Ruel's Nostalgiske Norton

Norton är en hund som ”ingen ville ha”. När jag vill spara en valp presenterar jag det så för husse, som har en förmåga att tycka att antalet hundar hemma räcker.
När Norton var åtta månader gammal fick jag besök av en gammal väninna, Lena Ekberg.
Vi träffades på kennel av Simmatorp på 70-talet. Lena höll fast vid sina springers fram till kuperingsförbudet kom 1989.
När hon såg Norton var det första gången en Eng. Spr. Spaniel med svans gick rakt in i hjärtat på henne. Jag lovade Lena att Norton skulle få flytta till henne när hon blev frisk. Hon var då nyopererad för cancer. Lena dog för ett år sedan. Norton får mig att minnas mycket av Lenas och min vänskap.
För ett år sedan kom Ulla in i mitt liv. Hon hade tingat en Trudyvalp, en son som ej var född.
Tillsammans med sina väninnor kom hon för att titta på de vuxna hundarna. Jag visste det direkt, Ulla skall ha Norton.
Vem som blev mest förälskad? Det sa klick!

En sak vet jag säkert, Lena sitter i sin himmel och vinkar åt mig ”Det gjorde du bra gumman. Norton fick den allra gulligaste människan”.