|
Hamra then bådhiga kyrkian
Av Torsten Gislestam
Ur byggnadshistorisk synpunkt är Hamra kyrka utan tvekan en av de mera intressanta på Gotlands landsbygd. Under tidernas lopp har man uppmärksammat kyrkans särpräglade exteriör.
På 1640 talet skriver Johan Månsson i sin "Siö Bok": "Then bådhiga kyrkian i then grööna lundhen therutanför skall thu acta thig för then Rödha Hunden."
1737 förrättade dåvarande superintendenten Jöran Wallin visitation i Öja pastorat och från sitt besök i annexförsamlingen Hamra antecknar han följande: "Fordom fans här ett positiv (dvs orgel), nu aldeles förstört och brukas till skiul för prästen at där bakom kläda sig -- derupå har efter Runbergs berättelse stått samma skrift som på ett dylikt i Sundre, där varande orgel var signerad Verner av Brandenburg 1370.
På tornet tak allenast, ej heller får de lof lägga spir der uppå, ty tornet utgör ett sjömärke."
I Ekedahls resejournal från 1826 finns följande antecknat beträffan
de Hamra kyrka: "Åskan slog ned 1778 och krossade t.o.m. övre delen av muren. Skolmästaren uppgav att kalkanstrykningen hade gått helt och hållet förlorad, så när som på det ställe på
N. muren, där målningarna fanns."
Från 1830 finns en mera detaljerad beskrivning av kyrkan.
"Målningen: på norra väggen illa gjord och ganska smaklöst,
troligen under katolska tiden.
Bänkar: Trenne rader, blåmålade, inramade speglar.
Läktare: I väster, blå, byggd 1792.
Predikstol: Blått och silver, målad 1792, då hela kyrkan invändigt restaurerades.
Korgolvet: Av slät sandsten, även så gången på manfolkssidan, den andra av bräder.
Fönster: Tre i öster, tre i söder, ett i norr.
Byggd: 1046, 50 x 25 alnar utvändigt. Ena takhalvan tegel, den andra bräder. Utan vanligt torn är i dess ställe en tegelbetäckning över västra delen av kyrkan, där klockan hänger.
Dörrar: Trenne av rödaktig marmor."
|
|