Röda Havet oktober 2000

Eftersom jag är en obotlig varmvattensdykare så är det förhoppning om att få dyka i relativt varmt vatten med spännande saker att se.

Denna gång reste jag med ett gäng Stockholmare, även de medlemmar i Scandinavian Scuba Divers.
Totalt var vi 15 resenärer och 7 stycken hade några dagar före oss andra åkt ner för att uppleva den Egyptiska kulturen.
Pyramiderna stod kvar och de fick uppleva Kairo från eget perspektiv.

När vi andra landade i Afrika med bland de sämsta landningar jag upplevt var det bara att lasta ur och förpassa sig till övernattningshotellet innan det bar iväg till Sharm El Sheikh.

I Sharm möttes vi av ett rigorös säkerhetspådrag eftersom de nu, återigen, försökte att lösa oron i Mellan Östern.

Colona Dive Center hade flyttat igen, tredje gången sedan 96, till ett mycket fint hotell.
Oktober är ”busy, busy….. enligt Riham.
Efter den obligatoriska signeringen av papper för dykandet var det äntligen dags att kliva ombord på Nemesis.
Ombord fanns Kapten Hani med besättning samt förpatrullen av dykare.

Nicko, vår divemaster, presenterade båten och vad som gällde ombord.
Det fanns tre toaletter ombord men en oskadliggjordes snabbt av vår reseledare.

Dykningarna startade i blåsigt väder och dag 2 åkte vi upp till Tiran. Strömmarna var helt oberäkneliga och spelade oss många spratt, bogsering efter Nemesis hör till de saker som jag kunde klarat mig utan.
Caro, vår solstråle, skrattade glatt efter bogseringsturen men andra var inte lika roade.

Efter Tiran stävade vi skata ner mot Ras Muhammed. Efter Jack Fish Alley var det så dags för vrakdykning.
Dunraven blev för några deras första vrak. Leah hittade en tomat anemon med anemonfisk, den första som jag sett i Röda havet. 

Därefter var det så dags för Thistlegorm, totalt 4 dyk fick vi på denna skuta. Vi hade den lyxen att dyka ensamma på vraket eftersom alla dagsbåtarna redan lämnat henne. Nattdyk ner till vraket var en overklig upplevelse.

En sak inträffade på Thistlegorm som gör att jag nu kan lägga min dykutrustning på hyllan. I slutet på dyket kommer det 5 stycken delfiner som har oss som deras nya leksaker under 5-10 minuter. Vattnet var fullt av ljud, delfinernas kvitter (som känns inne i kroppen) och pipande datorer som inte gillade dykarnas uppträdande.
Lika plötsligt som de dök upp lämnade de oss med ett minne för livet. Uppe på båten var det ett fasligt liv på oss som fick uppleva detta, vi skrattade, kramade om varandra och en och annan glädjetår vätte kinder.

Att dyka därefter har numera ytterligare en krydda, tänk att få uppleva detta igen……

Sista dyket denna resa skulle ta plats på Shark Reef och Yolanda Reef. Vart man vände blicken kom det fram muränor av olika storlek. Ingen i klass med den muräna som vi såg under nattdyket på Thislegorm men tillräckligt för att fascinera mig.