XXX

Brev ställt till Sveriges Riksbank

Undertecknad anhåller att Riksbanken ställer sig som garant för en data- och gireringskassa vars penningtransaktioner styrs enligt samma principer som de hos postgirot och kreditkortsföretaget Visa.
En sådan kassa skulle skapa exportmöjligheter för tekniskt kunnande hos tusentals högutbildade tekniker som nu är undersysselsatta och dessutom fullt ut kunna utnyttja ekologiska kretslopp med förnyelsebara energikällor. Ett primärt mål är att snabbjärnvägar anläggs i U-länderna och att det vid stationssamhällena ordnas industri-, bostads-, och servicecentra.
Lämpligt vore om Riksbanken ställer sig som garant med ett belopp inte understigande etthundra miljarder kronor för investeringar av denna typ. Bokföringskassan å sin sida kan ge Riksbanken säkerhet i de järnvägar och andra anläggningar som byggs.
Med ett sådant förfarande skulle Sverige kunna sälja tekniskt kunnande och arbetsledning. Och i U-länderna skulle arbetskraft med låga löner vara mycket intresserade av praktisk utbildning.
Sverige skulle omedelbart få tillbaka cirka 50 miljarder kronor i olika skatter. Det tillskott i bruttonationalprodukten som den så kallade multiplikatoreffekten ger skulle i längden tillföra lika mycket.

Med vänliga hälsningar

Bil 1.

Matematiska beräkningar visar att Sverige har ett högt outnyttjat tekniskt kunnande och att våra svenska företag utomlands - speciellt i U-länderna - har outnyttjad kapacitet att producera och sälja. Vad som saknas för att kunna utnyttja dessa är de bristande ekonomiska förutsättningarna i U-länderna.
Svensk exportindustri skulle tillföras stora fördelar om deras in- och utbetalningar skedde via en data- och bokföringskassa enligt samma principer som de hos postgirot och Visa. En lämplig administrationsavgift vore en (1) procent.
Dessa utlandsföretag bör placera sin verksamhet i nya industriområden där snabbjärnvägar dras fram. Den nya IT:n gör det möjligt att från Sverige fjärrstyra verksamheten. Sverige måste fullt ut utnyttja IT:n för att klara sysselsättning och samhällsekonomi!
Att Sverige blir huvudägare och ansvarig för driften innebär dessutom att vi skulle kunna sprida vårt stora ekologiska kunnande bl a för att minska bilberoendet. Redan på ett tidigt stadium kan en utveckling mot stora föroreningar och ökade trafikolycksrisker förhindras i dessa länder.
Den föreslagna metoden är alltså ett nytt och effektivt sätt att vidareutveckla svenska företag att bli växa och att etablera sig i länder som kräver stora investeringar i infrastrukturen.
Sverige å sin sidas skulle få stora säkerheter i utländska tillgångar samt valutavinster. En annan fördel är att landet på detta vis skulle kunna kvitta utlandsskulden mot utlandstillgångar. Sist men inte minst: Statistiska beräkningar visar att U-ländernas befolkningsmängd kommer att öka till det dubbla under de närmsta 35 åren. Med en kraftig effektivitets- och standardhöjning är det troligt att denna tidsrymd kan utsträckas till 40-50 år.
Utan insatser från Sverige och andra industriländer blir en katastrof oundviklig med föroreningar, sjukdomar och krig som följd.