Tyskarna hade den 2 Augusti invarderat Luxemburg och de tyska
armerna började sammla ihop sig för att invardera Belgien. Floden
Rehn passerades dagligen av ca 550 militärtåg, med soldater, vapen
och matföråd. Den 12 Augusti stod den Tyska styrkan på 1
500 000 man, uppdelad på fem armèer, redo.
Tyskarna mötte mer mostånd än vad dom hade
väntat sig av de belgiska armèerna. Men med hjälp av hård
granatbesjutning lyckades tyskarna att krossa de belgiska arméerna.
De övriga belgiska styrkorna retirerade till Antwerpen. Sammtidigt hade
den franska armen, som hotades av den tyska framfarten, fått förstärkning
av en brittisk styrka på ca 80 000 man. Dessa träffade Tyskarna
på den 23Augusti på vid staden Mons i västra Belgien. De
brittiska styrkorna var små men väl tränade och hade lagt
sig i en försvarslinje vid en kanal utanför staden. Britterna tvingades
så småningom på flykt. Men även dom blev upphunna och
besegrade av Tyskarna.

Tyskarnas framfart genom Europa. Den gula linjen visar den
tyska fronten.
Tyskarnas
segertåg forsatte mot den franska gränsen. Där möttes de
av de franska trupperna. Och ännu en gång gick tyskarna som segrare
ur striden och fransmännen fick ta till flykten. Tyskarna förföljde
fransmänen men de tyska arméerna hade splittrats upp och de började
få problem med både komunikation och hälsa. Tågen med
förnödenheter och medicin till de tyska armererna kunde inte längre
nå fram till den tyska fronten. Tyskarna beslöt sig därför
för att gå öster om Paris i stället för väster
om som först var planerat. Denna manöver upptäcktes dock av fransmänen
och regeringen och en stor del av befolkningen i Paris flydde i en jättelik
ström söder ut. Under tiden hade de franska trupperna lyckats att
ta sig ifrån tyskarna, men med flera hundra tusen döda eller sårade.
Trots förlusterna så lyckades fransmänen att sammla ihop en
styrka. Dock tvingade tyskarna åter fransmänen på flykt. Det
var då en av de franska generalerna sa: "Hårt ansatt på min högerflank.
Min center ger efter. Omöjligt att manövrera. Situationen utmärkt. Jag går till
anfall." Alla de franska trupperna gjorde helt om. Och försärkt av
trupper från Paris och Storbrittanien så bildades en arme på
ca 1 000 000 Fransmän och 125 000 Britter som anföll den 1 275 000
man starka tyska armen vid floden Marne.
Fransmänen
visste att detta slag skulle avgöra hela Frankrikes framtid. Så alla
som kunde stå på benen skulle bara anfalla och inte tveka det minsta.
Dom offrade sina liv för sitt land. Efter fyra dagar och 80 000 stupade
män så lyckades den fransk-brittiska armen att krossa den tyska krigsmaskinen
bara några mil utanför Paris. Detta slag är känt som "la
bataille de la Marne" eller Slaget vid Marne.
La
Mitrailleuse. C. R. W. Nevinsson (målning om kriget)
Slaget
vid Marne. Hösten 1914