Den första tanken …
med radiokommunikation var att öka säkerheten till sjöss. Efter det att Marconi uppfann den första praktiskt användbara radiosändaren och mottagaren 1897 har utvecklingen gått i ett rasande tempo. På 1920-talet började man använda landbaserad radiokommunikation i Sverige, fast då endast för militärt bruk och inte förrän på 30-talet började man använda radiokommunikation på land för civilt bruk. År 1956 invigdes det första mobiltelefonsystemet i Sverige, men då pratar vi inte om mobiltelefoner i dagens mening utan stora klumpiga anläggningar monterade framförallt i polisens radiobilar.

I slutet av 70-talet …
...började Televerket fundera på nya lösningar inom mobil radiokommunikation på land. Fler och fler arbetade på fältet, säljare, servicetekniker, målare, långtradarchaufförer, ambulansförare, taxichaufförer mm. Oavsett yrkesgrupp så fanns det alltid ett behov att kunna nå sina anställda med någon form av direktkommunikation. Televerket såg ett marknadsbehov i en rörlig handburen enhet som man skulle kommunicera med över långa avstånd.

Att kunna skicka textmeddelanden från/till fordon och att kunna skicka kortare talmeddelanden med någon form av handburen enhet var något som man såg att det var tekniskt möjligt. Detta samtidigt som det fanns önskemål internt på Televerket om att förbättra larmfunktionen för ensamarbetare, i det egna komradionätet, MRT. Vid driftstörningar eller fel då man var tvungen att skicka ut en serviceman för att åtgärda felet, fick man alltid skicka ut reparatörena två och två. Varför? Jo om reparatören råkade ut för en olycka under arbetet så måste man en till person på plats för att tillkalla hjälp. Om man istället utrustar dessa med ett nödlarm så såg man att det fanns möjlighet att spara in pengar på personal.

1980 fick Televerket ett uppdrag från Kommunikationsdepartementet som gick ut på ett att specificera ett digitalt tal- och datanät, med målsättningen att driftsätta ett "SARK-nät" under 90-talet. SARK-nätet var en modell som skissades fram under den s.k. SARK-utredningen (Samordning av Allmänna landmobila RadioKommunikationer), I början av 1981 presenterades en teknisk lösning, Mobitex, som utvecklats av två tekniker på Västra Radioregionen i Göteborg. Namnet Mobitex var en förkortning av mobil och text. Denna lösning uppfyllde dessutom grundkravet ifrån Televerkets sida om att man skulle ta tillvara så mycket som möjligt av det befintliga MRT-nätet som möjligt. En tid arbetade TVT (Televerket Teknikutveckling) parallellt med SARK och Mobitex, men den förra sköts successivt på framtiden och utvecklingen av Mobitex-idén tog allt fastare form. 1990-talet var alltför avlägset och det fanns ett starkt intresse från såväl statliga som privata organisationer, för ett effektivt rikstäckande mobilradionät. Därför tog ledningen på Televerket beslut i mars -82 att starta en ny publik tjänst, med namnet Mobitex, baserad på en modernisering av MRT-nätet (Mobil Radio för Televerket). Trots ledningens beslut var det inte självklart att gå vidare med projektet, det fanns krafter som ville stoppa utvecklingen. Ett av skälen var att man ansåg att Radiodivisionen varken hade kompetensen eller de nödvändiga resurserna, och man ville "lyfta" utvecklingen till ett samnordiskt projekt av NMT-modell.

1984 modifierades beslutet och Televerket satsade fullt ut på den nya Mobitex-tekniken och en successiv avveckling av MRT-nätet.
Orsaken till att man inte valde NMT-modellen var att Mobitex var billigare. Mobitexsystemet var dessutom främst tänkt för dirigeringskommunikation av fältpersonal, där samtalstiderna är korta, några tiotals sekunder. Man ställde också krav på snabb uppkoppling. Korta samtal som sänds ofta, till exempel dirigeringstrafik, blev billigare i Mobitex. Dessutom arbetade Mobitex med lägre frekvens än NMT. Frekvensbandet låg på 80 MHz vilket ger större yttäckning än NMT för varje basstation. Samtidigt delar man i Mobitex upp radiokanalen på flera användare , så kallad trunking. Efter många om och men och så stod till slut Mobitex-nätet klart och kunde sättas i kommersiell drift enligt plan.

1986 10 03 invigde dåvarande generaldirektören Tony Hagström Mobitex på Liseberg i Göteborg med att sända det första textmeddelandet via Mobitex.

Vad har hänt sedan...
I och med att Mobitex tog över mer eller mindre hela det tidigare MRT-nätet så innebar det att man hade en täckning över hela Sverige direkt ifrån start. Denna täckning har förbättrats på de ställen där mottagning p.g.a. olika störningar ej var tillfredställande. Man har även på sina håll delat upp områden med många abonnenter på fler basstationer för att möjliggöra större trafik. Eftersom Mobitex är ett radiosystem har nätet lokala variationer på grund av radioskugga eller reflektioner, men den faktiska täckningen skall idag motsvaras av minst 90% av Sveriges yta.

Den15 dec 98 kom ett nytt 8k nätverk i Sverige på 400 Mhz och man har planer på att detta till slut skall täcka hela den skandinaviska marknaden. Om man tittar på hur Mobitex har slagit igenom internationellt så har expansionen varit ganska jämn med tillskott av i snitt 2 operatörer/år. Idag finns det 29 Mobitex-nät representerat i 5 världsdelar och 22 länder.