När konsthistorikern och sedermera lundaprofessorn Carl Georg Brunius 1866 utkom med sitt samlingsverk Gotlands Konsthistoria fäller han detta omdöme om Hamra kyrka: "Vid yttre åskådning och ännu mer vid inre genomseende visar sig denna helgedom till den grad sakna harmonisk hållning, att man deraf förstämmes.

Det fordras ej allenast insikt i medeltidens kyrkliga byggnadsväsende utan äfven vana att vid granskande af dess konstverk för att nöjaktigt reda sig ur den obehagliga villervalla, hvarför man der utkommer." l sin beskrivning redovisar Brunius bl a lämningar efter en äldre kyrka byggd i grekisk korsform kring en mittkvadrat, med fyra från denna utgående sidokvadrater.
Den nuvarande kyrkobyggnaden daterar han till 1400-talet, en datering som av våra dagars konsthistoriker har kunnat justeras minst ett århundrade bakåt i tiden.

Hamra kyrkas torn är beläget i sydvästra hörnet, vilket är en avvikelse från den traditionella planen av en gotlandskyrka. Detta har dock sin byggnadshistoriska förklaring. Under det tidiga 1200-talet, ja, kanske redan under 1100-talets sista decennier, påbörjades här en kyrkobyggnad, med många drag av en grekisk centralkyrka. Professor Johnny Roosval anser i sitt arbete "Den gotlänuske ciceronen" (1926) att den äldsta kyrkan i Hamra antingen haft S:t Lars i Visbv eller S:t Parascovie i Novgorod som förebild.

Då kyrkan 1953 undergick en omfattande inre restaurering var golvet uppbrutet och man kunde då iakttaga grundmurarna efter den äldre centralkyrkan. Om man skall försöka beskriva grundplanen för denna äldre kyrka, kan man lämpligen utgå från den stora fyrkantiga pelaren, vilken uppbär tornets nordöstra hörn.

Vid den undersökning som utfördes av dåvarande landsantikvarien Greta Arwidsson 1953, påträffades en mursula som sträckte sig norrut mellan den förut nämnda pelaren och fram till norra långhusväggen. Murens längd uppgår till ca 5 meter och bredden uppmättes till 1,57 m. Vidare påträffades mellan den nordöstra pelaren i torn
rummet och mittpelaren i det nuvarande långhuset en mursula, vilken utgjort grundmuren till norra väggen i den östra armen av korskyrkan. Intill tornets västra vägg finns även mursulor bevarade, vilka 1944 undersöktes av amanuensen Alfred Edle. Edle uppmätte här spar av en tillbyggnad 7,6 meter lång och med innermatten 5 x 5 meter.

I boken Gotlands kyrkor, där nuvarande landsantikvarien Gunnar Svahnström beskriver Hamra kyrka, anser han att de grundmurar vilka påträffats väster om kyrkan utgör resterna av ett förkrympt långhus.
Svahnström antar, att man planerat ett betydligt större långhus väster om tornet, i form av en basilika, men denna byggnad blev dock aldrig uppförd.
Plan av Hamra kyrka med markering av de förändringar kyrkan undergått, t o m 1700talets slut.

Tillbaka till Hamras historia