Fiktiv nyhetsartikel i en amerikansk tidning på 1800-talet.
Fortsatta attentat mot bokhandlare
Återigen har oroligheter blåst upp kring boken "Huckleberry Finns äventyr". Kulmen nåddes förra veckan då bokhandlare på flera ställen i Louisiana i USA plundrades och böckerna brändes upp på allfarvägen.
- De betedde sig som galna hundar och slet ut alla böcker de kom åt, säger ett ögonvittne som iakttog upploppen i Baton Rouge. Det var bara några få i början men efter ett tag började flera ynglingar att hjälpa till att slänga ut och bränna böcker.
Men det var inte bara Baton Rouge som drabbades av dessa oroligheter. På minst tjugo andra platser genomfördes liknande aktioner enligt James Aldune, förespråkare för människors lika värde som starkt fördömer dessa upplopp. - Det är allvarligt att de flesta vita i södern fortfarande tjugo år efter inbördeskrigets slut ännu inte accepterar de svarta som människor och att man inskränker tryckfriheten för att tysta meningsmotståndare, fortsätter Aldune.
Den amerikanska södern har under lång tid varit beroende av mycket arbetskraft för att skörda bomullen vid plantagerna. Denna har sedan första början bestått av slavar som fraktats hit från Afrika. Från de nordliga staterna i Amerika har röster länge höjts mot detta och för cirka tjugofem år sedan utbröt det inbördeskrig som fortfarande sätter sina spår i form av våld och trakasserier mot de svarta. Detta raseri har även drabbat Mark Twains nyutgivna bok.
Boken beskriver hur en ung vit pojke färdas på Mississippi-floden tillsammans med en negerslav som han tänker befria. Det är svårt att förstå hur den kan väcka sådana starka känslor med tanke på att slaveriet ska vara avskaffat sedan länge och att boken inte direkt kritiserar förhållandena som negern utsätts för.
- Boken är ingenting annat än en stor lögn, enbart skriven för att förhärliga de svarta och uppvigla till bråk, säger en av de som deltog i Baton Rouge-upproret. Det är historier som denna som har lett till att jag fått lämna min farm. Varför skulle man tycka synd om de när det är jag som fått lida?
- Historien om Huckelberry Finn är en viktig beskrivning av människor. Den visar att människor ska bedömas som individer och inte som en grupp, en ras, ett yrke eller klass, säger James Aldune.
Författaren själv, Mark Twain eller Samuel Clemens som han egentligen heter, förnekar att boken är ett debattinlägg om slaveri, svarta eller adoption av föräldralösa som även föreslagits.
- Anledningen att jag skrev boken är att jag vill beskriva den miljö och den typen av människor som jag mötte som ung. Visserligen har personerna i boken bestämda uppfattningar, men de är deras privata även om de kan knytas till verkliga personer jag träffat på, säger författaren Samuel Clemens som skrivit boken under pseudonymen Mark Twain. Att han använt pseudonym beror inte på att han vill ge utlopp kontroversiella åsikter enligt författaren själv.
- Visserligen känner man sig lite friare, men jag vill anknyta författarnamnet med berättelsen.
James Aldune menar att Clemens egen åsikt visst är tydlig i boken men förstår om han vill hålla inne med den. - Att skriva i denna form av berättelse ger en större publik. Att då erkänna att det bara är för att övertyga läsaren om sin ståndpunkt är taktiskt fel, säger Aldune.
När det gäller frågan om upploppen är Clemens inte lika
försiktig.
- Det är oroväckande när man i stället för att bemöta eller diskutera någon
annan persons verk förstör det. I detta fall är det ännu svårare att förstå
eftersom det är en ren fiktion, där min enda intention är att skapa en spännande
berättelse med utgångspunkt från en tonårig pojke, säger författaren.
Dessa oroligheter ser ut att fortsätta och inverkar stort på yttrandefriheten och tryckfriheten. Det är en grundläggande rättighet att få uttrycka sina egna tankar och att få folk ska få kunna ta del av de. Kan ingen ta del av de är det ingen mening att uttrycka de. Därför måste myndigheterna och medborgarna se till att dylika händelser inte återupprepas.

mtrl