Dödsstraffet avskräcker en del människor från att begå grova brott och därmed räddas människoliv.

Frågan om avskräckning är angelägen och allvarlig. Det gäller liv eller död för människor. Om dödsstraffet har en avskräckande effekt - vilket vi hävdar - då innebär det att människoliv kommer att räddas.
Långt ifrån alla blir nu avskräckta från att begå grova brott på grund av dödsstraffet. Våldsbrott eller mord sker ofta när en man (nästan alltid är det en man) är berusad av alkohol, eller är påverkad av droger, eller är grovt mentalt sjuk, eller är utom vett och sans genom ett raseriutbrott. En person som befinner sig i något av dessa tillstånd tänker knappast på eventuellt dödsstraff och hejdar sig i sin gärning. Och hos en fanatisk terrorist finns knappast anledning att förvänta sig någon avskräckning. En terrorist är ofta en person som är beredd att utföra handlingar med risk för sitt eget liv. Det kan också vara så att den presumtiva brottslingen helt enkelt är ovetande om att det brott han planerar skulle innebär dödsstraff om han greps och dömdes.

I länder med dödsstraff vet vi vilka som inte blivit avskräckta, det är de som begått grova brott som enligt lag innebär dödsstraff. Men ingen vet vilka och hur många det är som blivit avskräckta. Alla dessa som undvikit brott av rädsla för dödsstraff kommer ingen statistik att kunna fånga in. De kommer alltid att leva oupptäckta. Endast sunt förnuft och omdöme säger att dessa ´osynliga´ som hellre vill leva än riskera döden genom grova brott finns ibland oss.

Tror vi det är möjligt att människor av rädsla kan låta bli att göra en viss brottslig handling som de vet innebär döden om de grips?
Och vi kan också fundera: Om t.ex. en nykter bilist har mycket bråttom och kör 100 km/tim på en 50-väg och ser en skarp kurva framför sig. Är det då troligt att hon blir så dödsförskräckt att hon saktar farten?
Och om en nykter och normalfuntad man planerar att begå en våldshandling mot en person men blir viss om att det kan leda till att han grips och döms till döden, kan det då hända att han blir så rädd att han låter bli?
Och skulle det vara endast en av hundra presumtiva våldsverkare som låter avskräcka sig - vi tror att det är fler - från att begå ett planerat våldsbrott eller mord endast på grund av dödsstraffet (och inte pga något annan straffpåföljd), så är också "avskräckning" ett starkt argument för dödsstraffet.
Det sägs ofta att rädslan för att bli upptäckt vid ett brott kanske är det viktigaste att ta fasta på när det gäller att utforma brottsförebyggande principer. Men det är endast delvis rätt. Helt avgörande är vilken påföljd en upptäckt får. Om upptäckt och gripande vid grova brott får som följd endast en tids fängelse kommer inte det att stoppa särskilt många gärningsmän att gå vidare med sina planer. Men om de vet att upptäckt kan innebära dödsstraff är det förnuftigt anta att det blir flera som lägger ner sina planer.
Dödsstraffet utgör också ett stöd för människans moral och samvete. Varje människa har inre spärrar mot att begå grova brott. Sunt omdöme säger att när ingivelsen att planera och begå brott dyker upp blir det betydligt lättare att ge efter om inga egentliga kännbara och avskräckande straff finns. Med dödsstraffet däremot blir det inte lika lätt att passera de inre moral- och samvetsspärrar som finns och ge efter för alla mörka ingivelser. Det är rättsstatens skyldighet att upprätthålla och försvara detta stöd för människans moral och samvete, och det görs på effektivaste sätt genom dödsstraffet.
Det är också viktigt att vi påminns om att fängelsestraff och dödsstraff inte har som första och främsta mål att vara avskräckande. Dödsstraffet vore oacceptabelt om det helt avgörande syftet vore att avskräcka människor. Det främsta syftet är att välförtjänt straffa den skyldige, för att vedergällning ska ske och rättvisa skipas och människovärdet erkännas.
Dödsstraff vore med andra ord självklart och rättfärdigt även om det inte skulle ha det minsta avskräckande effekt.
Det ligger en djup tragik i detta att motståndarna till dödsstraffet inte ser att deras kamp för de grova brottslingarnas liv i förlängningen innebär att en del oskyldiga medborgare kommer att skadas och dödas.
Det är också skrämmande att se att även om dödsstraffet skulle avskräcka en mängd människor från grova brott, så finns det en del motståndare som inte bryr sig om det.
När vi förstår och erkänner att dödsstraffet mer än något annat straff ibland avskräcker en del från grova brott vilket i sin tur får som följd att människoliv kommer att räddas, då blir det också ur den aspekten omoraliskt och inhumant att inte införa dödsstraffet.

 

 

 

 



© oscar