Wedevågs Bruk i Lindes Bergslag är ett av Sveriges äldsta nu
existerande företag med anor ända från 1400-talet. Brukets utveckling genom
seklerna ger en levande bild av hur brukshanteringen vuxit fram - först i kamp med en
karg natur, senare i hård konkurrens med inhemska och utländska medtävlare. Det
är en fascinerande berättelse om övervunna svårigheter, om segt arbete av generation
efter generation av bruksmän och om skapande insatser på skilda områden.
Som namn dvker Wedevåg, som egentligen betyder "skogssjö", upp för första gången är 1538. Men långt innan dess fanns järnhantering på orten. Ett stort steg framåt gjordes emellertid år 1545, då Gustav Wasa anlade ett stångjärnsbruk i Wedevåg.
1600-talet medförde en rik och snabb utveckling och i
brukets historia skymtar flera kända vallonnamn, bland vilka Louis de Geer - 1600-talets
största affärsman i Norden - är det mest kända. Under denna tid spelade Wedevåg
en mycket stor roll inom krigsmaterielproduktionen. År 1631 tillverkades inte mindre än
30,319 kanonkulor, av vilket säkert en god del kom till användning i slaget vid
Breitenfeld samma år. Senare specialiserade sig Wedevåg huvudsakligen på värjor
och andra handvapen. Men även för de fredliga näringarna blev tillverkningen
betvdande. År 1675 omtalades sålunda redskapssmidet för första gången.
Nya material infördes och utländska mästare och smeder införskrevs - oftast tyskar, engelsmän och valloner - vilka fick förbinda sig att även undervisa i sina färdigheter. Redan år 1717 omfattade tillverkningen mer än 200 olika artiklar. Wedevågs Järnmanufakturverk var på 1700-talet det största i landet och fick av konung Fredrik I det mycket hedrande namnet "den svenska industriens moderverk" såsom varande det främsta i sitt slag.
Ett av de första reklamtryck, som fanns i Sverige, kom
1720 från Wedevågs Bruk och det följdes år 1726 av Wedevågs första prislista, också
den en av de tidigast kända i landet.
När Frövi-Ludvika järnväg år 1871 drogs över Wedevågs
ägor togs ett viktigt steg för den framtida utvecklingen. Bruket moderniserades
och särskilt redskapstillverkningen utökades. Wedevåg blev då det dominerade
företaget på detta område i Sverige.
När snabbstålet på 1920-talet fick sitt genombrott sköt
tillverkningen av spiralborrar och andra skärande verktyg ordentlig fart.
Fabrikationen har utvecklats och Wedevågs verktygsfabrik är från och med 1983 Sveriges
enda tillverkare av spiralborr.
År 1948 startades tillverkningen av dragbrotschar eller
driftar, vilka ursprungligen användes till att ge ett i runt hål en viss profil, såsom
fyrkant, sexkant etc. eller längsgående spår, så kallade splines.
Dragbrotschnnig används även till bearbetning av utvändiga
ytor. För fastspänning av arbetsstyckena tillkommer fixturer, också en mycket
kvalificerad tillverkning. Bilindustrin är den störta avnämaren. Wedevåg
är den enda tillverkaren av drag- och ytbrotschar i Skandinavien. Wedevåg
tillverkar också dragbrotschmaskiner och borrspetsslipmaskiner av egen konstruktion.
När färgtillverkningen vid Wedevåg startade år 1902 var en
sådan produktion en fullständig nyhet inom brukshanteringen. Flera faktorer torde
ha samverkat till att dåvarande brukspatronen David C. Keiller tog detta initiativ.
Nya tillverkningar måste sökas för att trygga framtiden och som kemisk ingenjör anade
han vilka utvecklingsmöjligheter, som den unga färgindustrin bar inom sig.
I modern gestalt omfattar verksamheten i Wedevåg produktion av
skärande verktyg och maskiner, industrifärger samt handredskap.
Hans Eriksson