemlighetsfull i väntan -
kanske på ett under.

Ovis jag är – väntan så stor,
vandrar i iver, drömmer om nakna kroppar.
Jag i en oas – jag väntar på mitt vatten.
Overkliga krafter mig river till döds.